Justiflex

Vad Àr en fullmakt? Information om fullmakter

2 maj 2024 

Vad Àr en fullmakt? GrundlÀggande information om fullmakter

En fullmakt Àr en handling som ger fullmaktshavaren behörighet att handla i fullmaktsgivarens namn för dennes rÀkning gentemot tredje man. Den som lÀmnar en fullmakt brukar kallas fullmaktsgivare (eller huvudman) och den som fÄr fullmakten brukas kallas fullmaktshavare (eller fullmÀktig). 

BestÀmmelser om fullmakter finns i 2 kap. avtalslagen (1915:218). I 10 § 1 st. avtalslagen framgÄr vad som krÀvs för att fullmaktsgivaren ska bli bunden gentemot tredje man av fullmaktshavarens rÀttshandlingar. Det finns olika typer av fullmakter. HÀr Àr nÄgra exempel: 

  • StĂ€llningsfullmakt
  • Toleransfullmakt 
  • Kombinationsfullmakt
  • Muntlig eller skriftlig fullmakt
  • Skriftlig fullmakt vid fastighetsöverlĂ„telser
  • Generalfullmakt

StÀllningsfullmakt

En stÀllningsfullmakt uppkommer nÀr nÄgon kan förvÀntas ha rÀtt att företrÀda nÄgon annan pÄ grund av sin stÀllning. Det Àr normalt personer med vissa anstÀllningar som har stÀllningsfullmakt att fatta beslut. Behörigheten följer dÄ av vad personer med den anstÀllningen brukar ha rÀtt att besluta om. ButiksanstÀllda har exempelvis rÀtt att sÀlja de saker som finns i butiken och en inköpschef pÄ ett företag kan förvÀntas ha rÀtt att köpa in saker till företaget. 

Det behövs ingen sÀrskild fullmakt för att den anstÀllde ska ha rÀtt att företrÀda arbetsgivaren utan behörigheten följer av anstÀllningen. Det finns dock vissa grÀnsfall. En butiksanstÀlld har inte nödvÀndigtvis rÀtt att ge rabatter och en inköpschefs rÀtt att köpa in saker till företaget kan vara begrÀnsad.  

Om uppgörelsen gÄr utöver vad som följer av stÀllningsfullmakten Àr arbetsgivaren (huvudmannen) inte bunden av den. Det kan dÀrför vara klokt för, i detta fall, den butiksanstÀllde och inköpschefen att vÀnda sig till nÄgon person högre upp pÄ företaget, om de Àr tveksamma till om stÀllningsfullmakten tÀcker vad som följer av anstÀllningen.  

Vad en person som innehar stÀllningsfullmakt kan göra med bindande verkan för huvudmannens rÀkning beror givetvis pÄ stÀllningens karaktÀr. Ju sjÀlvstÀndigare och högre position fullmaktshavaren har i fullmaktsgivarens organisation, desto större omfattning har ocksÄ stÀllningsfullmakten, och vice versa.  

Toleransfullmakt

En toleransfullmakt uppkommer nÀr huvudmannen tidigare har godtagit att nÄgon har företrÀtt honom eller henne utan att ha nÄgon fullmakt. DÄ kan huvudmannen/arbetsgivaren bli bunden av senare uppgörelser av samma slag. Det förutsÀtter dock att motparten tror att han eller hon har haft att göra med behörig person eftersom han eller hon kÀnner till de tidigare uppgörelserna.

Exempel

Bert har som butiksanstÀlld inte stÀllningsfullmakt att göra nÄgra inköp. Trots detta har han gjort regelbundna inköp frÄn en leverantör. 

Linnea som Àger butiken har betalat inköpen utan att slÄ nÀven i bordet. Genom Linneas beteende har Bert fÄtt en toleransfullmakt att göra inköp för butikens rÀkning. 

Kombinationsfullmakt

En annan variant Àr en s.k. kombinationsfullmakt som innehÄller delar av dels stÀllningsfullmakt, dels toleransfullmakt. HÀr handlar huvudmannen pÄ ett sÄdant sÀtt att tredje man fÄr intrycket att han eller hon har att göra med en behörig mellanman. Toleransfullmakt och kombinationsfullmakt Àr inte reglerade i avtalslagen utan vÀgledning fÄr hÀmtas frÄn rÀttsvÀsendet och frÄn juridiska lÀroböcker och tidskrifter.  

Skriftlig eller muntlig fullmakt

Det finns i huvudsak inga krav pÄ att en fullmakt ska vara skriftlig Àven om det Àr att rekommendera. Fullmakten kan lÀmnas muntligen genom att huvudmannen talar om för fullmaktshavaren eller motparten eller nÄgon utomstÄende att fullmaktshavaren fÄr företrÀda huvudmannen i vissa eller alla angelÀgenheter.  

En skriftlig fullmakt lÀmnas genom att huvudmannen överlÀmnar ett skriftligt och av honom eller henne undertecknat dokument som innehÄller en formulering om vad fullmaktshavaren fÄr göra. 

Skriftlig fullmakt vid fastighetsöverlÄtelser

En fullmakt att köpa eller sĂ€lja fast egendom ska vara skriftlig. Den ska dessutom klart ange att den kan anvĂ€ndas vid fastighetsöverlĂ„telse. Detta framgĂ„r av 27 § avtalslagen och rĂ€ttsfall Svea hovrĂ€tt mĂ„l 8850–08. 

