Kontrakt Archives - Justiflex

Hyresrätt vid separation – vem får kontraktet och hur går överlåtelsen till?

Lämna en kommentar / Bodelning för sambor / Robin

30 juli 2026 | Av Robin Forslöv | 5 min läsning

Hyresrätt vid separation – vem får kontraktet och hur går överlåtelsen till?

Det avgörande är inte bara vem som står på hyreskontraktet – utan även relationen, bostadens historia, parternas behov och vilka tidsfrister som gäller.

Att flytta ut eller ändra folkbokföringsadress avgör inte automatiskt vem som får hyresrätten. Avtalet, rättsgrunden och en korrekt genomförd överlåtelse styr vem som blir hyresgäst.

Snabbsvar: Den som står på hyreskontraktet får inte alltid lägenheten. Vid separation kan hyresrätten tilldelas den make eller sambo som bäst behöver bostaden, ofta genom bodelning. För sambor styr även när bostaden skaffades och om lagens tidsfrister hålls.

Inledning

Ni har flyttat isär. Den ena står på hyreskontraktet och säger: ”Lägenheten är min.” Den andra bor kvar, har kanske barnen boende hos sig och saknar en realistisk möjlighet att snabbt ordna ett nytt hem.

Vem har rätt till hyresrätten?

Svaret avgörs inte enbart av namnet på kontraktet. Relationsformen, bostadens historia, parternas behov, tidsfristerna och hur överlåtelsen dokumenteras kan vara minst lika viktiga.

Den största praktiska risken är att hyresavtalet sägs upp innan frågan är löst. En hyresrätt som inte längre finns kan normalt inte räddas genom en senare bodelning.

Justiflex prioriteringsregel: Säkra det levande hyresavtalet först. Bedöm vem som får kontraktet därefter.

Det här får du av guiden

Du får veta:

om namnet på hyreskontraktet avgör vem som får bo kvar
vad som gäller för gifta respektive sambor
hur det bedöms vem som bäst behöver bostaden
hur behovet kan bevisas
när hyresrätten kan överföras genom bodelning
vad som gäller om ena sambon hade bostaden före relationen
vilka tidsfrister sambor måste bevaka
vad som händer om kontraktsinnehavaren säger upp lägenheten
hur överlåtelsen genomförs och meddelas hyresvärden
vad du kan göra om ni inte är överens
vilka misstag som kan leda till att båda förlorar bostaden

Praktisk erfarenhet: börja inte med namnet på kontraktet

När Justiflex går igenom en bostadsfråga vid separation börjar vi inte med frågan vem som ”äger” kontraktet.

Vi börjar med sex mer avgörande kontroller: Finns hyresavtalet fortfarande? Vem hyr? När skaffades bostaden? Är parterna gifta eller sambor? Vem har störst behov? Vilka tidsfrister löper?

I rådgivningen ser vi återkommande att parterna diskuterar namnet på kontraktet samtidigt som tremånadersfristen för en utflyttad sambo redan kan ha börjat löpa.

Den säkra ordningen är därför:

Säkra avtalet → fastställ rättsgrunden → dokumentera behovet → genomför överlåtelsen.

Huvudregeln – vem får hyresrätten vid separation?

Den som står på kontraktet har ett starkt utgångsläge, men namnet avgör inte alltid slutresultatet.

Både äktenskapsbalken, sambolagen och hyresreglerna i 12 kap. jordabalken kan ge den andra parten rätt att överta hyresrätten.

