Testamente

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Arvsrätten: Din guide till trygghet för framtiden Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Skydda din framtid som sambo: Arvsrätt och varför ett testamente är viktigt

Lämna en kommentar / Testamente / Justiflex

20 april 2025

Skydda din framtid som sambo: Arvsrätt och varför ett testamente är viktigt

Att leva som sambo är vanligt i Sverige, men vad händer med din ekonomi och dina tillgångar om din partner går bort? Många sambor tror felaktigt att de har samma rättigheter som gifta par, men enligt svensk lag har sambor ingen automatisk arvsrätt. Detta kan leda till oväntade och orättvisa situationer för den efterlevande. Genom att förstå sambolagens begränsningar och vikten av ett testamente kan du skydda din framtid och säkerställa att dina önskemål respekteras. I den här guiden går vi igenom hur arvsrätt fungerar för sambor, varför ett testamente är avgörande, och hur vår juristbyrå kan hjälpa dig att skapa trygghet.

Varför har sambor ingen arvsrätt?

Enligt sambolagen (2003:376) har en efterlevande sambo rätt till hälften av den gemensamma samboegendomen – det vill säga bostad och bohag som köpts för gemensamt bruk – vid en bodelning. Värdet ska minst motsvara två prisbasbelopp (cirka 120 000 kr år 2025). Dessutom kan sambon få överta en gemensam hyres- eller bostadsrätt, även om den inte är samboegendom (22 § sambolagen). Men när bodelningen är klar slutar sambolagens skydd.

Den efterlevande sambon har ingen rätt till arv efter den avlidne. Det innebär att den avlidnes kvarlåtenskap – inklusive pengar, bilar, värdepapper, och egendom som inte ingår i bodelningen (t.ex. en bostad köpt före förhållandet eller enskild egendom) – fördelas mellan den avlidnes arvingar (t.ex. barn, föräldrar, syskon) eller universella testamentstagare. Detta kan lämna den efterlevande sambon utan ekonomiskt skydd, särskilt efter ett långt samboförhållande.

Varför ingen arvsrätt?

När sambolagen infördes 1987 ansåg regeringen att sambor inte bör ha arvsrätt, eftersom samboskap är en mindre formell samlevnadsform än äktenskap. Till skillnad från gifta par, där rättsregler tillämpas genom en uttrycklig viljeförklaring (vigsel), blir sambolagen automatiskt tillämplig när två personer bor tillsammans.

Regeringen antog att sambor medvetet väljer denna frihet och att de, vid behov, själva kan skapa efterlevandeskydd genom testamente. Men detta antagande håller inte alltid. Många samboförhållanden är långvariga, och kunskapen om arvsrätt är ofta bristfällig. Vissa tror felaktigt att de har legal arvsrätt, vilket ökar risken för ekonomiska förluster.

Behovet av testamente för sambor

Sambor som vill säkerställa att deras partner ärver måste agera proaktivt. Ett testamente är det mest effektiva sättet att skapa ett efterlevandeskydd, men behovet varierar beroende på omständigheterna. Här är några vanliga situationer och hur ett testamente kan hjälpa:

1. Barnlösa sambor

För sambor utan barn är arvsordningen enkel: om ingen avlidnes arvingar (föräldrar, syskon eller deras avkomlingar) finns, går arvet till Allmänna arvsfonden. Genom ett testamente kan sambor säkerställa att den efterlevande partnern ärver hela eller delar av kvarlåtenskapen.

Testamente med full äganderätt

Ett testamente kan ge den efterlevande sambon full äganderätt, vilket innebär att de kan förfoga över egendomen fritt, inklusive att testamentera den till någon annan. Men detta kan leda till att den först avlidnes arvingar (t.ex. syskon) blir utan arv.

Exempel: Anna och Björn, barnlösa sambor, upprättar ett inbördes testamente där den efterlevande får allt med full äganderätt. Anna dör, och Björn ärver hennes kvarlåtenskap (600 000 kr efter bodelning). När Björn dör, går hela boet (1,5 miljoner kr p.g.a. värdestegring) till Björns syskon, medan Annas syskon blir utan arv.

Testamente med fri förfoganderätt

Alternativt kan testamentet ge fri förfoganderätt, vilket innebär att den efterlevande sambon kan använda egendomen men inte testamentera bort den. Vid den efterlevandes död delas arvet mellan bådas arvingar genom så kallad sekundosuccession.

Exempel: Anna och Björn skriver ett testamente med fri förfoganderätt. Anna dör, och Björn får hennes kvarlåtenskap (600 000 kr) med fri förfoganderätt. Vid Björns död (boet nu 1,2 miljoner kr) får Annas syskon 3/5 (900 000 kr) och Björns syskon 2/5 (600 000 kr), baserat på en kvotdel beräknad på egendomsförhållandena vid Annas död.

2. Sambor med barn

För sambor med barn – gemensamma eller särkullbarn – är arvsrätten mer komplex. Barn (bröstarvingar) har alltid rätt till sin laglott, som är hälften av arvslotten (ÄB 7:1). Till skillnad från makar, där gemensamma barn väntar på arvet tills båda föräldrar dött, får sambors barn sitt arv direkt vid förälderns död. Detta kan minska den efterlevande sambons tillgångar betydligt.

Testamente med full äganderätt

Sambor kan testamentera återstoden av kvarlåtenskapen (efter laglotter) till den efterlevande med full äganderätt. Detta gynnar den efterlevande men kan utesluta den först avlidnes barn från ytterligare arv.

Exempel: Clara och David har ett gemensamt barn, Emma. Clara dör, och hennes kvarlåtenskap är 400 000 kr. Emma får sin laglott (200 000 kr), och David får resten (200 000 kr) med full äganderätt. När David dör, ärver Emma och Davids särkullbarn, Felix, hela boet (800 000 kr) lika, medan Clara får inget mer arv.

Testamente med fri förfoganderätt

Ett testamente med fri förfoganderätt säkerställer att den först avlidnes barn får arv genom sekundosuccession, samtidigt som den efterlevande sambon skyddas.

Exempel: Clara och David testamenterar med fri förfoganderätt. Vid Claras död får Emma sin laglott (200 000 kr), och David får resten (200 000 kr) med fri förfoganderätt. Vid Davids död (boet nu 800 000 kr) får Emma 1/4 (200 000 kr) som arv efter Clara, och resterande 600 000 kr delas mellan Emma och Felix.

3. Sambor med särkullbarn

Särkullbarn (barn från tidigare förhållanden) komplicerar arvsplaneringen, eftersom de har rätt till sin laglott direkt och inte kan tvingas vänta som makars gemensamma barn. Sambor kan prioritera den efterlevande partnern eller gemensamma barn, men måste respektera särkullbarns laglott.

Exempel: Erik och Frida har ett gemensamt barn, Gustav, och Erik har ett särkullbarn, Hanna. Vid Eriks död (kvarlåtenskap 400 000 kr) får Hanna och Gustav varsin laglott (100 000 kr), och Frida får resten (200 000 kr) med fri förfoganderätt. Vid Fridas död (boet 800 000 kr) får Gustav 1/4 (200 000 kr) som arv efter Erik, medan Fridas särkullbarn, Iris, får sin laglott (150 000 kr), och Gustav får resten (450 000 kr).

Så skyddar du dig som sambo

För att undvika oväntade ekonomiska konsekvenser, följ dessa steg:

1. Upprätta ett testamente

Ett välformulerat testamente är avgörande för att säkerställa att din partner ärver enligt dina önskemål. Ange tydligt om den efterlevande ska få full äganderätt eller fri förfoganderätt och hur sekundosuccession ska fungera.

2. Försäkringar och förmånstagare

Utse din sambo som förmånstagare i försäkringar som utfaller vid dödsfall. Detta kan ge ekonomiskt skydd utöver testamentet.

3. Dokumentera egendom

Håll koll på vad som är samboegendom och enskild egendom. Ett samboavtal kan utesluta bodelningsregler om ni vill skydda viss egendom.

4. Konsultera en jurist

En kvalificerad jurist kan:

Upprätta ett testamente som är juridiskt korrekt och tydligt.
Rådgiva om sekundosuccession och laglotter.
Hjälpa till med samboavtal och försäkringslösningar.

Varför välja oss som din juristbyrå?

På Justiflex har vi lång erfarenhet av att hjälpa sambor med arvsrättsliga frågor. Vi förstår att dessa ämnen kan kännas både komplexa och känsliga. Vårt mål är att ge dig trygghet genom personlig rådgivning och skräddarsydda lösningar som skyddar din ekonomi och dina nära.