Generalfullmakt (begrÀnsad eller obegrÀnsad)

En fullmakt kan avse i stort sett vad om helst. Den kan vara begrÀnsad och avse en enda ÄtgÀrd som att ta ut 1 000 kr frÄn fullmaktsgivarens bankkonto. Fullmakten kan ocksÄ avse alla ÄtgÀrder som fullmaktsgivaren sjÀlv fÄr göra. Den Àr dÄ obegrÀnsad. En obegrÀnsad fullmakt brukar kallas generalfullmakt. 

Exempel pÄ begrÀnsad fullmakt:

HÀrmed befullmÀktigar jag Emma Svensson, Birger Jarlsgatan 108, 114 20 Stockholm, att under tiden 1 juni 2024 till och med 15 juni 2024 för min rÀkning kvittera alla försÀndelser som kan komma till mig.  

Örebro den 15 maj 2024 

Erik Larsson, Fakultetsgatan, 701 82 Örebro 

Exempel pÄ generalfullmakt:

HÀrmed bemÀktigar jag Emma Svensson, Birger Jarlsgatan 108, 114 20 Stockholm att under tiden 1 juni 2024 till och med 15 juni 2024 i mitt namn och för min rÀkning företrÀda mig i alla angelÀgenheter som angÄr mig och bevaka min rÀtt. 

Örebro den 15 maj 2024 

Erik Larsson, Fakultetsgatan, 701 82 Örebro 

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Vad Àr en fullmakt? Information om fullmakter LÀs mer »

SÀrskilda regler för köp och försÀljning av fastighet

1 maj 2024

SÀrskilda regler för köp och försÀljning av fastighet

För köp och försÀljning av fastigheter gÀller sÀrskilda regler vilket framgÄr av 4 kap. jordabalken (1970:994). Dessa regler skiljer sig i mÄnga avseenden frÄn vad som gÀller vid köp och försÀljning av lös egendom. I samband med ett fastighetsköp mÄste man bland annat ta hÀnsyn till följande tvingande regler. 

  • Avtalet ska vara skriftligt. 
  • Ett löfte eller en utfĂ€stelse att sĂ€lja en fastighet Ă€r inte giltigt. 
  • Lagstiftaren har i jordabalken uttryckligen angett vad som tillhör en fastighet.  
  • I övrigt har parterna stor frihet att utforma avtalet som de vill. 

Avtalets form och utseende

I 4 kap. Jordabalken framgÄr vilka formkrav som Àr förknippade med ett fastighetsköp. Ett avtal om fastighetsköp ska vara undertecknat av bÄda parterna och sÀljarens namnteckning ska bevittnas av tvÄ personer. Köpehandlingen ska innehÄlla en köpesumma och en förklaring att sÀljaren överlÄter fastigheten pÄ köparen.  

Formkravet vid fastighetsköp innebÀr att ett löfte att sÀlja en fastighet inte Àr bindande, inte ens om det givits skriftligen. En option (förhandsrÀtt) att köpa en fastighet Àr inte giltig. Om fastigheten först förs över till ett bolag kan dock ett fullt giltigt optionsavtal ingÄs i frÄga om aktierna eller andelarna i bolaget. 

Vid fastighetsköp upprÀttas ofta dubbla köpeskillingar. Först ett köpekontrakt och dÀrefter ett sÄ kallat köpebrev. Köpekontraktet innehÄller de fullstÀndiga villkoren mellan parterna medan köpebrevet Àr mer kortfattat. BÄda handlingarna mÄste dock uppfylla jordabalkens formkrav. Köpebrevet, som egentligen Àr ett kvitto och betalningsbevis pÄ köpeskillingen, anvÀnds för att söka lagfart hos inskrivningsmyndigheten (www.lantmateriet.se). 

StÀmpelskatt vid lagfart tas ut med 4,25 % av köpeskillingen om köparen Àr en juridisk person och 1,5 % i andra fall. Vid mera komplicerade fastighetsköp, t.ex. nÀr det gÀller industrifastigheter, bör juridisk expertis anlitas. 

Vad tillhör fastigheten?

I 2 kap. jordabalken framgÄr i detalj vad som hör till en fastighet och vad som dÀrmed omfattas vid en försÀljning. Till fastigheten hör byggnader och byggnadstillbehör. Som byggnadstillbehör rÀknas bland annat: 

  • Bostad: KylskĂ„p och tvĂ€ttmaskin. 
  • Butikslokal: hylla, disk och skyltfönsteranordning. 
  • Fabrikslokal: kylsystem och flĂ€ktmaskiner. 

Avtalets innehÄll

Vid försÀljning av fastighet bör sÀljaren och köparen sÀrskilt tÀnka pÄ följande: 

SÀljaren bör tÀnka pÄ följande:

  • Köparen bör betala en handpenning som han eller hon inte har rĂ€tt att fĂ„ tillbaka om han eller hon inte fullföljer köpet genom att skriva köpekontraktet. 
  • Om hela köpeskillingen inte betalas kontant bör sĂ€ljaren se till att fĂ„ fullgoda sĂ€kerheter. 
  • SĂ€ljaren bör försöka friskriva sig frĂ„n s.k. dolda fel, alltsĂ„ sĂ„dana fel som köparen inte borde ha upptĂ€ckt vid en undersökning av fastigheten. 
  • SĂ€ljaren bör upplysa köparen om de fel han kĂ€nner till. SĂ€ljaren har enligt ett rĂ€ttsfall frĂ„n Högsta domstolen (NJA 2007 s. 86, buller frĂ„n motocrossbana), en viss upplysningsplikt. 