Situation	Möjlig huvudregel	Juridisk väg	Kritisk kontroll
Båda står på kontraktet	En av parterna kan få hyresrätten	Överenskommelse eller bodelning	Säg inte upp hela avtalet innan övertagandet är säkrat
Gifta – bara en står på kontraktet	Den make som bäst behöver bostaden kan få den	Bodelning enligt 11 kap. 8 § ÄktB	Hyresrätten måste fortfarande finnas kvar
Sambor – bostaden skaffades för gemensamt bruk	Den sambo som bäst behöver bostaden kan få den	Bodelning enligt 16 § sambolagen	Bodelning måste begäras inom ett år
Sambor – en hade bostaden sedan tidigare	Den andra sambon kan i vissa fall ta över	22 § sambolagen	Tre månader efter utflyttning kan bli avgörande
Kontraktsinnehavaren säger upp avtalet	Make eller sambo som bor kvar kan ha rätt att fortsätta	12 kap. 47 § jordabalken	Agera direkt och meddela hyresvärden skriftligen
Hyresrätten har redan upphört	Det kan saknas ett kontrakt att överta	Individuell rättslig bedömning	En senare bodelning återupplivar normalt inte avtalet

Namnet på kontraktet är början – inte alltid slutet

Den som står på hyresavtalet är hyresgäst gentemot hyresvärden. Det innebär ansvar för hyran, skötsamheten och andra skyldigheter enligt avtalet.

Familjerätten kan samtidigt bestämma att hyresrätten ska tilldelas den andra maken eller sambon. När lagens förutsättningar är uppfyllda kan den personen träda in som hyresgäst.

Det är därför missvisande att säga att kontraktet automatiskt tillhör den vars namn står på första sidan.

Vad gäller för gifta makar?

Vid skilsmässa kan den make som bäst behöver den gemensamma bostaden tilldelas hyresrätten genom bodelning. Övertagandet måste också vara skäligt med hänsyn till omständigheterna i övrigt.

Regeln finns i 11 kap. 8 § äktenskapsbalken (1987:230) och kan användas även om bara den andra maken står på hyresavtalet.

Det krävs alltså inte att båda makarna ursprungligen undertecknade kontraktet.

Bodelningshandlingen måste vara tydlig

Det räcker inte att skriva att ”var och en behåller sina saker” eller att den ena maken ”ska bo kvar”.

Bodelningshandlingen bör uttryckligen ange:

lägenhetens adress och lägenhetsnummer
hyresvärdens namn
vem eller vilka som står på det nuvarande avtalet
vilken make som tilldelas hyresrätten
från vilket datum övertagandet gäller
hur eventuella äldre hyresskulder ska hanteras
att den andra maken inte längre gör anspråk på hyresrätten

Bodelningshandlingen ska vara skriftlig och undertecknad av båda makarna. Om makarna inte kan enas kan någon av dem ansöka om en bodelningsförrättare.

Tillfällig rätt att bo kvar är inte samma sak som kontraktet

Under skilsmässan kan tingsrätten besluta vem som får bo kvar i bostaden tills bodelningen är genomförd.

Detta kallas ofta kvarsittningsrätt. Beslutet löser den akuta boendesituationen, men avgör inte automatiskt vem som slutligen får hyreskontraktet.

Reglerna finns i 14 kap. 5 och 7 §§ äktenskapsbalken.

Vad gäller för sambor?

För sambor måste man först avgöra om hyresrätten är samboegendom.

Det beror främst på varför bostaden skaffades – inte bara på vem som undertecknade kontraktet.

Bostaden skaffades för att ni skulle bo där tillsammans

En bostad som har förvärvats för gemensam användning kan vara samboegendom enligt 3 § sambolagen.

Om någon av samborna begär bodelning kan den sambo som bäst behöver bostaden tilldelas hyresrätten, förutsatt att övertagandet är skäligt. Det följer av 16 § sambolagen (2003:376).

Bodelning måste begäras senast ett år efter att samboförhållandet upphörde.

Den ena sambon hade hyresrätten före relationen

En hyresrätt som den ena sambon hade innan ett gemensamt boende blev aktuellt är normalt inte samboegendom.

Den andra sambon kan ändå ha rätt att överta bostaden enligt 22 § sambolagen. Det kräver att den sambon bäst behöver bostaden och att övertagandet är skäligt.

Om samborna inte har eller har haft gemensamma barn krävs dessutom synnerliga skäl. Det är ett betydligt högre krav.