Vad Vi Erbjuder

Personlig Service: Vi lyssnar på dina önskemål och skapar lösningar som passar just dig.
Expertis i Arvsrätt: Våra jurister är specialiserade på sambolagen, testamenten och familjerätt.
Förebyggande Planering: Vi hjälper dig att undvika problem genom noggranna avtal.

Kontakta oss idag för en kostnadsfri första konsultation! Låt oss hjälpa dig att skapa ett testamente som ger dig och din partner trygghet.

Sammanfattning: Planera idag för en trygg framtid

Som sambo har du ingen automatisk arvsrätt, vilket kan lämna dig ekonomiskt utsatt om din partner går bort. Genom att upprätta ett testamente kan du säkerställa att din partner ärver enligt dina önskemål, oavsett om ni har barn eller inte. Med rätt planering – inklusive testamenten, försäkringar och samboavtal – kan du skapa ett starkt efterlevandeskydd.

Men juridiken är komplex, och misstag kan bli kostsamma. På Justiflex är vi här för att guida dig genom processen. Kontakta oss för att säkra din framtid och undvika rättsförluster. Mejla oss idag för att boka din kostnadsfria konsultation – låt oss ta hand om juridiken så att du kan fokusera på livet!

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Skydda din framtid som sambo: Arvsrätt och varför ett testamente är viktigt Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Testamente för nybörjare: Läs och förstå på 5 minuter

Lämna en kommentar / Testamente / Justiflex

22 mars 2025

Testamente för nybörjare: Läs och förstå på 5 minuter

Om du inte skriver ett testamente som säger vem som ska få dina saker när du dör, finns det lagar som bestämmer vem som ärver, det kallas arvsordningen. Enkelt sagt: vill du att dina tillhörigheter ska gå till någon annan än vad lagen säger, måste du skriva ett testamente. Dina barn och barnbarn, alltså bröstarvingar, kan aldrig bli helt utan arv. De har alltid rätt till sin laglott.

Vem behöver skriva testamente?

Även om du vill att dina saker ska ärvas precis som lagen säger, måste du skriva ett testamente om du vill lägga till särskilda villkor för arvet. Många föräldrar med bara gemensamma barn är nöjda med hur lagen delar upp arvet.

Ändå är det smart för även dessa föräldrar att skriva ett testamente där det står att barnens arv ska bli deras enskilda egendom. Med det villkoret slipper barnen dela arvet med en ex-partner om de skiljer sig längre fram.

I Sverige skiljer sig ungefär hälften av alla som gifter sig, så ett testamente med villkor om enskild egendom är ett bra sätt att skydda sina barn.

Familjesituation

Behovet av ett testamente varierar beroende på hur familjen ser ut. För den som lever ensam utan partner eller barn kan det vara extra viktigt att skriva ett testamente. Kanske vill personen ge arvet till ett syskon eller ett syskonbarn som står nära, istället för att det delas mellan alla syskon eller syskonbarn. Eller så är det en vän som känns närmast.

Sambor är en annan grupp som behöver testamente om de vill skydda varandra. Sambor ärver inte varandra enligt lag, så om en barnlös sambo dör går arvet till släkten, oftast föräldrar, syskon eller syskonbarn.

Makar med särkullbarn, alltså barn som bara en av makarna är förälder till, behöver också testamente för att skydda varandra. Makar med bara gemensamma barn ärver varandra före barnen, men särkullbarn har rätt att få sitt arv direkt när deras förälder dör.

Hur skriver man ett testamente?

För att ett testamente ska gälla måste det vara skrivet på ett särskilt sätt. Lagen har strikta regler för hur det ska göras. Anledningen är enkel: när testamentet ska användas finns inte testatorn, alltså den som skrivit det, kvar för att förklara vad hon eller han ville med sina saker.

Testamentet ska vara skriftligt.
Det ska finnas två vittnen som med sina namnteckningar bevittnar testators underskrift.
Vittnena ska vara närvarande samtidigt.
Vittnena måste känna till att det är ett testamente som de bevittnar. Men de behöver inte känna till testamentets innehåll.

I nödsituationer gäller inte samma strikta krav för hur ett testamente ska skrivas.

Skriftligt

Ett testamente kan vara maskinskrivet, handskrivet eller gjort på ett tryckt formulär, och det behöver inte vara skrivet av testatorn själv. Om testamentet har fler än en sida måste sidorna hålla ihop. Om det räcker med två sidor kan man skriva på båda sidor av ett papper. Är texten längre än så är det bra att använda ett dubbelark, som ger plats för upp till fyra sidor.

Underskriften

Testatorn ska skriva under testamentet med sin namnteckning. Men ibland kan testatorn inte skriva sitt namn, till exempel på grund av ålder eller sjukdom som gör att handen skakar för mycket.

En lösning kan vara att testatorn skriver under “med handen på pennan”. Det betyder att någon annan fysiskt skriver testatorns namn, medan testatorn håller i pennan tillsammans med den personen.

Högsta domstolen har till och med godkänt ett fall där testatorn inte kunde hålla i pennan alls och istället bad ett av vittnena skriva hans namn.

Vittnena

Alla kan inte vara vittnen till ett testamente. Det enklaste är att välja myndiga personer som inte är släkt med testatorn och som inte har något att göra med testamentet. De får alltså inte själva få något genom testamentet eller vara släkt med testatorn eller någon som får ärva.

Lagen säger att vittnen måste vara minst 15 år och inte ha en psykisk störning som gör att de inte förstår vad det innebär att vara vittne. De får inte vara gifta med testatorn eller vara släkt i rakt upp- eller nedstigande led, alltså inte barn, barnbarn, föräldrar eller far- och morföräldrar.

Vittnen får inte heller vara syskon till testatorn. Styv- eller svärföräldrar och styv- eller svärbarn kan inte heller vara vittnen.

Den som får något i testamentet (testamentstagare) får inte vara vittne, och inte heller någon som är släkt med testamentstagaren på de sätt som nämnts ovan.

Bevittning

För att ett testamente ska vara giltigt enligt lagen måste de två vittnena skriva under och vara med samtidigt när testatorn gör det. I andra situationer där vittnen används handlar det ofta om att stärka bevisvärdet för en underskrift. Men vid testamente är vittnena så kallade solennitetsvittnen, vilket betyder att de är ett krav för att testamentet ska gälla.

För att man senare ska kunna veta vilka vittnena är, bör de skriva sina fullständiga namn, personnummer, adress och datum för bevittningen. Det är också bra att i vittnesmeningen lägga till extra information. Om testamentet ifrågasätts i framtiden kan sådan information vara viktig för att bevisa att allt gått rätt till.

Om testamentet har en vittnesmening som säger att testatorn och båda vittnena var där samtidigt, och att testatorn i vittnenas närvaro sa att det är hans eller hennes sista vilja och testamente, blir det svårt för någon att säga att testamentet inte är giltigt.

Datering och underskrift

Testamentet ska avslutas med din underskrift. Använd en bläckpenna med hållbar skrift och skriv datumet. Om du har skrivit flera testamenten är det det senaste som gäller. Om det senaste verkar vara ett tillägg, gäller fortfarande det tidigare testamentet, förutom de delar som ändrats i tillägget.

Om testatorns psykiska hälsa gick upp och ner över tid är datumet viktigt. Det hjälper till att senare avgöra om testatorn var tillräckligt klar i huvudet just när testamentet skrevs för att det ska vara giltigt.

Var ska testamentet förvaras?

Det är viktigt att originaltestamentet inte hamnar hos fel person eller förstörs efter din död. Förvara det på ett säkert ställe där du vet att en pålitlig person kommer att hitta det. Även om du skriver testamentet själv kan du anlita en advokat, jurist eller redovisningskonsult för att förvara det åt dig.

Berätta för dina anhöriga var testamentet finns så att det inte glöms bort när arvet ska delas upp.

Du bör inte ha det enda exemplaret av testamentet hemma, eftersom du inte kan styra vem som hittar det efter din död. Ett bra alternativ är att förvara det i ett bankfack. Enligt bankens regler måste en bankanställd vara med när facket öppnas efter din död. Berätta för dina anhöriga att du har ett bankfack och på vilket bankkontor det finns.

Ha ordning på kopiorna

Du kan ha en eller flera kopior av testamentet hemma eller på företaget. Se bara till att hålla ordning på kopiorna och byta ut alla varje gång du ändrar originaltestamentet. Det blir jobbigt för de efterlevande om de hittar gamla kopior som visar hur din vilja ändrats över tid.