Köparen bör tÀnka pÄ följande:

  • Köparen bör undersöka fastigheten noga för att kontrollera dess skick men ocksĂ„ vad som ingĂ„r i köpet. Helst bör han anlita en sĂ€rskild vĂ€rderingsman eller annan sakkunnig. Köparen bör inte acceptera en friskrivning för dolda fel. 
  • Köparen bör kontrollera att han eller hon kan anvĂ€nda fastigheten för avsett Ă€ndamĂ„l. Bland annat bör han eller hon kontrollera vilka tillstĂ„nd som kan behövas och att fastigheten uppfyller krav frĂ„n myndigheten m.m.  
  • Köparen bör undersöka vilka planer som gĂ€ller för omrĂ„det och vad som kan förvĂ€ntas i framtiden. 
  • Köparen bör helst inte betala hela köpeskillingen kontant. Den del av köpeskillingen som utestĂ„r kan nĂ€mligen rĂ€knas av mot köparens krav pĂ„ skadestĂ„nd om fastigheten inte uppfyller stĂ€llda krav i kontraktet eller om den har dolda fel. 
  • Köparen mĂ„ste se till att fastigheten inte belastas av servitut eller inteckningar utöver vad sĂ€ljaren uppgivit. Inteckningar (pantbrev) som ligger som sĂ€kerhet för lĂ„n mĂ„ste överlĂ€mnas till köparen.  
© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

SÀrskilda regler för köp och försÀljning av fastighet LÀs mer »

Framtidsfullmakt – alternativ till god man och förvaltare

16 april 2024

Framtidsfullmakt – alternativ till god man och förvaltare

Genom lagen (2017:310) om framtidsfullmakter har en helt ny fullmakt införts i svensk rÀtt. Lagen innebÀr att det numera finns en möjlighet att vÀlja ett privat sÀtt att tillgodose sina framtida behov i stÀllet för det stöd som samhÀllet kan erbjuda. En framtidsfullmakt Àr en typ av fullmakt som till skillnad frÄn vanliga fullmakter verkar nÀr fullmaktsgivaren pÄ grund av sjukdom inte lÀngre kan fatta egna beslut.  

Vad krÀvs för att en framtidsfullmakt ska bli aktuell?

Det finns tvĂ„ omstĂ€ndigheter som mĂ„ste vara uppfyllda för att en framtidsfullmakt ska bli aktuell. Den första omstĂ€ndigheten Ă€r att det finns ett medicinskt tillstĂ„nd som fullmaktsgivaren ska befinna sig i för att en framtidsfullmakt ska fĂ„ verkan. I lagtexten anges detta med orden “sjukdom, psykisk störning, försvagat hĂ€lsotillstĂ„nd eller nĂ„got liknande förhĂ„llande”.  

De angivna medicinska tillstĂ„nden Ă€r samma som för anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 § förĂ€ldrabalken och som för förvaltarskap enligt 11 kap. 7 § förĂ€ldrabalken. Det Ă€r ocksĂ„ avsikten. En framtidsfullmakt ska sĂ„ledes kunna vara ett alternativ till godmanskap och förvaltarskap. 

Den andra omstĂ€ndigheten bestĂ„r i att fullmaktsgivaren har kommit i ett sĂ„dant tillstĂ„nd att han eller hon inte lĂ€ngre kan ha hand om de angelĂ€genheter som fullmakten omfattar. Att fullmaktsgivaren inte kan ta hand om sina angelĂ€genheter Ă€r detsamma som att han eller hon inte har förmĂ„ga att fatta beslut (beslutsoförmĂ„ga).  

Fullmaktsgivarens tillstĂ„nd av beslutsoförmĂ„ga mĂ„ste vara varaktigt och huvudsakligt. Med varaktighet menas att tillstĂ„ndet inte Ă€r tillfĂ€lligt och med huvudsakligt menas att fullmaktsgivaren ska bedömas vara beslutsoförmögen vad gĂ€ller de flesta av de angelĂ€genheter som fullmakten omfattar. 

Omfattningen av en framtidsfullmakt

I 2 § i lagen om framtidsfullmakter framgĂ„r vad en fullmakt fĂ„r omfatta, det vill sĂ€ga hur lĂ„ngt den kan strĂ€cka sig. Eftersom framtidsfullmakter Ă€r ett privat alternativ till godmanskap och förvaltarskap Ă€r det möjligt för fullmaktsgivaren att bestĂ€mma mycket vida ramar för fullmakten. Fullmaktsgivaren ska kunna lĂ€gga sĂ„ gott som allt beslutsfattande i en framtid pĂ„ fullmaktshavaren.  

Framtidsfullmakten ska handla om fullmaktsgivarens angelĂ€genheter. Endast den enskilda fullmaktsgivarens frĂ„gor Ă€r tĂ€nkta att innefattas i en framtidsfullmakt. NĂ„gon annans angelĂ€genheter, antingen en fysisk person eller juridisk person kan inte omfattas av fullmaktsgivarens utnĂ€mning i en framtidsfullmakt.  