Tidsfristerna för sambor är kritiska

Ett anspråk enligt 22 § sambolagen ska normalt framställas inom ett år från separationen.

Om den sambo som vill överta bostaden flyttar därifrån måste anspråket i stället framställas inom tre månader från utflyttningen.

Händelse	Normal tidsfrist	Praktisk åtgärd
Begäran om sambobodelning	Senast ett år efter att samboförhållandet upphörde	Begär bodelning skriftligen
Anspråk enligt 22 § sambolagen	Senast ett år efter separationen	Ange bostaden och övertagandekravet tydligt
Den som gör anspråk flyttar ut	Senast tre månader efter utflyttningen	Skicka anspråket omedelbart och spara mottagningsbevis

Gör detta först: Framställ anspråket skriftligen och spara bevis på när det skickades. Vänta inte tills alla andra ekonomiska frågor är lösta.

Ett samboavtal löser inte alltid kontraktsfrågan

Ett samboavtal kan innebära att bostaden inte ska ingå i en bodelning.

Det betyder inte nödvändigtvis att frågan om övertagande är borta. Om hyresrätten inte är samboegendom kan 22 § sambolagen fortfarande behöva bedömas.

Verkligt anonymiserat typfall från rådgivningen

I ett ärende som Justiflex har granskat hade en klient övertagit en hyresrätt genom bodelning.

När klienten bad hyresvärden om ett uppdaterat kontrakt fick hon en kopia av det gamla avtalet där den tidigare partnerns namn hade strukits över och hennes eget namn lagts till. På hyresvärdens digitala kundsida visades samtidigt avtalet som aktivt i hennes namn.

Klienten var orolig för om handlingen verkligen var tillräcklig, särskilt eftersom fastigheten stod inför en kommande evakuering.

Den praktiska kontrollen blev därför inte bara hur papperskopian såg ut. Vi behövde bedöma hela beviskedjan:

vad bodelningshandlingen faktiskt angav
om hyresvärden hade underrättats
vem hyresvärden registrerat som ensam hyresgäst
vilket avtalsnummer som var aktivt
om den tidigare partnern hade avregistrerats
om klientens rättigheter skulle bestå även vid evakuering

Prioriteringen blev att begära en otvetydig skriftlig bekräftelse från hyresvärden med klientens namn, avtalsnummer, lägenhet och datum för övertagandet.

Typfallet visar varför ett juridiskt korrekt övertagande och hyresvärdens administrativa bekräftelse bör kontrolleras tillsammans. Enbart utseendet på ett gammalt kontrakt ger inte alltid hela svaret.

Vem anses behöva bostaden bäst?

Lagen innehåller ingen enkel poängtabell. Bedömningen görs utifrån parternas samlade situation.

Omständigheter som kan få betydelse är bland annat:

var gemensamma barn huvudsakligen ska bo
barnens behov av kontinuitet, skola och närmiljö
om någon av parterna har en annan bostad
möjligheten att ordna en jämförbar bostad
hälsa, funktionsnedsättning eller behov av en anpassad bostad
parternas anknytning till området
arbete och nödvändiga resor
bostadskö och möjligheten att få ett annat förstahandskontrakt
parternas ekonomiska och praktiska boendemöjligheter
om det är rimligt att kontraktsinnehavaren förlorar hyresrätten

Barnens boende kan väga tungt, men ger inte automatiskt den ena föräldern kontraktet. Även övriga omständigheter ska bedömas.

Så bevisar du behovet av bostaden

Det räcker sällan att säga: ”Jag behöver lägenheten mer.”

Den som vill överta hyresrätten bör kunna visa sitt behov med objektiva och kontrollerbara underlag.