Om du skriver testamentet på datorn bör du radera filerna efter att du skrivit ut tillräckligt många exemplar, av samma anledning.

Orginalet gäller

Kom ihåg att det bara är det underskrivna och bevittnade originaltestamentet som är giltigt. Kopior har ingen juridisk betydelse. Om du vill kan du göra flera likadana original med din egen underskrift och bevittning. Det kan vara smart om du är rädd att testamentet ska komma bort, inte hittas eller förstöras. Alla original ska ha samma datum.

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Testamente för nybörjare: Läs och förstå på 5 minuter Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Hur fungerar laglott i Sverige? Regler och rättigheter förklarade

3 kommentarer / Testamente / Justiflex

12 mars 2025

Hur fungerar laglott i Sverige? Regler och rättigheter förklarade

För många kan det framstå som konstigt att en person inte fullt ut ska kunna bestämma vem eller vilka som ska ärva ens tillgångar när man går bort. Men i svensk lagstiftning finns begräsning i rätten att testamentera till vem man vill. En bröstarvinge, alltså en arvinge i rakt nedstigande led, barn och barnbarn och så vidare, har alltid rätt att få sin laglott.

Vad innebär laglott?

Laglotten är förenklat uttryckt hälften av vad arvingen skulle ha fått om det inte funnits något testamente. Men eftersom gåvor som bröstarvingen fått från föräldern/mor-/farföräldern ska räknas in i laglotten så kan det hända att bröstarvingen inte har något mer att kräva när föräldern dör. Ett skäl för att ha kvar laglotten är att minska orättvisa mellan syskon. Laglotten gör att det finns en viss begränsning i möjligheten för arvlåtare att favorisera syskon på övrigas bekostnad.

Laglotten är halva arvslotten

Laglotten är halva arvslotten. Om den som dött inte har lämnat några gåvor till bröstarvingen under sin livstid som ska räknas av är arvslotten bröstarvingens andel i boet. Låt säga att en person lämnar efter sig 1 000 000 kr och har två barn där inget av barnen fått någon gåva som ska räknas av från arvet. Arvslotten för vart och ett av barnen är hälften av 1 000 000 kr, alltså 500 000 kr. Laglotten är hälften av arvslotten, hälften av 500 000 kr alltså 250 000 kr.

Laglottsskyddet är ett skydd mot testamente, det vill säga att arvlåtaren testamenterar sin egendom till någon annan än den arvsberättigade bröstarvingen.

Laglottsskyddet hjälper inte mot efterlevande makes arvsrätt. Ett gemensamt barn till två makar får, när den ena maken/föräldern dör, stå tillbaka förälderns rätt till arv. Sedan 1988 ärver makar varandra före gemensamma barn. Det betyder inte att bröstarvingen inte har någon rätt till laglott. Men det är först när båda föräldrarna är döda som bröstarvingen har rätt att få som minst sin laglott.

Ett särkullbarn har dock rätt till sitt arv och därmed sin laglott direkt när föräldern dör. Laglotten beräknas utifrån värden som finns i boet då.

Gemensamma barns laglott kan krävas ut först när båda föräldrarna är döda och till det värdet som gäller då. Det kan självklart ge väldigt olika resultat. Det är alltså stor skillnad i rätt till arv och rätt till laglott beroende på om barnen är gemensamt eller särkullbarn.

Laglottsberättigad bröstarvinge får begära jämkning av testamente

Gemensamma barn har normalt inget att kräva när den förste föräldern dör, varken arvslott eller laglott. Men om den först avlidne föräldern efterlämnar ett testamente som inkräktar på gemensamma barns laglott och barnen fått detta testamente för delgivning så ska de angripa testamentet och kräva jämkning för laglott redan när den förste föräldern dör.

Det betyder inte att barnen får ut något arv när den förste föräldern dör. Makar har ju arvsrätt före gemensamma barn. Barnet som kräver laglott får därför i normalfallet vänta på laglotten till dess även den andre föräldern dött.

Det finns dock situationer då även gemensam bröstarvinge kan ha rätt att få sin laglott direkt. Om en make/förälder har testamenterat all sin egendom till någon annan än efterlevande maken har gemensamt barn som begär laglottsjämkning rätt till laglottsandelen direkt.

Gåvor som är förskott på arv ska räknas av från laglotten

Om en bröstarvinge (ett barn) har fått sådana gåvor av den avlidne föräldern som ska räknas som förskott på arv ska dessa räknas av från laglotten. Det kan innebära att bröstarvingen inte har något ytterligare att kräva i laglott efter föräldern, eller i fall där det är barnbarnet som är arvsberättigad bröstarvinge (för att barnet dött) -mor/farföräldern.

En förälder som ger bort egendom till sin bröstarvinge under sin livstid så att bröstarvingen har fått ut hela sin laglott är alltså fri att testamentera hela sin kvarlåtenskap till vem/vilka föräldern önskar. Men under förutsättning att det handlar om en gåva som ska räknas som förskott på arv. Som förskott på arv räknas gåvor till bröstarvinge om inget annat sägs i samband med gåvan

Förstärkt laglottsskydd

Laglotten är en begränsning i arvlåtarens möjlighet att själv bestämma hur egendomen ska ärvas vid dennes bortgång. Om arvlåtaren vill gynna någon person och vill att bröstarvingarna ska få så lite som möjligt kan arvlåtaren redan under sin livstid påverka egendomen så att laglotten blir så liten som möjligt.

Ett sätt att påverka egendomen är att arvlåtaren ger bort stora delar av sin egendom när han eller hon är i livet. Och det är inget som i och för sig hindrar någon att göra sig fri från sina tillgångar.

Men om det handlar om gåvor “som till sitt syfte” är att likställa med testamente kommer regeln om förstärkt laglottsskydd in. Regeln innebär att den som fått gåvan kan bli tvingad att helt eller delvis lämna tillbaka den eller lämna ersättning till den laglottsberättigade bröstarvingen.

För att en gåva ska kunna angripas enligt reglerna om förstärkt laglottsskydd ska gåvan kunna likställas med ett testamente. Det kan gåvan anses vara om den genomförs när arvlåtaren är i slutet av sitt liv, arvlåtaren kan då antingen vara väldigt gammal eller svårt sjuk med dålig överlevnadsprognos.

En annan typ av gåva där den kan jämställas med testamente är när givaren/arvlåtaren kan fortsätta nyttja egendomen. Givaren behöver alltså inte ge upp den bortgivna egendomen och gåvan innebär därför ingen uppoffring. Givaren fortsätter att bruka gåvan precis som när han eller hon var ägare.

Gåva eller liknande

Det ska först och främst vara fråga om en gåva eller gåvoliknande transaktion. Det handla om en förälder som säljer huset till underpris till någon. Att inte kräva tillbaka ett lån är också en gåva, liksom betalning av en annan persons skuld, till exempel banklån.

Om en make ger bort egendom i samband med en bodelning, det vill säga accepterar att få mindre i bodelningen än vad reglerna säger, räknas det också som gåva.

Omständigheterna vid gåvan

Givarens situation vid gåvotillfället är av avgörande betydelse. Om givaren inte förväntar sig att leva så länge till kan det bidra till att givaren inte har samma intresse av sina tillhörigheter. Av den anledningen är därför hög ålder och sjukdom som påverkar bedömningen av om en gåva faller under kategorin “gåva för dödsfalls skull”, alltså en gåva som går att jämställa med testamente.

Hur lång tid som går mellan gåvan och arvlåtarens död är därför alltid relevant när man ska avgöra om det är fråga om en gåva som kan krävas tillbaka med stöd av reglerna om förstärkt laglottsskydd.

Villkoren för gåvan påverkar också bedömningen. Kanske ger hustrun bort villan till sin make och fortsätter att bo och utnyttja villan precis som tidigare. När gåvogivaren kan fortsätta att använda den bortgivna tillgången precis som tidigare innebär gåvan ingen uppoffring. Det kan göra att gåvan blir att likställa med testamente.

Den bröstarvinge som vill ha laglott ur en gåva och som vill att en gåva helt eller delvis ska lämnas tillbaka, har bevisbördan, det vill säga han eller hon måste kunna övertyga domstolen om att det handlar om en sådan gåva som ska krävas tillbaka.

Beräkning av laglott

När en gåva helt eller delvis ska lämnas tillbaka med stöd av reglerna om förstärkt laglottsskydd lägger man värdet på gåvan till kvarlåtenskapen (det som en person lämnar efter sig). Men frågan är till vilket värde? Det kan ju ha förflutit ett antal år sedan gåvan lämnades och värdet på gåvan kan ha förändrats kraftigt, både uppåt och nedåt.