Det Àr viktigt att en framtidsfullmakt utformas sÄ att det framgÄr om den gÀller sÄvÀl ekonomiska som personliga angelÀgenheter eller endast en av dem. Fullmakten kan vara generell sÄ att den omfattar alla fullmaktsgivarens ekonomiska och personliga angelÀgenheter. Eftersom en framtidsfullmakt Àr en privat handling kan fullmaktsgivaren bestÀmma att den fÄr omfatta endast ekonomiska eller personliga angelÀgenheter. Fullmaktsgivaren kan ocksÄ bestÀmma att fullmakten endast ska omfatta vissa angelÀgenheter eller till och med en viss rÀttshandling.

Ekonomiska angelÀgenheter

En framtidsfullmakt fÄr omfatta ekonomiska angelÀgenheter. Ekonomiska angelÀgenheter Àr alla slags frÄgor av ekonomisk betydelse, stora som smÄ. Till ekonomiska angelÀgenheter hör huvudsakligen sÄdana frÄgor som har att göra med förvaltning av egendom, t.ex. placering av medel pÄ konton eller i vÀrdepapper. Hit hör ocksÄ frÄgor som rör förvaltning av fast egendom.  

Uttrycket ekonomiska angelÀgenheter kan ses som ungefÀr likvÀrdig med uttrycket förvalta egendom i frÄga om godmanskap och förvaltarskap enligt 11 kap. 4 § förÀldrabalken. Ekonomiska angelÀgenheter kan ocksÄ beskrivas som angelÀgenheter pÄ förmögenhetsrÀttens omrÄde. PÄ sÄ sÀtt svarar en framtidsfullmakt i den delen mot en vanlig fullmakt enligt avtalslagen. 

Personliga angelÀgenheter

En framtidsfullmakt kan ocksÄ omfatta personliga angelÀgenheter. Med personliga angelÀgenheter aves angelÀgenheter som gÀller fullmaktsgivarens personliga förhÄllanden. Personliga angelÀgenheter Àr ungefÀr likvÀrdigt med vad som avses med sörja för person i frÄga om godmanskap och förvaltarskap enligt 11 kap. 4 § förÀldrabalken.  

Vissa frÄgor innehÄller bÄde ekonomiska och personliga angelÀgenheter. Ett anordnande av Àldreboende för fullmaktsgivaren Àr en personlig angelÀgenhet sÄvitt avser ansökan om ett boende och ekonomisk angelÀgenhet sÄvitt gÀller tecknande av hyreskontrakt för boendet. 

Valet av person

Fullmaktsgivarens val av fullmaktshavare Àr helt individuell. Fullmaktsgivaren har rÀtt att vÀlja den person han eller hon kÀnner förtroende för. I detta ligger en av grundtankarna med framtidsfullmakter jÀmfört med hjÀlp i form av god man eller förvaltare. Den enskilde (fullmaktsgivaren) kan genom ett genomtÀnkt val av fullmaktshavare kÀnna sig sÄ sÀker som möjligt pÄ att just den personen ska ta hand om hans eller hennes angelÀgenheter. Av den anledningen Àr det mycket viktigt att valet av rÀtt person förberedes och att fullmaktsgivaren ges möjlighet till tillrÀcklig eftertanke pÄ den punkten. 

Det Àr viktigt att fullmaktsgivaren kÀnner förtroende för den som utses till fullmaktshavare, vare sig det Àr frÄga om en person som stÄr fullmaktsgivaren nÀra eller en person som fullmaktsgivaren vÀljer av skÀl som har att göra med att han eller hon vill att en viss kompetens ska finnas hos fullmaktshavaren.  

En eller flera fullmaktshavare

Det Ă€r oftast lĂ€mpligt att utse fler Ă€n en fullmaktshavare om den första fullmaktshavaren inte kan fullgöra uppdraget. I en sĂ„dan situation bör det vara tillrĂ€ckligt att den första fullmaktshavaren namnges och att det för nĂ€sta fullmaktshavare anges t.ex. “eller den hon sĂ€tter i sitt stĂ€lle” eller liknande. Fullmaktsgivaren bör vid upprĂ€ttandet av framtidsfullmakten förebygga framtida oklarheter om vem som ska vara fullmaktshavare genom att sĂ€tta in flera namngivna personer med angivande att nummer tvĂ„ ska intrĂ€da först om nummer ett har förhinder osv. 

Fullmaktshavarens lÀmplighet och kapacitet

Fullmaktsgivaren behöver lita pÄ att fullmaktshavaren Àr lÀmplig för sitt uppdrag. LÀmpligheten behöver föreligga pÄ det personliga planet, dvs. det ska vara frÄga om en rÀttrÄdig person (jfr det krav som stÀlls pÄ en förmyndare i 10 kap. 6 § förÀldrabalken, eller pÄ en god man och förvaltare enligt 11 kap. 12 § förÀldrabalken). 

Inget hindrar att fullmaktsgivaren pÄ ett tydligt sÀtt anger detta i fullmakten genom att t.ex. stÀlla som villkor för att en viss fullmaktshavare ska anförtros uppdraget att han eller hon ska visa sin lÀmplighet i samband med att hans eller hennes uppdrag ska ta sin början, t.ex. genom att uppvisa utdrag ur belastningsregistret eller pÄ annat sÀtt intyga sin hederlighet.  