Omständighet	Exempel på användbart underlag
Barnen ska huvudsakligen bo hos dig	Avtal eller beslut om boende, skolschema och uppgifter om hämtning och lämning
Barnen behöver bo kvar i området	Intyg eller uppgifter från förskola, skola, vård eller stödverksamhet
Du saknar annan bostad	Uppsägning, tillfälligt andrahandsavtal eller intyg från nuvarande boende
Det är svårt att få ett likvärdigt boende	Registrering i bostadskö, sökhistorik och dokumenterade avslag
Du har hälsomässiga behov	Läkarintyg, arbetsterapeutens bedömning eller dokumentation om bostadsanpassning
Du behöver närhet till arbete eller omsorg	Arbetsschema, reseavstånd och omsorgsansvar
Den andra parten har ett alternativ	Hyresavtal, ägandeuppgifter eller annan dokumenterad tillgång till bostad
Du kan betala hyran	Lönespecifikationer, anställningsintyg, bidragsbeslut eller godtagbar säkerhet

I praktiken väger konkret bevisning tyngre än allmänna känslomässiga argument.

Det kan exempelvis vara mer övertygande att visa hur barnens skolväg skulle förändras, dokumentera flera avslag på andra bostäder eller förklara varför en medicinskt anpassad lägenhet inte kan ersättas på kort sikt.

Lämna bara in uppgifter som är relevanta. Medicinska journaler och personuppgifter bör hanteras genom en säker kanal.

Tre juridiska vägar till kontraktet

Det är viktigt att välja rätt rättslig väg. En ansökan enligt fel regel kan fördröja processen och skapa onödig osäkerhet.

1. Frivillig överenskommelse

Om parterna och hyresvärden är överens kan övergången ofta hanteras genom en skriftlig överenskommelse och ett uppdaterat hyresavtal.

Dokumentera att den tidigare hyresgästen lämnar avtalet och att den andra parten inträder. Be alltid om skriftlig bekräftelse från hyresvärden.

En adressändring eller överenskommelse mellan parterna är inte samma sak som att hyresvärden har registrerat ett hyresgästbyte.

2. Bodelning eller övertagande enligt sambolagen

Om hyresrätten tilldelas en make genom bodelning, eller en sambo genom bodelning eller ett övertagande enligt 22 § sambolagen, får maken eller sambon träda in som hyresgäst.

Det följer av 12 kap. 33 § jordabalken (1970:994). Det är därför inte en vanlig överlåtelse där hyresvärdens förhandsgodkännande alltid är en fristående förutsättning.

Hyresvärden ska däremot underrättas och få den handling som visar att hyresrätten har övergått.

3. Fortsättning när den andra säger upp avtalet

Om den kontraktsansvariga maken eller sambon säger upp avtalet kan den andra parten i vissa fall få överta hyresrätten och fortsätta avtalet för egen del.

Den som vill ta över måste ha sin bostad i lägenheten. Hyresvärden ska också skäligen kunna godta personen som hyresgäst.

Skyddet finns i 12 kap. 47 § jordabalken. Regeln kan bli aktuell både när bara en part står på kontraktet och när lägenheten har hyrts gemensamt.

När används en vanlig närståendeöverlåtelse?

En hyresgäst kan i vissa fall överlåta bostaden till en närstående som personen varaktigt har bott tillsammans med. Om hyresvärden säger nej kan frågan prövas av hyresnämnden enligt 12 kap. 34 § jordabalken.

Sveriges Domstolar anger att sammanboendet i normalfallet brukar ha varat omkring tre år, men att en kortare tid ibland kan godtas. Den nya hyresgästen ska också vara skötsam och kunna betala hyran. Läs Sveriges Domstolars vägledning om överlåtelse till närstående.

Detta är en separat överlåtelsegrund. Vid separation mellan makar eller sambor bör man först kontrollera om bodelning, 22 § sambolagen eller 12 kap. 47 § jordabalken är rätt väg.

Justiflex 6K-kontroll

Använd kontrollen innan någon skriver under en uppsägning, flyttar permanent eller skickar en allmän begäran till hyresvärden.