Här är det marknadsvärdet på gåvan vid tidpunkt när boet efter den avlidne är utrett, alltså när bouppteckningen är klar, som gäller. Det skiljer sig från förskott på arv där det är värdet på gåvan när den lämnades som ska räknas med.

Har gåvotagaren gjort investeringar i gåvan, som till exempel en fastighet där gåvotagaren gjort en ombyggnad, så får sådana kostnader räknas bort från gåvans värde.

Om en bortgiven fastighet, bostadsrätt eller aktieportfölj ska helt eller delvis lämnas tillbaka eller ersättning lämnas i pengar får den eventuella latenta skatteskulden räknas av. Den latenta skatteskulden är den kapitalvinstskatt (reavinstskatt) som säljaren får betala den dag egendomen säljs.

Eventuell avkastning på gåvan sedan dagen för dödsfallet räknas också in. Skulder på egendom räknas av. Det kan vara fråga om bolån på fastigheten som gåvotagaren fick ta över från säljaren. Gåvan behandlas som om det varit fråga om testamente och den bortgivna egendomen räknas som kvarlåtenskap.

Exempel

Anders dör. Han har tre barn, Maja, Erik och Sara. När Anders dör är värdet på hans kvarlåtenskap 1 000 000 kr. Under sin livstid har Anders gett bort sitt fritidshus, värt 2 000 000 kr, till sambon Maria. Anders och Maria har tillbringat mycket tid i fritidshuset och efter gåvan fortsätter de att bruka den i samma omfattning som tidigare. Genom gåvan har Anders velat se till att Maria, som är ganska mycket yngre än Anders, ska kunna fortsätta vara där efter Anders död.

Bröstarvingarna kräver laglott ur gåvan och att fritidshusets värde, 2 000 000 kr, ska läggas kvar till kvarlåtenskapen. Maria går med på det men invänder att värdet ska vara 1 700 000 kr, eftersom skatten vid en försäljning skulle vara 300 000 kr. Nettot 1 700 000 kr läggs till kvarlåtenskapen på 1 000 000 kr. Summan blir 2 700 000 kr. Arvslotten för varje barn skulle ha blivit 2 700 000 kr/3, alltså 900 000 kr och laglotten blir 450 000 kr.

Den sammanlagda laglotten blir 450 000 kr x 3 = 1 350 000 kr. I boet finns bara 1 000 000 kr, vilket innebär att det fattas 350 000 kr för att barnen ska få sin laglott.

Maria måste lämna tillbaka ett belopp om 350 000 kr av värdet på gåvan.

En gåva som träffas av reglerna om förstärkt laglottsskydd blir helt eller delvis ogiltig. Det är som om gåvan aldrig hade genomförts. Därför är det värdet när gåvan ska lämnas tillbaka som gäller. Det här skiljer sig från förskott på arv, där gåvan fortsätter att vara giltig och inte kan krävas tillbaka. Därför värderas förskott på arv utifrån värdet när gåvan lämnades och en förstärkt laglottsgåva utifrån värdet när den ska lämnas tillbaka.

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Hur fungerar laglott i Sverige? Regler och rättigheter förklarade Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Kan man förlora rätten till arv eller testamente?

Lämna en kommentar / Testamente / Justiflex

30 maj 2024

Kan man förlora rätten till arv eller testamente?

Det har ända sedan år 1734 funnits en princip som innebär att den som dödar en annan människa förlorar sin rätt till arv efter den person man dödat. I 15 kap. Ärvdabalken finns numera olika bestämmelser som gör att man kan gå miste om sin rätt att ta arv eller testamente.

Kapitlet innehåller bland annat regler om att förlora sin rätt till testamente vid angrepp mot testationsfriheten, det vill säga när någon genom tvång eller svek eller genom missbruk av testamentsgivarens oförstånd, viljesvaghet eller beroende ställning förmår honom eller henne att upprätta eller återkalla testamentariskt förordnande.

Testamentstagare kan också angripa testationsfriheten genom att försöka hindra testamentsgivaren från att upprätta eller återkalla testamente. Dessa regler har fått ökad aktualitet eftersom befolkningen blir allt äldre.

Kapitlet innehåller även regler om att missta rätten till arv eller testamente när någon uppsåtligen förstört eller undanhållit testamente. Risken att testamenten förstörs eller undanhålls av arvingarna är dessutom särskilt stor eftersom det saknas bestämmelser om krav på att lämna testamente i förvar eller registrera testamenten.

Uppsåtligt dödande genom brott m.m.

Enligt bestämmelsen i 15 kap. 1 § ärvdabalken får den som genom brott uppsåtligen dödat någon inte ta arv eller testamente efter denne. Det skulle givetvis vara stötande om en person kunde döda en släkting och samtidigt ärva dennes förmögenhet. Det ska dock poängteras att det inte krävs att någon blir dömd för brott då saken kan prövas i ett tvistemål om bättre rätt till arv.

Dödandet ska dessutom vara uppsåtligt och ha skett genom en brottslig gärning. Uppsåt behöver dock inte föreligga i förhållande till döden. Även psykiskt störda kan begå brott enligt brottsbalken. Man ska då bedöma om gärningsmannen var i sådan grad medveten om sitt handlande att uppsåt förelåg. Utgångspunkten är att psykiskt störda ska behandlas som andra. Bestämmelsen är också tillämplig om exempelvis ett syskon dödar ett annat syskon i syfte att ensam komma i åtnjutande av arvet efter en förälder.

Det finns också ett allmänt krav på att ett års fängelse ska vara föreskrivet för brottet vilket innebär att bestämmelsen endast omfattar vissa brott, nämligen grov misshandel samt sådana former av våldtäkt, grov våldtäkt, rån och grovt rån som innefattar våld på person eller försättande i vanmakt eller annat sådant tillstånd. Om förutsättningarna för nödvärn eller andra omständigheter föreligger som gör att handlingen inte strider mot lagen förlorar personen inte rätten till arv eller testamente.

Dessa regler gäller dock inte om gärningsmannen var under femton år. Bestämmelserna gäller inte heller om det föreligger synnerliga skäl vilket innebär:

Att gärningsmannen begick gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk störning, eller
Att gärningsmannen var under arton år och hans eller hennes handlande stod i samband med uppenbart bristande utveckling, erfarenhet eller omdömesförmåga hos honom eller henne.

Om gärningsmannen exempelvis uppsåtligen dödar arvlåtaren kan han eller hon få behålla arvsrätten om det föreligger mycket starkt förmildrande omständigheter, exempelvis vissa fall av barmhärtighetsmord då någon dödar en person som legat obotligt sjuk för att göra slut på hans eller hennes lidande. Starka förmildrande omständigheter kan också föreligga om brottet utgör en reaktion på långvariga och allvarliga trakasserier av exempelvis sexuell natur.

Angrepp mot testationsfriheten eller åtgärder med testamentet

Rätten att få arv eller testamente går också förlorad om någon genom tvång, förledande eller missbruk av annans oförstånd, viljesvaghet eller beroende ställning förmått denne att upprätta eller återkalla ett testamente. Bestämmelsen gäller också om någon hindrar testamentsgivaren från att upprätta eller återkalla testamente.

Det ska dock nämnas att det kan finnas omständigheter som gör att en domstol kan mildra påföljden för den som begått gärningen. En förmildrande omständighet kan exempelvis handla om att en arvinge som påverkat arvlåtaren att testamentera en mindre summa pengar för ett behjärtansvärt ändamål, som exempelvis rädda barnen, inte ska gå miste om hela sitt arv.

Andra omständigheter som gör att en arvinge förlorar rätten till arv rör uppsåtligt förstörande eller undanhållande av testamente. Som tidigare nämnts är risken stor att arvingar antingen förstör ett testamente eller undanhåller ett testamente eftersom det saknas bestämmelser om obligatorisk förvaring eller registrering av testamenten. Bevissvårigheter är sannolikt ett skäl till att så få fall varit föremål för domstols prövning.

Medverkan

Bestämmelserna om förverkande av rätten till arv eller testamente gäller också för den som har medverkat till brottet såsom framgår av 23 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken. Där framgår bland annat att ansvar gäller inte bara den som utfört gärningen utan även annan som främjat gärningen med råd eller dåd (23 kap. 4 § BrB).

Enligt 23 kap. 5 § brottsbalken ska den som utsatts för påverkan ha möjlighet att få ett mildare straff eller rentav helt gå fri från straff och den som utövat påtryckningen ges ett strängare straff. Med medverkan i mindre mån menas att en person varit mindre delaktig i jämförelse med de andra.