En framtidsfullmaktshavare mÄste ocksÄ ha tillrÀcklig kapacitet för att kunna sköta uppdraget. Det handlar om bÄde konkreta kvalifikationer och om rÀttslig kapacitet. I de fall dÄ fullmaktsgivarens angelÀgenheter bestÄr av sedvanlig ekonomisk förvaltning och personliga angelÀgenheter kan man utgÄ frÄn att fullmaktshavaren har tillrÀckliga kvalifikationer i och med att han eller hon stÄr fullmaktsgivaren nÀra.  

Om framtidsfullmakten omfattar mer specialiserad förvaltning, sÀrskilda slag av rÀttshandlingar etc. kan det dÀremot finnas anledning att fullmaktsgivaren i samband med upprÀttandet av fullmakten noga övervÀger de kvalifikationer som fullmaktshavaren behöver besitta. Fullmaktshavare fÄr inte vara omyndig, ha förvaltare enligt förÀldrabalken eller vara försatt i konkurs.  

NĂ€r blir fullmaktshavaren fullmaktshavare?

Enligt 4 § i lagen om framtidsfullmakter kan fullmaktshavaren ha vissa befogenheter och ett visst ansvar innan framtidsfullmakten har trĂ€tt ikraft. Fullmaktshavaren har en central roll nĂ€r det gĂ€ller frĂ„gan om en framtidsfullmakt ska anses ha trĂ€tt ikraft. Det Ă€r enligt huvudregeln fullmaktshavaren som ska bedöma om fullmakten har trĂ€tt ikraft och i samband med detta underrĂ€tta den krets som framgĂ„r av 10 § i lagen om framtidsfullmakter.  

Den som utsett till fullmaktshavare har dĂ€rmed en sĂ€rskild befogenhet i frĂ„ga om fullmakten trĂ€tt ikraft, trots att fullmaktshavaren Ă€nnu inte Ă€r fullmaktshavare i betydelse att han eller hon agerar i den egenskapen. Den utsedda fullmaktshavaren kan dock inte rĂ€ttshandla i fullmaktsgivarens namn innan framtidsfullmakten har trĂ€tt ikraft. Den fullmaktsrĂ€ttsliga behörigheten intrĂ€der först nĂ€r framtidsfullmakten har trĂ€tt ikraft  

Om fullmaktshavaren bedömer att fullmaktsgivaren inte skulle bli tillrÀckligt hjÀlpt genom framtidsfullmakten kan han eller hon yttra sig i ett anordnande av godmanskap eller förvaltarskap. En framtidsfullmaktshavare har ocksÄ rÀtt att ansöka hos rÀtten om entledigande av en god man respektive förvaltare eller om upphörande av godmanskap respektive förvaltarskap.

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Framtidsfullmakt – alternativ till god man och förvaltare LĂ€s mer »

Kan man göra sina barn arvlösa genom testamente?

14 april 2024

Kan man göra sina barn arvlösa genom testamente?

Det kan tyckas otidsenligt att en person inte fullt ut ska kunna bestÀmma vem eller vilka som ska Àrva. I svensk rÀtt finns dock begrÀnsningen i rÀtten att testamentera till vem man vill. En bröstarvinge, alltsÄ arvinge i rakt nedstigande led, barn och barnbarn osv, har alltid rÀtt att fÄ sin laglott. Detta framgÄr av 7 kap. 1 § Àrvdabalken (1958:637). Laglotten Àr förenklat uttryckt hÀlften av vad arvingen skulle ha fÄtt om det inte hade funnits nÄgot testamente.

Laglotten Àr halva arvslotten under förutsÀttning att den döde under sin livstid inte lÀmnat nÄgra gÄvor till bröstarvingen som ska rÀknas av frÄn bröstarvingens andel i boet. SÀg att en person lÀmnar efter sig 2 000 000 kr och har fyra barn dÀr ingen har fÄtt nÄgon gÄva som ska rÀknas av. Arvslotten för vart och ett av barnen Àr 1/4 av 2 000 000 kronor, alltsÄ 500 000 kronor. Laglotten Àr hÀlften av arvslotten, dvs. hÀlften av 500 000 kr, alltsÄ 250 000 kronor.

Laglottskyddet Ă€r ett skydd mot testamente dĂ„ arvlĂ„taren testamenterat sin egendom till nĂ„gon annan Ă€n den arvsberĂ€ttigade bröstarvingen. Laglottsskyddet hjĂ€lper dock inte mot efterlevande makes arvsrĂ€tt. Ett gemensamt barn till tvĂ„ makar fĂ„r – nĂ€r den ena maken/förĂ€ldern dör – stĂ„ tillbaka för förĂ€lderns rĂ€tt till arv. Sedan 1988 Ă€rver nĂ€mligen makar före gemensamma barn. 

Det betyder emellertid inte att bröstarvingen inte har nÄgot rÀtt till arvslott men det Àr först nÀra bÄda förÀldrarna Àr döda som bröstarvingen har rÀtt att fÄ sin laglott. Ett sÀrkullbarn har dock rÀtt till sitt arv och dÀrmed sin laglott direkt nÀr förÀldern dör. Laglotten berÀknas utifrÄn de vÀrden som finns i boet dÄ förÀldern dog. Gemensamma barns laglott kan krÀvas ut först nÀr bÄda förÀldrarna Àr döda och till vÀrdet som gÀller dÄ. Det kan sjÀlvklart ge vÀldigt olika resultat. Det Àr alltsÄ stor skillnad i rÀtt till arv och rÀtt till laglott beroende pÄ om barnet Àr gemensamt eller Àr sÀrkullbarn.