Kontrollpunkt	Fråga	Varför den är viktig
1. Kontraktet	Vem står på avtalet och gäller det fortfarande?	Det måste finnas en hyresrätt att överta
2. Karaktären	Skaffades bostaden för gemensamt bruk eller fanns den tidigare?	Avgör om sambobodelning eller 22 § kan användas
3. Kopplingen	Är ni gifta, sambor eller tidigare sambor? Har ni gemensamma barn?	Olika relationer ger olika rättigheter
4. Kvarboendebehovet	Vem behöver bostaden bäst och hur kan det bevisas?	Behovs- och skälighetsbedömningen är central
5. Klockan	När skedde separation, utflyttning och eventuell uppsägning?	Ettårs- och tremånadersfristerna kan avgöra saken
6. Kommunikationen	Finns skriftligt anspråk, bodelning och underrättelse till värden?	Muntliga besked är svåra att bevisa

Justiflex slutsats

Den säkra ordningen är:

Säkra kontraktet → fastställ rättsgrund → dokumentera behovet → skriv bodelningen eller anspråket → underrätta hyresvärden.

Inte tvärtom.

Snabbtest: Behöver kontraktet säkras nu?

Svara ja eller nej:

Står bara din tidigare partner på kontraktet?
Har någon redan sagt upp eller hotat att säga upp lägenheten?
Är ni sambor och har någon av er flyttat ut?
Är det oklart om bostaden skaffades för gemensamt bruk?
Ska gemensamma barn huvudsakligen bo hos dig?
Saknar du en realistisk alternativ bostad?
Vägrar den andra parten att skriva en bodelningshandling?
Har hyresvärden meddelat att du måste flytta?

Rött resultat – agera nu

Har avtalet sagts upp, en tremånadersfrist börjat löpa eller hyresvärden krävt avflyttning bör frågan bedömas omgående.

Skriv inte under en uppsägning eller avflyttningsbekräftelse innan rättsläget har kontrollerats.

Gult resultat – kontroll behövs

Om bostadens historia, samboförhållandets slutdatum eller behovsbedömningen är oklar bör underlagen granskas innan ni skriver bodelningen.

Grönt resultat – lägre risk

Om kontraktet är aktivt, ni är överens och överlåtelsen uttryckligen dokumenteras är risken lägre.

Slutför ändå övergången skriftligt och underrätta hyresvärden.

Gör detta först – inte detta

Gör detta först	Gör inte detta	Konsekvensen av fel väg
Kontrollera att avtalet fortfarande gäller	Be kontraktsinnehavaren säga upp lägenheten	Det kan saknas en hyresrätt att överta
Framställ anspråket skriftligen	Förlita dig på ett muntligt löfte	Det blir svårt att bevisa vad som begärts och när
Fastställ om ni är makar eller sambor	Använd samma mall för alla separationer	Fel lagregel eller tidsfrist kan användas
Utred när och varför bostaden skaffades	Utgå enbart från namnet på kontraktet	Sambolagens övertaganderegler kan missas
Dokumentera vem som tilldelas hyresrätten	Skriv bara att en part ”bor kvar”	Hyresvärden kan ifrågasätta vad bodelningen innebär
Underrätta hyresvärden direkt	Tro att folkbokföring räcker	Ansvar och administration kan ligga kvar på fel person
Säkra att hyran betalas under processen	Pausa betalningen under tvisten	Hyresavtalet kan riskeras
Begär skriftlig bekräftelse från värden	Nöj dig med ett muntligt besked	Framtida bevisproblem kan uppstå

Åtta vanliga och dyra misstag

1. Kontraktsinnehavaren säger upp lägenheten för tidigt

En senare bodelning kan inte säkert återskapa ett hyresavtal som redan har upphört.

Svea hovrätt har konstaterat att en hyresrätt inte kunde övergå till en tidigare maka när det inte längre fanns någon hyresrätt att överlåta. Se Svea hovrätts avgörande ÖH 1990-19.

2. Parterna tror att folkbokföringen avgör

Att vara folkbokförd i lägenheten kan användas som bevisning om boendet, men skapar inte i sig ett förstahandskontrakt.

Kontraktet måste övergå genom en giltig juridisk väg.