Rättsverkan av ett en person mister rätt till arv eller testamente

Enligt äldre tids rättsuppfattning förlorade inte bara den närmsta arvtagaren rätten till arv utan även den brottsliges arvingar. Den brottsliges barn och andra släktingar ansågs vara solidariska med denne och kunde därför inte ärva den som utsatts för gärningen. Numera anses dock en sådan rättsuppfattning inte vara förenlig med vår tids rättsåskådning.

Arvsrätten förverkas enligt bestämmelsen i 15 kap. 4 § ärvdabalken endast för den brottslige själv och inte för den brottsliges arvingar. Arvet går till dem som efter den brottslige var arvlåtarens arvingar vid tiden för dödsfallet.

Vid förverkande av testamente är arvsrätten dock inte alltid given. Frågan får i stället lösas genom tolkning av testamentet. Om testamentstagarens avkomlingar uttryckligen är insatta som testamentstagare efter gärningsmannen är dessa normalt sett, på samma sätt som legala arvingar, berättigade att ta testamente oberoende av det förfarande som ligger gärningsmannen till last.

Om gärningsmannen har gjort sig skyldig till brott som framgår i 15 kap. Ärvdabalken kan det dock ibland finnas behov av att tolka hur testamentet är utformat. Om testamentsgivarens avsikter inte kunnat fastställas bör egendomen tillfalla de legala arvingarna, på samma sätt som kvarlåtenskapen annars, i brist på testamentariskt förordnande, är underkastad den vanliga arvsföljden.

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Kan man förlora rätten till arv eller testamente? Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Är du sambo? Viktigt att veta om testamenten

Lämna en kommentar / Testamente / Justiflex

11 maj 2024

Är du sambo? Viktigt att veta om testamente, särkullbarn och arv

Efterlevande sambo har ingen arvsrätt efter den avlidne. Det innebär att den avlidnes tillgångar, efter bodelning fördelas mellan dennes arvingar och universella testamentstagare. De sambor som önskar sig en mera heltäckande reglering är således hänvisade till att gifta sig eller att genom avtal, testamente och andra rättshandlingar åstadkomma detta.

När har gemensamma barn och särkullbarn rätt att få ut sitt arv?

Eftersom efterlevande sambo inte har någon arvsrätt efter sin sambo på samma sätt som efterlevande make, behöver inte gemensamma barn, i likhet med makars gemensamma barn, vänta på sitt arvs tills den efterlevande sambon avlidit. Barn får enligt den legala arvsordningen, oavsett om de är gemensamma eller särkullbarn, ut sitt arv direkt vid förälderns död.

Behoven av testamente

Alla sambor har inte behov av testamente. Vissa sambor kan ha valt att sammanbo utan att gifta sig för att undvika den omfattande regleringen som äktenskapet medför. Det kan exempelvis gälla par som har ett tidigare äktenskap bakom sig och inte minst med hänsyn till barn i detta förhållande vill markera sin ekonomiska självständighet genom att inte gifta om sig.

Många sambor kan dock ha ett behov att utöver det skydd som sambolagens bodelnings- och övertaganderegler erbjuder vid den ena sambons död genom egna rättshandlingar tillskapa ett mera omfattande efterlevnadsskydd.

Sambor kan åstadkomma det genom att föräkra sig om att de är eller blir insatta som förmånstagare till försäkringar som utfaller vid dödsfall och upprätta testamente till förmån för varandra.

Vad kan man åstadkomma med ett testamente?

I testamentet kan man exempelvis ha som önskemål att barnen ska avstå från sitt rätt att kräva ut sin laglott för att skydda den efterlevande partnern. För att se till att barnen inte kräver ut sin laglott kan man bestämma att rätten till efterarv försvinner om ett barn går emot denna önskan och ändå kräver ut sin laglott. Om barnet ändå går emot önskemålet enligt testamentet får barnet endast laglotten och inget mer.

Efterarv kallas det arv som finns kvar efter dig när din partner i sin tur går bort. Efterarv uppstår endast om du väljer att testamentera till din partner med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att du kan bestämma vem som ska ärva din egendom när din partner går bort. Om din partner får ärva dig med fri förfoganderätt kan du alltså bestämma att dina barn ska få arvet efter dig när även din partner går bort.

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Är du sambo? Viktigt att veta om testamenten Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Sambor med särkullbarn. Därför bör ni skriva testamente

1 kommentar / Testamente / Justiflex

7 maj 2024

Sambor med särkullbarn. Därför bör ni skriva testamente

Om sambor har särkullbarn från ett tidigare äktenskap, ett samboförhållande eller en mera tillfällig relation kan behovet av testamente i hög grad skifta med hänsyn till hur relationen med särkullbarnet ser ut. Ett sådant barn kan ha levt i en nära social gemenskap med föräldern, vilket motiverar att barnets arvsrätt inte begränsas genom testamente, utan att barnet vid förälderns död antingen får ut hela sin arvslott eller att barnet då får ut endast sin laglott och det som återstår av arvslotten som efterarv vid den efterlevande sambons död.

Det kan givetvis förhålla sig så att den sociala relationen med särkullbarnet varit begränsad eller obefintlig och att föräldern av den anledningen genom testamente önskar prioritera efterlevande sambo och deras gemensamma barn. Samtidigt kan en sådan prioritering lätt komma att gynna den efterlevandes särkullbarn samt eventuellt ny make eller sambo.

Oavsett vilket önskemål som samborna har i fråga om fördelningen av deras kvarlåtenskap kompliceras bilden av att särkullbarnen har en ovillkorlig rätt till laglott och att samborna vanligtvis inte kan veta vem av dem som kommer att dö först.

Sambo med god relation till särkullbarn

Låt oss anta att en sambo, som har särkullbarn från ett tidigare äktenskap och ett gemensamt barn med sin sambo, önskar att särkullbarnet, med vilket han eller hon haft en god relation, ska på samma sätt som makars särkullbarn få ut hela sitt arv vid förälderns död och att efterlevande sambo ska med undantag av det gemensamma barnets laglott ärva det som återstår av kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, medan det gemensamma barnet ska få vänta på det som återstår av sin arvslott till dess att den efterlevande sambon har avlidit.

Ett testamente kan då utformas enligt följande:

Exempel: sambo med god relation till särkullbarn

“Den av oss undertecknade sambor som överlever den andra ska med undantag av särkullbarns arvslott och bröstarvinges laglott få hela den avlidna sambons kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Den efterlevande sambon har därmed inte rätt att genom testamente förfoga över kvarlåtenskapen.”

“Lever vid den sist avlidna sambons död bröstarvinge till den först avlidna sambon som ej är särkullbarn, ska den av dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna sambon få en andel av den sist avlidna sambons bo som motsvarar förhållandet mellan det som den efterlevande sambon erhöll i testamente av kvarlåtenskapen efter den först avlidna sambon och summan av detta testamentsförvärv och den efterlevandes egendom efter bodelningen. Det som återstår av boet efter den sist avlidna sambon ska fördelas mellan dennes arvingar enligt lag.”

“Detta förordnande ska tolkas med stöd av 3 kap. Ärvdabalken”.

Exempel 1

A dör och efterlämnar sin sambo B, särkullbarnet C och det gemensamma barnet D. Samborna har upprättat ett inbördes testamente enligt ovan. A:s samboegendom uppgår till 300 000 kr och B:s till 100 000 kr. A:s övriga tillgångar uppgår till 200 000 kr och B:s till 400 000 kr. Vid bodelningen får B (300 000 + 100 000) /2 = 200 000 kr. B får dessutom sin övriga egendom på 400 000 kr.

Den avlidnes bodelningslott på 200 000 kr och dennes övriga tillgångar på 200 000 kr, totalt 400 000 kr, utgör dennes kvarlåtenskap. Därav får C sin arvslott på 200 000 kr och D sin laglott motsvarande ¼, det vill säga 100 000 kr, medan det som återstår på 100 000 kr enligt testamentet tillfaller B med fri förfoganderätt.

B dör och efterlämnar, förutom det gemensamma barnet D också särkullbarnet E. Kvarlåtenskapen uppgår nu till 700 000 kr. Kvotdelen för efterarvsrätten blir enligt testamentet 100 000 / (100 000 + 200 000 + 400 000) = 1/7. D erhåller alltså som arv efter A 1/7 av 700 000 = 100 000 kr.

Eftersom behållningen inte ökat efter A:s död har C och D totalt sett som arv efter A fått vardera 200 000 kr. Det som återstår av boet vid B:s död, det vill säga 600 000 kr, delas enligt lag mellan B:s bröstarvingar, det vill säga det gemensamma barnet D och särkullbarnet E, vilket vardera får 300 000 kr.