Laglotten Àr halva arvslotten

Laglotten Àr halva arvslotten under förutsÀttning att den döde under sin livstid inte lÀmnat nÄgra gÄvor till bröstarvingen som ska rÀknas av frÄn bröstarvingens andel i boet. SÀg att en person lÀmnar efter sig 2 000 000 kr och har fyra barn dÀr ingen har fÄtt nÄgon gÄva som ska rÀknas av. Arvslotten för vart och ett av barnen Àr 1/4 av 2 000 000 kronor, alltsÄ 500 000 kronor. Laglotten Àr hÀlften av arvslotten, dvs. hÀlften av 500 000 kr, alltsÄ 250 000 kronor.

Laglottskyddet Ă€r ett skydd mot testamente dĂ„ arvlĂ„taren testamenterat sin egendom till nĂ„gon annan Ă€n den arvsberĂ€ttigade bröstarvingen. Laglottsskyddet hjĂ€lper dock inte mot efterlevande makes arvsrĂ€tt. Ett gemensamt barn till tvĂ„ makar fĂ„r – nĂ€r den ena maken/förĂ€ldern dör – stĂ„ tillbaka för förĂ€lderns rĂ€tt till arv. Sedan 1988 Ă€rver nĂ€mligen makar före gemensamma barn. 

Det betyder emellertid inte att bröstarvingen inte har nÄgot rÀtt till arvslott men det Àr först nÀra bÄda förÀldrarna Àr döda som bröstarvingen har rÀtt att fÄ sin laglott. Ett sÀrkullbarn har dock rÀtt till sitt arv och dÀrmed sin laglott direkt nÀr förÀldern dör. Laglotten berÀknas utifrÄn de vÀrden som finns i boet dÄ förÀldern dog. Gemensamma barns laglott kan krÀvas ut först nÀr bÄda förÀldrarna Àr döda och till vÀrdet som gÀller dÄ. Det kan sjÀlvklart ge vÀldigt olika resultat. Det Àr alltsÄ stor skillnad i rÀtt till arv och rÀtt till laglott beroende pÄ om barnet Àr gemensamt eller Àr sÀrkullbarn.

LaglottsberÀttigad bröstarvinge fÄr begÀra jÀmkning av testamente

Gemensamma barn har normalt inget att utkrÀva nÀr den förste förÀldern dör, varken arvslott eller laglott. Men om den först avlidne förÀldern efterlÀmnar ett testamente som inkrÀktar pÄ gemensamma barns laglott och barnen fÄtt detta testamente för delgivning sÄ ska de angripa testamentet och krÀva jÀmkning för laglott redan nÀr den förste förÀldern dör. Det betyder inte att barnen fÄr ut nÄgot arv nÀr den förste förÀldern dör. Makarna har ju arvsrÀtt före gemensamma barn. Barnet som krÀver laglott fÄr dÀrför i normalfallet vÀnta pÄ laglotten till dess Àven den andre förÀldern dött.

Exempel

Anna och Anders Àr gifta och har de gemensamma barnen Fredrika och Fredrik. De har ingen kontakt med sina barn och vill hellre att deras arv ska gÄ till en vÀlgörenhetsorganisation. 

FörÀldrarna skriver ett inbördes testamente dÀr de bestÀmmer att de ska Àrva varandra pÄ vanligt sÀtt nÀr den förste av dem dör. Men nÀr bÄda Àr borta ska det som dÄ finns att Àrva inte gÄ till barnen Fredrik och Fredrika utan till vÀlgörenhetsorganisationen.

Fredrik och Fredrika fÄr testamentet för delgivning bÄde vid Annas och Anders död och krÀver dÀrför jÀmkning för laglott efter sin far vid hans död och sin mor vid hennes död. Det finns dock situationer dÄ Àven en gemensam bröstarvinge kan ha rÀtt att fÄ ut sin laglott direkt. Om en make/förÀlder har testamenterat all sin egendom till nÄgon annan Àn efterlevande maken har gemensamt barn som begÀr laglottsjÀmkning rÀtt till laglottsdelen direkt.

Makar Àr ju inte skyldiga att lÄta andra maken Àrva eftersom makar inte har nÄgot laglottsskydd. SÄ nÀr en make genom att testamentera till nÄgon annan markerat att han eller hon inte vill att maken ska Àrva hade det varit mÀrkligt om laglottsjÀmkning frÄn ett gemensamt barn hade lett till att maken fick den egendomen. Det hade varit att Äka snÄlskjuts pÄ att barnet begÀr laglottsjÀmkning gentemot testamentet. I den situationen gÄr laglottsdelen i stÀllet direkt till bröstarvingen.

Exempel

Christer och Cecilia Àr gifta och har tillsammans sonen Erik. Christer och Cecilia har skrivit testamente dÀr de bestÀmt att Röda Korset ska fÄ all egendom efter var och en av dem. Cecilia dör. Boet Àr dÄ vÀrt 4 000 000 kronor. Christer behÄller 2 000 000 kronor i giftorÀttsandel. 