3. Sambon missar tremånadersfristen

Den som flyttar ut kan ha bara tre månader på sig att framställa anspråk enligt 22 § sambolagen.

Konsekvensen kan bli att en möjlig övertaganderätt går förlorad.

4. Ett tillfälligt beslut förväxlas med slutligt övertagande

Kvarsittningsrätt bestämmer vem som får bo kvar under processen.

Bodelningen eller domen måste fortfarande avgöra vem som slutligen får hyresrätten.

5. Bodelningsavtalet är för otydligt

Formuleringen ”A bor kvar” säger inte nödvändigtvis att hyresrätten har tilldelats A.

Konsekvensen kan bli tolkningsproblem och en hyresvärd som inte anser sig kunna registrera övergången.

6. Alla övergångar behandlas som vanlig närståendeöverlåtelse

En separation kan i stället omfattas av reglerna om bodelning eller fortsatt hyresavtal för make eller sambo.

Fel ansökan kan fördröja ett redan tidskritiskt ärende.

7. Hyran slutar betalas under tvisten

Tvisten om vem som ska få kontraktet befriar inte parterna från hyresavtalets skyldigheter.

Obetald hyra kan skapa ett nytt och betydligt allvarligare problem.

8. Parterna antar att varje kontrakt kan räddas

Övertaganderätten förutsätter i grunden ett giltigt hyresavtal.

Högsta domstolen har slagit fast att en make eller sambo inte kunde överta ett avtal som var ogiltigt på grund av svek när avtalet ingicks. Läs Högsta domstolens avgörande T 885-21.

Så går överlåtelsen till – sju steg

Steg 1: Kontrollera att hyresavtalet finns kvar

Ta fram hela hyresavtalet, bilagor, uppsägningar och korrespondens med hyresvärden.

Kontrollera vilka som är hyresgäster, avtalsnumret och om någon uppsägning redan har skickats.

Steg 2: Fastställ relationsformen

Utred om ni är gifta, sambor eller tidigare sambor.

Kontrollera även vilket datum samboförhållandet upphörde och om någon har flyttat ut.

Steg 3: Bestäm vilken rättsgrund som gäller

För makar är bodelning enligt äktenskapsbalken normalt central.

För sambor måste det avgöras om bostaden är samboegendom eller om övertagande enligt 22 § sambolagen ska prövas.

Steg 4: Säkra ett skriftligt anspråk

Begär bodelning eller övertagande skriftligen. Ange bostad, rättsgrund och datum.

Spara mejl, brev, mottagningsbevis och annan dokumentation.

Steg 5: Dokumentera behovet

Samla relevanta underlag om barnens boende, alternativ bostad, hälsa, arbete, ekonomi och andra omständigheter som påverkar behovsbedömningen.

Sortera underlagen efter vad varje handling ska bevisa.

Steg 6: Upprätta bodelningen eller inhämta beslut

Bodelningshandlingen ska tydligt ange vem som tilldelas hyresrätten.

Om enighet inte kan nås kan bodelningsförrättare, tingsrätt eller hyresnämnd bli aktuella beroende på vilken juridisk fråga som är tvistig.

Steg 7: Underrätta hyresvärden och slutför övergången

Skicka den undertecknade bodelningshandlingen eller det lagakraftvunna beslutet till hyresvärden.

Begär en skriftlig bekräftelse som innehåller:

den nya hyresgästens namn
lägenhetens adress och nummer
avtalsnummer
datum för övertagandet
bekräftelse på att den tidigare parten har lämnat avtalet
uppgift om eventuella äldre hyresskulder
besked om att avtalet fortsätter på oförändrade eller angivna villkor

Uppdatera därefter:

hyresbetalning och autogiro
hemförsäkring
kontaktuppgifter
folkbokföring
el, bredband och andra abonnemang
nyckelkvittens
eventuella borgens- eller säkerhetsåtaganden

Viktigt: Enligt 12 kap. 33 § jordabalken upphör den tidigare hyresgästens ansvar för tiden efter att hyresvärden har underrättats. Den nya hyresgästen kan samtidigt bli ansvarig tillsammans med den tidigare hyresgästen för skyldigheter som hör till tiden före underrättelsen.