Gemensamma barn och särkullbarn har alltså fått lika mycket var i arv efter respektive förälder, låt vara att det gemensamma barnet D på grund av testamente till B fick vänta på en del av arvet efter A.

Sambo som varken vill prioritera särkullbarn eller gemensamma barn

Låt oss anta att en sambo i syfte att prioritera sin efterlevande sambo önskar att varken dennes särkullbarn eller gemensamma barn vid dennes död ska få ut mer än sina laglotter, medan kvarlåtenskapen i övrigt ska tillfalla den efterlevande sambon med fri förfoganderätt.

Eftersom relationen till särkullbarnet varit god önskar sambon att särkullbarnet på samma sätt som det gemensamma barnet ska ha rätt att vid den efterlevande sambons död få det som återstår av sin arvslott efter den först avlidna sambon.

Samborna anser också att den efterlevandes särkullbarn ska ärva enligt lag på samma sätt som ett gemensamt barn. Testamentet kan då utformas enligt följande:

Exempel: sambo som varken vill prioritera särkullbarn eller gemensamma barn

“Den av oss undertecknade sambor som överlever den andra ska med undantag av bröstarvinges laglott erhålla hela den avlidna sambons kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Den efterlevande sambon har alltså inte rätt att testamentera bort kvarlåtenskapen.”

“Lever vid den sist avlidna sambons död någon bröstarvinge till den först avlidna sambon, ska den av dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna sambon få en andel av den sist avlidna sambons bo som motsvarar förhållandet mellan det som den efterlevande sambon fick i testamente av kvarlåtenskapen efter den först avlidna sambon och summan av detta testamentsförvärv och den efterlevandes egendom efter bodelning. Det som återstår av boet efter den sist avlidna sambon ska fördelas mellan dennes arvingar enligt lag.”

“Detta förordnande ska tolkas med stöd av 3 kap. Ärvdabalken.”

Exempel 2

Den avlidnes bodelningslott på 200 000 kr och dennes övriga tillgångar på 200 000 kr, totalt 400 000 kr, utgör dennes kvarlåtenskap. Därav får C och D sina laglotter motsvarande ¼, det vill säga 100 000 vardera, medan det som återstår på 200 000 kr enligt testamentet tillfaller B med fri förfoganderätt.

B dör och efterlämnar, förutom det gemensamma barnet D också särkullbarnet E. Kvarlåtenskapen uppgår nu till 800 000 kr. Kvotdelen för efterarvsrätt blir enligt testamentet 200 000 / (200 000 + 200 000 + 400 000) = ¼. C och D får alltså som arv efter A ¼ av 800 000 = 200 000 kr, det vill säga 100 000 kr vardera.

Det som återstår av boet vid B:s död, det vill säga 600 000 kr, delas enligt lag mellan B:s bröstarvingar, det vill säga det gemensamma barnet D och särkullbarnet E, vilka får 300 000 kr vardera.

Sambo med bristfällig relation till sitt särkullbarn

Låt oss anta att en sambo haft en bristfällig relation till sitt särkullbarn och att han eller hon önskar prioritera sin nya familj och begränsa särkullbarnets arv genom att i testamente bestämma att den efterlevande sambon ska med undantag av bröstarvingarnas laglotter få hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt och att det gemensamma barnet, men inte särkullbarnet, vid den efterlevande sambons död ska få det som återstår av arvet efter den först avlidne sambon.

Samborna anser också att det gemensamma barnet vid den efterlevande sambons död ska få hela kvarlåtenskapen efter denne, medan också dennes särkullbarn får hålla till godo med sin laglott. Testamentet kan då utformas enligt följande:

Exempel: sambo med bristfällig relation till sitt särkullbarn

“Den av oss undertecknande sambor som överlever den andra ska med undantag av bröstarvinges laglott få hela den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Den efterlevande sambon har alltså inte rätt att genom testamente bestämma över kvarlåtenskapen.”

“Lever vid den sist avlidna sambons död någon bröstarvinge som inte är särkullbarn till den först avlidna sambon, ska den av dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna sambon få en andel av den sist avlidna sambons bo som motsvarar förhållandet mellan det som den efterlevande sambon fick i testamente av kvarlåtenskapen efter den först avlidna sambon och summan av detta testamentsförvärv och den efterlevandes egendom efter bodelning. Det som återstår av boet efter den sist avlidna sambon ska tillfalla dennes barn som är gemensamma med den först avlidne, medan den sist avlidnes särkullbarn ska få sin laglott.”

“Detta förordnande ska tolkas med stöd av 3 kap. Ärvdabalken.”

Exempel 3

A dör och efterlämnar sin sambo B, särkullbarnet C och det gemensamma barnet D. Samborna har upprättat ett inbördes testamente enligt ovan. A:s samboegendom uppgår till 300 000 kr och B:s till 100 000 kr. A:s övriga tillgångar uppgår till 200 000 kr och B:s till 400 000 kr. Vid bodelningen får B (300 000 + 100 000) / 2 = 200 000 kr. B får dessutom sin övriga egendom på 400 000 kr.

Den avlidnes bodelningslott på 200 000 kr och dennes övriga tillgångar på 200 000 kr, totalt 400 000 kr, utgör dennes kvarlåtenskap. Därav får C och D sina laglotter motsvarande ¼, det vill säga 100 000 vardera, medan det som återstår av 200 000 kr enligt testamentet tillfaller B med fri förfoganderätt.

B dör och efterlämnar, förutom det gemensamma barnet D också särkullbarnet E. Kvarlåtenskapen uppgår till 800 000 kr. Kvotdelen för efterarvsrätten blir enligt testamentet 200 000 / (200 000 + 200 000 + 400 000) = ¼. D får alltså som arv efter A ¼ av 800 000 = 200 000 kr. I fråga av det som återstår av boet, det vill säga 600 000 kr, har särkullbarnet E en rätt till laglott på 150 000 kr, medan det som återstår på 450 000 kr enligt testamentet tillfaller det gemensamma barnet D.

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Sambor med särkullbarn. Därför bör ni skriva testamente Läs mer »

Sambor med barn. Därför bör ni skriva testamente

Lämna en kommentar / Testamente / Justiflex

6 maj 2024

Sambor med barn. Därför bör ni skriva testamente

Om sambor har barn ska enligt den legala arvsordningen, efter bodelningen har ägt rum mellan efterlevande sambo och den avlidnes arvingar eller universella testamentstagare, arvet fördelas mellan den avlidnes barn, eller om barn har dött dess avkomlingar (2 kap. 1 a § ärvdabalken).

Eftersom efterlevande sambo inte har någon arvsrätt efter sin sambo på samma sätt som efterlevande make, behöver inte sambors gemensamma barn vänta på sitt arv tills den efterlevande sambon har avlidit. Barn får ut sitt arv direkt vid förälderns död oavsett om de är gemensamma eller särkullbarn.

Sambor kan av den anledningen ha ett behov av ett testamente. Testamentsfriheten är dock begränsad på grund av bröstarvingarnas rätt till laglott, vilket utgör halva arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken).

Behovet av testamente för sambor med barn

Sambor som avser att ändra på arvsordningen och tillgodose varandra genom testamente behöver överväga med vilken rätt den efterlevande sambon ska överta kvarlåtenskapen, med full äganderätt eller fri förfoganderätt. Sambor behöver dessutom överväga om och i vilken mån den först avlidna sambons bröstarvingar vid den efterlevande sambons död ska ha rätt till efterarv.

Kommer barnen att ta ut sin laglott vid den först avlidna sambons död gäller frågan om de vid den efterlevande sambons död ska ha rätt att få ut resten av sin arvslott efter den först avlidna sambon. Det är inte helt ovanligt att vissa sambor här kan vilja göra en skillnad mellan gemensamma barn och särkullbarn på den först avlidna sambons sida.

Har samborna gemensamma barn kan det tyckas spela mindre roll om de erhåller arvet efter den först avlidna eller efter den sist avlidna sambon. Men om det finns särkullbarn på den efterlevandes sida gynnas dessa av att testamentet saknar bestämmelser om efterarv. Även ny make eller sambo till den efterlevande sambon gynnas också.

Testamente med full äganderätt

Liksom behovet av testamente för barnlösa sambor är det för sambor med barn viktigt att man vid utformningen av testamenten inte stannar vid ord som “full äganderätt” och “fri förfoganderätt”, utan närmare anger vilka rättsföljder man önskar uppnå, såväl när det gäller den rätt med vilken efterlevande sambo ska ha innehaft egendomen, som när det gäller fördelningen vid den sist avlidna sambons död.