KvarlÄtenskapen efter Cecilia Àr 2 000 000 kronor. Erik krÀver jÀmkning av testamentet för att fÄ ut sin laglott. Laglotten Àr 1 000 000 kronor.  Röda Korset fÄr 1 000 000 kronor. JÀmkningsbeloppet Àr 1 000 000 kronor och gÄr till sonen Erik och inte till Christer. 

Eftersom Christer inte har rÀtt till arv efter Cecilia nÀr hon valt att testamentera till Röda Korset fÄr han inte heller den laglottsdel som Erik jÀmkat sig till.

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Kan man göra sina barn arvlösa genom testamente? LÀs mer »

Är du rikare Ă€n din sambo? Skaffa ett samboavtal

7 april 2024

Har du mer pengar Àn din sambo? Skaffa ett samboavtal

Trots existensen av sambolagen kan frÄgor om ÀganderÀtten till egendom som anskaffats under samboendet vara betydelsefullt. I sambolagens 3 § definieras samboegendom som bostad och bohag som förvÀrvats för gemensam anvÀndning. Att bostad eller bohag Àr samboegendom medför att vÀrdet av egendomen kan bli föremÄl för likadelning vid samboendets upplösning oavsett vem av samborna som Àr Àgare.

Finansiering med bÄde kontanter och lÄn

NÀr sambor köper en bostad tillsammans och den ena parten tar lÄn pÄ sin del och den andre gÄr in med kontanter kan det bli en orÀttvis bodelning. Den som har lÄnet fÄr dra av skulden frÄn vÀrdet av sin del av bostaden innan det lÀggs ihop och delas lika mellan samborna. Medan den sambo som hade eget kapital mÄste dela med sig av hela sitt vÀrde av sin del av bostaden.

Det Àr i första hand sÄdana skulder som hÀnger ihop med samboegendomen, som ett bolÄn pÄ den gemensamma permanentbostaden som fÄr rÀknas av. För att undvika en orÀttvis bodelning fÄr samborna se till att bÄda samborna tar bolÄn om inte kontant betalning av hela bostaden kan göras. En annan lösning Àr att samborna skriver ett samboavtal som innebÀr att bostaden inte ska ingÄ i bodelningen.

Samboavtal

Sambor kan avtala om hur en eventuell framtida bodelning ska gÄ till. Detta görs genom ett sÄ kallat samboavtal. Ett samboavtal Àr motsvarigheten till att makar skriver ett Àktenskapsförord och bestÀmmer att allt eller delar av deras Àgodelar ska vara enskild egendom. NÀstan alltid innebÀr samboavtal att bodelningsreglerna i sambolagen avtalas bort, helt eller delvis. Avtalet gÄr ut pÄ att man vid separation eller dödsfall inte ska göra nÄgon bodelning av det gemensamma bohaget och bostaden.

Orsaken till varför samborna skriver ett samboavtal kan vara att de Àr ekonomiskt sjÀlvstÀndiga och att de dÀrför vill att vardera parten behÄller sina saker vid bodelning. Det kan ocksÄ förhÄlla sig sÄ att en eller bÄda av praktiska eller sentimentala skÀl inte vill riskera att bli av med viss egendom.

All egendom undantas

Ett samboavtal kan innebÀra att all egendom undantas frÄn bodelningen. Effekten blir helt enkelt att den sambo som Àger respektive tillgÄng behÄller sina saker vid bodelningen. Saker som Àgs med samÀganderÀtt delas. LÄt sÀga det fiktiva paret Emma och Erik som Àr sambor enligt definitionen i 1 § sambolagen.  

De skriver ett samboavtal som innebÀr att reglerna om bodelning i sambolagen inte ska gÀlla mellan dem. Emma och Erik köper en villa tillsammans (med hÀlften vardera) dÀr de bosÀtter sig. NÄgra Är senare flyttar dock Emma dÀrifrÄn. PÄ grund av Emmas och Eriks samboavtal ska de inte bodela det gemensamma bohaget och bostaden. DÀremot har de villan med samÀganderÀtt och dÀrför ska de dela lika pÄ den. Antingen fÄr Emma och Erik sÀlja villan eller sÄ fÄr den ena parten lösa den ut den andra.

Partiellt undantag

Samborna kan ocksÄ avtala om att bara viss egendom ska undantas frÄn bodelningen. Avtalet kan innebÀra att en viss specifik tillgÄng, exempelvis en tavla eller dator, ska undantas frÄn bodelningen. Samborna kan ocksÄ avtala om att bostaden ska undantas medan bohaget ska ingÄ, och tvÀrtom. Samborna kan Àven komma överens om att tillgÄngar som skaffats pÄ ett visst sÀtt ska undantas.

TillgÄngar som samborna fÄr genom arv, testamente eller gÄva kan exempelvis vara undantagna frÄn bodelningen. Normalt Àr dessa tillgÄngar ÀndÄ inte samboegendom eftersom de inte kan anses ha skaffats för gemensam anvÀndning. Men genom att undanta dem i ett samboavtal Àr samborna sÀkra pÄ att de inte kommer att ingÄ i en bodelning. Vid en bodelning ska samborna dela pÄ all samboegendom utom den egendom som Àr undantagen frÄn bodelningen enligt samboavtalet.