Vad händer om hyresvärden säger nej?

Det beror på vilken juridisk väg som används.

Om hyresrätten har tilldelats genom en giltig bodelning eller övertagits enligt 22 § sambolagen är frågan inte identisk med en vanlig ansökan om tillstånd till överlåtelse. Hyresvärden bör då få handlingen som visar övergången och en tydlig underrättelse enligt 12 kap. 33 § jordabalken.

Om frågan gäller fortsatt hyresavtal enligt 12 kap. 47 § jordabalken kan en tvist behöva prövas av hyresnämnden.

Om tvisten i stället gäller vem som ska tilldelas bostaden i bodelningen kan bodelningsförrättare eller tingsrätt vara rätt väg.

Begär alltid att hyresvärden anger:

om avslaget gäller bodelningshandlingens innehåll
om avtalet anses uppsagt eller förverkat
om personen inte anses godtagbar som hyresgäst
om hyresvärden menar att hyresrätten redan har upphört
vilken bestämmelse hyresvärden stödjer sig på
vilket underlag som behöver kompletteras

Ett allmänt besked om att hyresvärden ”inte godkänner överlåtelser” räcker inte för att bedöma rättsläget.

Konsekvenser om det blir fel

Bostadsrisk: båda kan förlora lägenheten

Om kontraktet sägs upp innan övertagandet är säkrat kan det saknas en hyresrätt att fördela.

Ekonomisk risk: ansvar kan hamna på fel person

Den tidigare hyresgästen kan stå kvar som betalningsansvarig tills hyresvärden har underrättats.

Den nya hyresgästen kan också få ansvar för äldre förpliktelser enligt hyreslagens regler.

Tidsrisk: sambons rätt kan gå förlorad

Ett år kan verka länge, men efter utflyttning kan fristen enligt 22 § sambolagen vara endast tre månader.

Relationsrisk: barnens boende blir osäkert

En oreglerad bostadsfråga kan påverka barnens vardag, skolgång och möjligheten att genomföra separationen lugnt.

Processrisk: fel forum kostar tid

Alla tvister om hyresrätter avgörs inte av hyresnämnden. Familjerättsliga övertagandefrågor kan behöva hanteras genom bodelning eller i tingsrätt.

Vanliga frågor om hyresrätt vid separation

1. Får den som står på kontraktet automatiskt lägenheten?

Nej. Namnet på kontraktet är viktigt, men en make eller sambo kan under vissa förutsättningar få hyresrätten genom bodelning, dom eller fortsatt hyresavtal.

2. Vad händer om båda står på hyreskontraktet?

Det beror på vad ni kommer överens om och vem som bäst behöver bostaden.

Bodelningen bör uttryckligen ange vem som får hyresrätten. Ingen bör säga upp hela avtalet innan övergången har säkrats.

3. Kan min tidigare partner säga upp lägenheten utan mitt godkännande?

Den kontraktsansvariga kan försöka säga upp avtalet, men en make eller sambo som bor i lägenheten kan ha skydd enligt 12 kap. 47 § jordabalken.

Kontakta hyresvärden skriftligen direkt. För sambor kan även 23 § sambolagen få betydelse för möjligheten att förfoga över den gemensamma bostaden utan den andra sambons samtycke.

4. Får den som har barnen automatiskt kontraktet?

Nej. Barnens boende kan väga tungt i behovsbedömningen, men hela situationen ska bedömas och övertagandet måste vara skäligt.

5. Måste hyresvärden godkänna en bodelning?

Vid en giltig övergång enligt 12 kap. 33 § jordabalken är det inte fråga om en vanlig frivillig överlåtelse.

Hyresvärden ska däremot underrättas och kan invända om exempelvis hyresrätten inte längre finns eller om handlingen inte visar någon giltig övergång.

6. Kan jag få min sambos gamla hyresrätt?

Det beror på.