Om samborna bara har gemensamma barn kan det tyckas spela mindre roll om de erhåller kvarlåtenskapen som arv efter den ena eller den andra föräldern, men om den efterlevande sambon även har särkullbarn på sin sida gynnas dessa av att sekundosuccession (efterarv) är utesluten på grund av testamente om full äganderätt. Även en ny make eller sambo gynnas av ett sådant testamente.

Ett inbördes testamente med full äganderätt mellan sambor som har barn kan utformas enligt följande:

Exempel full äganderätt

“Den av oss undertecknande sambor som överlever den andra ska med undatag av bröstarvingars laglott erhålla det som återstår av kvarlåtenskapen med full äganderätt. Den efterlevande sambon har därmed rätt att genom testamente bestämma över denna del av kvarlåtenskapen.”

“Vid den sist avlidna sambons död ska den först avlidna sambons bröstarvingar inte ha någon rätt till arv efter den sistnämnda sambon. Kvarlåtenskapen efter den sist avlidna sambon ska fördelas mellan dennes arvingar enligt lag.”

Exempel 1

A dör och efterlämnar sin sambo B och det gemensamma barnet C. Samborna har upprättat ett inbördes testamente enligt ovan. A:s samboegendom uppgår till 300 000 kr och B:s till 100 000 kr. A:s övriga tillgångar uppgår till 200 000 kr och B:s till 400 000 kr.

Vid bodelning får B (300 000 + 100 000) /2 = 200 000 kr. B behåller utöver detta sin övriga egendom på 400 000 kr. Den avlidnes bodelningslott på 200 000 kr och dennes övriga tillgångar på 200 000 kr, totalt 400 000 kr, utgör dennes kvarlåtenskap.

Därav utgör ½ C:s laglott, det vill säga 200 000 kr, medan det som återstår på 200 000 kr enligt testamente tillfaller B med full äganderätt.

B dör och efterlämnar, förutom det gemensamma barnet C, särkullbarnet D. Kvarlåtenskapen uppgår nu till 800 000 kr. Eftersom A:s bröstarvingar är uteslutna på grund av testamentet får C nu inget arv efter A. Som bröstarvinge efter B får C dock tillsammans med D hela kvarlåtenskapen efter B enligt lag, vilket innebär att de får 400 000 kr vardera.

Samborna har möjlighet att i sitt testamente vad gäller arvet efter den sist avlidna i stället för en fördelning enligt lag utesluta dennes särkullbarn och endast testamentera till förmån för de gemensamma bröstarvingarna. Ett uteslutet särkullbarn har dock rätt till sin laglott.

Testamente med fri förfoganderätt

Det är ganska vanligt att sambor inte vill utesluta det gemensamma barnet från arv efter den först avlidna sambon eftersom det gynnar den sist avlidnes särkullbarn, särskilt eftersom det kan vara tillfälligheternas spel vem av samborna som dör först. Ett testamente gynnar dessutom, vilket har nämnts, även eventuell ny make eller sambo till den sist avlidna på bekostnad av den först avlidna sambons arvingar.

Även för sambor med barn kan det vara önskvärt att genom testamente åstadkomma en ordning som liknar den som enligt lag gäller för makar, det vill säga fri förfoganderätt för sambo och en rätt till efterarv för i första hand den först avlidna sambons bröstarvingar som är gemensamma med den efterlevande.

Det går dock inte att åstadkomma någon full likhet med vad som gäller för makar. Ett problem är bröstarvingarnas rätt till laglott som innebär att den första avlidna sambons bröstarvingar har rätt att vid dennes död få ut sin laglott, vilket utgör halva arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken). Denna rätt är tvingande och kan utnyttjas även om den inte står inskrivet i testamentet. Det som återstår sedan laglotterna har utgått kan samborna genom testamente tilldela den efterlevande av dem med fri förfoganderätt.

Ett ytterligare problem är det som aktualiseras i fråga om barnlösa sambor, nämligen rätten till efterarv. Olikheterna mellan sambor och makar när det gäller egendomsordningen och reglerna för bodelningen gör det nödvändigt att även när det gäller sambor med barn testamentariskt konstruera kvotdelen för efterarv.

Ett inbördes tetamente mellan sambor med barn med bestämmelser om fri förfoganderätt till den efterlevande kan utformas enligt följande:

Exempel fri förfoganderätt

“Den av oss undertecknade sambor som överlever den andra ska med undantag av bröstarvinges laglott få hela den avlidna sambons kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Den efterlevande sambon har därmed inte rätt att testamentariskt bestämma över kvarlåtenskapen.”

“Lever vid den sist avlidna sambons död någon bröstarvinge till den först avlidna sambon, ska den av dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna sambon erhålla en andel av den sist avlidna sambons bo som motsvarar förhållandet mellan det som den efterlevande sambon erhöll i testamente av kvarlåtenskapen efter den först avlidna sambon och summan av detta testamentesförvärv och den efterlevandes egendom efter bodelning. Det som återstår av boet efter den sist avlidna sambon ska fördelas mellan dennes arvingar enligt lag.”

“Detta förordnande ska tolkas med stöd av 3 kap. Ärvdabalken.”

Exempel 2

Vid bodelningen erhåller B (300 000 + 100 000 kr) /2 = 200 000 kr. B behåller utöver det sin övriga egendom på 400 000 kr. Den avlidnes bodelningslott på 200 000 kr och dennes övriga tillgångar på 200 000 kr, totalt 400 000 kr, utgör dennes kvarlåtenskap. Därav utgör ½ C:s laglott, det vill säga 200 000 kr, medan resterande 200 000 kr enligt testamente tillfaller B med fri förfoganderätt.

B dör och efterlämnar, förutom det gemensamma barnet C också särkullbarnet D. Kvarlåtenskapen uppgår nu till 800 000 kr. Kvotdelen för sekundosuccession blir enligt testamentet 200 000/ (200 000 + 200 000 + 400 000) = 1/5. C får därmed som arv efter A ¼ av 800 000 kr = 200 000 kr.

Det som återstår av boet, det vill säga 600 000 kr, delas enligt lag mellan B:s bröstarvingar C och D vilka vardera får 300 000 kr. Vid B:s död får alltså C 100 000 kr mer och D 100 000 kr mindre än i exempel 1.

Även i fall då sambor har barn kan det tänkas att de önskar sig ett mellanting mellan full äganderätt och fri förfoganderätt på så sätt att de vill ge den efterlevande full äganderätt med möjlighet för denne att genom testamente bestämma över egendomen, men att i den mån som den efterlevande inte gjort någonting med egendomen ska efterarv äga rum vid dennes död.

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Sambor med barn. Därför bör ni skriva testamente Läs mer »

Barnlösa sambor. Därför bör ni skriva testamente

Lämna en kommentar / Testamente / Justiflex

5 maj 2024

Barnlösa sambor. Därför bör ni skriva testamente

Utgångspunkten för barnlösa sambors behov av testamente är den legala arvsordningen som innebär att efter att bodelningen ägt rum mellan efterlevande sambo och den avlidnes arvingar och universella testamentstagare, ska arvet fördelas mellan den avlidnes föräldrar, syskon och syskons avkomlingar (2 kap. 2 § ärvdabalken).

Sambor som genom testamente önskar avvika från den legala arvsordningen och i stället tillgodose varandra har goda möjligheter att göra det eftersom testationsfriheten inte är begränsad av något tvingande laglottsskydd till förmån för arvingarna.

Samborna kan dock inte bortse helt från de ovan nämnda arvingarna om de samtidigt i sitt testamente avser att reglera hur kvarlåtenskapen ska fördelas vid den sist avlidna sambons död. Här kan samborna ta ställning till om den enes eller den andres arvingar ska ha företräde eller om viss fördelning dem emellan är önskvärd när båda samborna har avlidit.

Testamente med full äganderätt

Enligt rättspraxis har testamentsförordnanden som “full äganderätt” och “fri förfoganderätt” inte för alla fall en given och tydlig innebörd. Det hänger samman med att testamente enligt den grundläggande principen ska tolkas med hänsyn till testators individuella och faktiska vilja (11 kap. 1 § ärvdabalken).

Det innebär att en testator med uttrycken “fri förfoganderätt” eller “full äganderätt” kan ha menat en sak, medan en annan testator med samma uttryck kan ha avsett något helt annat. Av den anledningen är det önskvärt att man närmare anger vilka rättsföljder man önskar uppnå, såväl när det gäller den rätt med vilken den efterlevande sambo ska inneha egendom som när det gäller fördelningen vid den sist avlidna sambons död.