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Är du rikare Ă€n din sambo? Skaffa ett samboavtal LĂ€s mer »

MÄnga registrerade Àktenskapsförord Àr inte giltiga

Se upp! MÄnga registrerade Àktenskapsförord Àr inte giltiga

Ett Àktenskapsförord om egendomsordningen Àr ett betydelsefullt avtal med verkan pÄ lÄng sikt. Genom ett Àktenskapsförord kan makar avtala om egendom ska vara giftorÀttsgods eller enskild egendom. Det framstÄr dÀrför som naturligt med sÀrskilda formkrav för avtalets giltighet. Enligt 7 kap. 3 § 2 st. Àktenskapsbalken ska ett Àktenskapsförord upprÀttas skriftligen, dateras och undertecknas av bÄda makarna eller de blivande makarna.

Vidare ska ett Àktenskapsförord registreras hos Skatteverket. Ett Àktenskapsförord som har slutits mellan makarna gÀller frÄn Àktenskapets ingÄende, om det ges in till Skatteverket inom en mÄnad frÄn det att Àktenskapet ingicks. I annat fall gÀller Àktenskapsförordet först frÄn och med den dag dÄ det ges in till Skatteverket.

MÄnga felaktiga Àktenskapsförord registreras

Varje Är registreras omkring 10 000 Àktenskapsförord. MÄnga Àktenskapsförord upprÀttas av makar som fÄtt hjÀlp av en advokat, jurist eller annan sakkunnig person. Till skillnad frÄn vad som gÀller i mÄnga andra lÀnder Àr kvalificerad hjÀlp inte ett krav för att ett giltigt avtal ska kunna ingÄs. Med tanke pÄ avtalets betydelse och konsekvenser Àr anlitande av expertis dock att rekommendera.

Om makarna skriver ett Àktenskapsförord pÄ egen hand kan det hÀnda att förordet fÄr ett innehÄll som Àr oklart eller rentav strider mot vad ett Àktenskapsförord fÄr innehÄlla. Vid en systematisk genomgÄng av Àktenskapsförord, som finns intagna i Àktenskapsregistret, kan man dessvÀrre finna en del förord för vilkas innehÄll eller giltighet det mÄste sÀttas ett frÄgetecken. 

I examensuppsatser frÄn Juridicum i Uppsala 2006 och 2013 fann Wallen respektive Karlsson att innehÄllet kunde ifrÄgasÀttas i 35 % av de Àktenskapsförord som registrerarats under en viss period.

LÄt en advokat eller jurist upprÀtta Àktenskapsförordet

Man kan frĂ„ga sig varför tvivelaktiga förord ens tillĂ„ts registreras. Högsta domstolen har dock i ett rĂ€ttsfall (NJA 1997 s. 37) uttalat att “Det inte ankommer pĂ„ domstolarna att pröva vilken verkan ett Ă€ktenskapsförord har; endast de formella förutsĂ€ttningarna ska prövas.” Registreringen uppfattas sĂ€kerligen av makarna som en garanti för att avtalet verkligen gĂ€ller. Men för att ett Ă€ktenskapsförord ska bli giltigt, krĂ€vs att innehĂ„llet Ă€r av ett visst slag. Äktenskapsförordet ska klart peka ut vilken egendom som ska vara ena makens enskilda. Det kan t.ex. vara ett bestĂ€mt antal aktieslag i ett börsbolag. 

Att Ă€ktenskapsförord registreras utan att den egendom som ska vara enskild Ă€r klart definierad medför en rĂ€ttsosĂ€kerhet för bĂ„da makarna. Ett exempel Ă€r att den ena maken strax före ansökan om Ă€ktenskapsskillnad placerat alla sina tillgĂ„ngar pĂ„ ett bankkonto som enligt förordet ska utgöra enskild egendom. Om ett sĂ„dant Ă€ktenskapsförord skulle vara giltigt hade ju maken sjĂ€lv kunnat bestĂ€mma hur mycket av hans tillgĂ„ngar som ska hĂ„llas utanför bodelningen genom att sĂ€tta in pengar pĂ„ kontot. Även den make som tror sig ha rĂ€tt att ensidigt pĂ„verka storleken pĂ„ sin enskilda egendom kan sĂ„ledes drabbas nĂ€r det visar sig att det inte Ă€r möjligt att med rĂ€ttslig verkan ingĂ„ avtal med ett sĂ„dant innehĂ„ll.

Numera skrivs mĂ„nga Ă€ktenskapsförord tyvĂ€rr utan hjĂ€lp av en juridisk kunnig person, ofta genom att makarna anvĂ€nder sig av olika blanketter som gĂ„r att ladda ned frĂ„n nĂ€tet. Att registreringen inte automatiskt medför att Ă€ktenskapsförordet inte gĂ€ller framgĂ„r bland annat av RH 2009:49. Vid Ă€ktenskapsskillnad Ă„beropade mannen ett registrerat förord. Hustrun invĂ€nde dock att hon inte undertecknat ett sĂ„dant avtal. HovrĂ€tten konstaterade att den som pĂ„stĂ„r att avtal ingĂ„tts har bevisbördan för detta. Mannen kunde inte med “övervĂ€gande sannolikhet” visa att avtal förelĂ„g. Följden blev att man vid bodelningen bortsĂ„g frĂ„n Ă€ktenskapsförordet.

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

MÄnga registrerade Àktenskapsförord Àr inte giltiga LÀs mer »