Om din sambo hade bostaden före relationen kan 22 § sambolagen ge en möjlighet, men du måste bäst behöva bostaden och övertagandet ska vara skäligt. Utan gemensamma barn krävs synnerliga skäl.

7. Kan ett samboavtal ta bort rätten att överta lägenheten?

Inte nödvändigtvis.

Samboavtalet kan påverka vad som ingår i bodelningen, men en separat övertaganderätt enligt 22 § sambolagen kan fortfarande behöva bedömas.

8. Förlorar jag min rätt om jag flyttar ut?

Inte automatiskt, men för sambor kan en viktig tremånadersfrist börja löpa.

Utflyttningen kan också påverka bevisningen om bosättning och behov. Framställ därför anspråket skriftligen omgående.

9. Kan jag bo kvar medan tvisten pågår?

Ja, i vissa fall. Tingsrätten kan besluta om tillfällig rätt att bo kvar för makar och sambor.

Ett sådant beslut är inte samma sak som ett slutligt övertagande av kontraktet.

10. Gäller samma regler i Stockholm som i övriga Sverige?

Ja. Äktenskapsbalken, sambolagen och jordabalken gäller i hela Sverige.

Den lokala bostadsmarknaden kan däremot få praktisk betydelse när möjligheten att ordna en likvärdig bostad bedöms.

11. Kan kontraktet överlåtas efter att hyresrätten har upphört?

Normalt inte. Det måste finnas en hyresrätt att överlåta eller tilldela.

Därför bör ingen säga upp avtalet innan övertagandefrågan har granskats.

Välj rätt hjälp

Alternativ 1: Skapa bodelningsavtalet digitalt – från 595 kr

För er som är överens om vem som ska få hyresrätten och inte har någon pågående konflikt om kontraktet.

✔ Digital beställning
✔ BankID-signering
✔ Tydlig fördelning av hyresrätten
✔ Underlag att skicka till hyresvärden

Välj detta när: Hyresavtalet är aktivt, ni är överens och inga tidsfrister eller uppsägningar skapar osäkerhet.

Alternativ 2: Få personlig juridisk hjälp – från 3 495 kr

För dig som står inför en tvist, en uppsägning, ett avslag från hyresvärden eller en tidsfrist som löper.

I den juridiska genomgången kan Justiflex:

granska hyresavtalet och eventuella uppsägningar
fastställa om äktenskapsbalken, sambolagen eller hyreslagen ska användas
kontrollera ettårs- och tremånadersfristerna
bedöma och strukturera bevisningen om bostadsbehovet
formulera anspråk mot den andra parten
granska eller upprätta bodelningshandlingen
formulera underrättelsen till hyresvärden
ta fram en konkret åtgärdsplan

✔ Personlig bedömning av Robin Forslöv
✔ Fast pris innan arbetet påbörjas
✔ Säker digital hantering
✔ Hjälp i hela Sverige, inklusive Stockholm

Aktuella priser och tjänster finns i Justiflex prislista.

Säkra kontraktet innan någon säger upp det. Därefter kan ni avgöra vem som har rätt att bo kvar.

Relaterade guider

Om ansvarig jurist

Robin Forslöv är jurist och grundare av Justiflex AB. Han arbetar med svensk familjerätt, bodelning, hyresrättsliga bostadsfrågor och ekonomiska tvister med fokus på tydliga beslutsunderlag och praktiskt genomförbara lösningar.

Justiflex hjälper klienter digitalt i hela Sverige, inklusive Stockholm.

Juridisk information och integritet

Artikeln innehåller generell juridisk information och ersätter inte personlig juridisk rådgivning.

Bedömningen kan förändras av hyresavtalet, relationens form, bostadens historia, barnens boende, tidigare uppsägningar, hyresskulder och andra omständigheter.

Skicka inte hyresavtal, personnummer, medicinska handlingar eller andra känsliga uppgifter genom oskyddad e-post. Använd en säker kanal vid kontakt med Justiflex.