Om samborna vid den första sambons död önskar att den efterlevande sambon ska erhålla hela kvarlåtenskapen med full äganderätt i den meningen att denne även ska ha rätt att genom testamente förfoga över egendomen bör detta uttryckligen framgå av testamentet.

När det gäller fördelningen av kvarlåtenskapen vid den efterlevande sambons död innebär ett testamente om full äganderätt att det inte blir något efterarv till förmån för den först avlida sambons arvingar. Det innebär att kvarlåtenskapen ska fördelas mellan den sist avlidnas efterarvingar.

Eftersom ett sådant testamente innebär ett gynnande av den ena sambons släkt framför den andra och det dessutom kan vara tillfälligheternas spel vem av samborna som dör först är det lämpligt att samborna vid upprättandet av testamentet får upplysningar om dessa rättsverkningar. Ett inbördes testamente mellan barnlösa sambor om full äganderätt kan utformas enligt följande:

Exempel full äganderätt

“Den av oss undertecknade sambor som överlever den andra ska erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap med full äganderätt. Den efterlevande ska därmed ha rätt att genom testamente förfoga över egendomen.”

“Vid den efterlevande sambons död ska den först avlidna sambons arvingar inte ha någon rätt till arv efter den sistnämnda sambon. Kvarlåtenskapen efter den sist avlidna sambon ska då fördelas mellan dennes arvingar enligt lag.”

Exempel 1

A dör och efterlämnar sin sambo B och två syskon C och D. Samborna har upprättat ett inbördes testamente enligt ovan. Tillgångarna i boet utgörs av A:s samboegendom på 300 000 kr och B:s på 100 000 kr. A:s övriga tillgångar uppgår till 400 000 kr och B:s till 200 000 kr. Vid bodelningen får B (300 000 + 100 000) /2 = 200 000 kr.

B behåller utöver detta sin egendom på 200 000 kr som inte utgör samboegendom. Den avlidnes bodelningslott på 200 000 kr och dennes övriga tillgångar på 400 000 kr, totalt 600 000 kr, utgör dennes kvarlåtenskap som på grund av testamentet tilldelas B med full äganderätt.

B dör och efterlämnar syskon E och F. Boet uppgår då på grund av värdestegring till 1 500 000 kr. Eftersom A:s syskon C och D är uteslutna på grund av testamentet får B:s syskon E och F hela kvarlåtenskapen, det vill säga 750 000 kr vardera.

Testamente med fri förfoganderätt

Det kan tänkas att ett testamente med full äganderätt, som efter bådas död gynnar den sist avlidnes släkt på bekostnad av den först avlidnes släkt inte är önskvärt, särskilt eftersom det kan vara tillfälligheternas spel vem av samborna som dör först. Dessutom gynnar ett testamente med full äganderätt även eventuell ny make eller sambo till den sist avlidna på bekostnad av den först avlidna sambons arvingar.

Det kan därför framstå som mer lockande för sambor att genom testamente försöka åstadkomma en arvsrättslig ordning som liknar den som gäller för makar, alltså att efterlevande make med fri förfoganderätt ärver hela kvarlåtenskapen.

Ett sådan testamente innebär att efterlevande make inte har rätt att genom testamente bestämma över egendomen och att vid den sist avlidna sambons död den först avlidnes arvingar delar på kvarlåtenskapen enligt principerna om efterarv (3 kap. Ärvdabalken).

Problemet att åstadkomma en sådan ordning för sambor ligger i att den legala efterarvsrätten som tillkommer makar bygger på en helt annan egendomsordning och andra bodelningsregler än de som gäller för sambor. Det innebär bland annat att kvotdelen för efterarv måste testamentariskt konstrueras på ett något annorlunda sätt än för makar.

Utgångspunkten är då att egendomsförhållandena vid den först avlidna sambons död, varmed efterlevande sambons testamentslott sätts i relation till dennes totala nettoförmögenhet efter bodelning och arvskifte. Ett inbördes testamente mellan barnlösa sambor med bestämmelse om fri förfoganderätt kan utformas enligt följande:

Exempel fri förfoganderätt

“Den av oss undertecknade sambor som överlever den andra ska erhålla hela den avlidna sambons kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Den efterlevande sambon har därmed inte rätt att testamentariskt bestämma över kvarlåtenskapen.”

“Lever vid den sist avlidna sambons död den först avlidna sambons far, mor, syskon eller syskons avkomling, ska den av dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna sambon erhålla en andel av den sist avlidna sambons bo som motsvarar förhållandet mellan det som den efterlevande sambon erhöll i testamente av kvarlåtenskapen efter den först avlidna sambon och summan av detta testamentsförvärv och den efterlevandes egendom efter bodelningen. Det som återstår av boet efter den sist avlidna sambon ska fördelas mellan dennes arvingar enligt lag.”

“Detta förordnande ska tolkas med stöd av 3 kap. Ärvdabalken.”

Exempel 2

Samborna A och B som är barnlösa har upprättat inbördes testamente enligt ovan. Vid A:s död efterlämnar denne, förutom sin sambo B, två syskon C och D. Tillgångarna i boet utgörs av A:s samboegendom på 300 000 kr och B:s på 100 000 kr. A:s övriga tillgångar uppgår till 400 000 kr och B:s till 200 000 kr.

Vid bodelning erhåller B (300 000 + 100 000) /2 = 200 000 kr. B erhåller utöver det sin egendom på 200 000 kr som inte utgör samboegendom. Den avlidnes bodelningslott på 200 000 kr och dennes tillgångar på 400 000kr, totalt 600 00 kr, utgör dennes kvarlåtenskap som på grund av testamente tillfaller B med fri förfoganderätt.

B dör och efterlämnar syskon E och F. Boet uppgår då på grund av värdestegring till 1 200 000 kr. Kvotdelen för sekundosuccessionen (efterarv) blir enligt testamentet 600 000/ (600 000 + 200 000 + 200 000) = 3/5. C och D erhåller därmed som arv efter A 3/5 av 1 500 000 kr = 900 000 kr. Alltså 450 000 kr vardera.

Det som återstår av boet, det vill säga 600 000 kr, delas enligt lag mellan B:s syskon som vardera erhåller 300 000 kr.

Förklaringen till att A:s syskon i exemplen ovan får större lotter än B:s syskon beror på att A vid sin död utanför bodelningen hade egendom som var dubbelt så stor som B:s motsvarande egendom.

Testationsfriheten innebär dock att samborna har möjlighet att i testamentet i stället bestämma att kvotdelen på efterarvet trots egendomsförordningen ska vara hälften eller en annan andel, eller att som i det föregående exemplet den efterlevande sambon ska erhålla hela kvarlåtenskapen med full äganderätt, till följd att den efterlevandes syskon vid dennes död får hela kvarlåtenskapen, medan den först avlidnes syskon blir lottlösa, eller att kvarlåtenskapen efter bådas död ska tillfalla någon helt annan.

Mellanting mellan full äganderätt och fri förfoganderätt

Det kan också tänkas att sambor önskar sig ett mellanting mellan full äganderätt och fri förfoganderätt på så sätt att de vill ge den efterlevande full äganderätt med möjlighet för denne att genom testamente bestämma över egendomen, men att i den mån som den efterlevande inte gör sådant förfogande ska efterarv äga rum vid dennes död på motsvarande sätt som anges i exempel 2 ovan.

Exempel mellanting mellan full äganderätt och fri förfoganderätt

“Den av oss undertecknade sambor som överlever den andra ska erhålla hela den avlidna sambons kvarlåtenskap med full äganderätt. Den efterlevande sambon har därmed rätt att testamentariskt bestämma över kvarlåtenskapen.”

“I den mån den efterlevande inte utnyttjar denna förfoganderätt ska vid dennes död kvarlåtenskapen fördelas enligt följande: Lever vid den sist avlidna sambons död den först avlidna sambons far, mor, syskon eller syskons avkomling, ska den av dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna sambon erhålla en andel av den sist avlidna sambons bo som motsvarar förhållandet mellan det som den efterlevande sambon erhöll i testamente av kvarlåtenskapen efter den först avlidna sambon och summan av detta testamentsförvärv och den efterlevandes egendom efter bodelningen. Det som återstår av boet efter den sist avlidna sambon ska fördelas mellan dennes arvingar enligt lag.”

“Detta förordnande ska tolkas med stöd av 3 kap. Ärvdabalken.”

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS