juli 2026

Exet bor kvar – har du rĂ€tt till nyttjandeersĂ€ttning? Guide 2026

25 juli 2026 | Av Robin Forslöv | 5 min lÀsning

Exet bor kvar – har du rĂ€tt till nyttjandeersĂ€ttning? Guide 2026

Det avgörande Ă€r inte bara vem som bor kvar – utan om den andra har varit utestĂ€ngd, hur bostadens kostnader har fördelats och frĂ„n vilken tidpunkt ersĂ€ttning kan bli aktuell.

Ensam anvÀndning ger inte automatiskt rÀtt till nyttjandeersÀttning. Bevisningen, tidslinjen och den ekonomiska helhetsbedömningen avgör hur starkt kravet Àr.

Snabbsvar: Ja, ibland. Den som ensam bor kvar i en gemensamt Àgd eller den andres bostad kan behöva betala nyttjandeersÀttning. Det Àr dock inte automatiskt. Avgörande Àr bland annat om den utflyttade varit utestÀngd, hur lÀnge kvarboendet pÄgÄtt och vilka kostnader som betalats.

Inledning

Separationen Ă€r klar – men ekonomin Ă€r det inte.

Ditt ex bor kvar i huset eller bostadsrÀtten. Du betalar kanske fortfarande rÀnta, amortering eller andra kostnader, samtidigt som du sjÀlv mÄste bekosta ett nytt boende. MÄnaderna gÄr och bodelningen stÄr still.

DÄ uppstÄr den naturliga frÄgan:

Ska ditt ex fÄ anvÀnda hela bostaden utan att betala nÄgot till dig?

NyttjandeersÀttning kan bli aktuell. Men det finns ingen enkel regel som sÀger att den kvarboende alltid ska betala halva marknadshyran frÄn den dag den andra flyttar.

Bedömningen pÄverkas av Àgandet, hur utflyttningen gick till, om det finns ett beslut om kvarsittningsrÀtt, hur lÄng tid som gÄtt och vem som har betalat bostadens kostnader.

Är ni överens om bostaden och resten av bodelningen?
Skapa bodelningsavtal för sambor eller bodelningsavtal för makar – klart pĂ„ nĂ„gra minuter.
✔ BankID ✔ Juristgranskat ✔ SĂ€ker hantering

Vad du fÄr av guiden

Efter guiden vet du:

  • nĂ€r nyttjandeersĂ€ttning kan bli aktuell,
  • varför ensam anvĂ€ndning inte alltid rĂ€cker,
  • hur kvarsittningsrĂ€tt pĂ„verkar bedömningen,
  • frĂ„n vilken tidpunkt ersĂ€ttning kan krĂ€vas,
  • hur beloppet kan berĂ€knas,
  • hur bolĂ„n, avgift och amortering ska hĂ„llas isĂ€r,
  • vilka bevis du behöver sĂ€kra,
  • hur du framstĂ€ller ett tydligt skriftligt krav, och
  • vad du gör om ditt ex förhalar bodelningen.

InnehÄll

  • Vad Ă€r nyttjandeersĂ€ttning?
  • NĂ€r kan du ha rĂ€tt till nyttjandeersĂ€ttning?
  • KvarsittningsrĂ€tt – rĂ€tt att bo kvar Ă€r inte samma sak som gratis boende
  • NĂ€r fĂ„r du normalt inte ersĂ€ttning?
  • FrĂ„n vilken tidpunkt kan ersĂ€ttning krĂ€vas?
  • Hur berĂ€knas nyttjandeersĂ€ttning?
  • Justiflex tvĂ„kontomodell
  • Interaktivt test
  • Vanliga och dyra misstag
  • Steg för steg – sĂ„ gör du rĂ€tt
  • Konsekvenser om frĂ„gan hanteras fel
  • Vanliga frĂ„gor

Det hÀr ser vi i verkligheten

I rÄdgivning om bodelning möter Justiflex Äterkommande samma mönster: parterna bestÀmmer snabbt vem som ska flytta, men lÀmnar kostnadsfrÄgan öppen.

Den utflyttade upplever att han eller hon finansierar den andres boende, medan den kvarboende redan betalar avgift, rÀnta, försÀkring och underhÄll. NÀr det saknas ett tydligt avtal kan bÄda ha ekonomiska krav mot varandra.

Justiflex praktiska rÄd Àr att skilja pÄ tre frÄgor frÄn första dagen:

  1. Vem fÄr anvÀnda bostaden?
  2. Vem ska betala vilka kostnader?
  3. Ska den ensamma anvÀndningen i sig ersÀttas?

Detta Ă€r tre skilda frĂ„gor. Ett muntligt besked om att nĂ„gon ”kan bo kvar tills vidare” löser sĂ€llan alla tre.

Vad Àr nyttjandeersÀttning?

NyttjandeersĂ€ttning – ibland kallad nyttjanderĂ€ttsersĂ€ttning – Ă€r ekonomisk ersĂ€ttning för att den ena parten ensam anvĂ€nder en bostad som helt eller delvis tillhör den andra.

ErsÀttningen kan jÀmföras med betalning för den ekonomiska förmÄn som det innebÀr att fÄ disponera hela bostaden, samtidigt som den andra parten inte kan anvÀnda eller frigöra vÀrdet i sin andel.

Det finns ingen allmÀn paragraf i Àktenskapsbalken eller sambolagen som automatiskt ger den utflyttade rÀtt till ett bestÀmt belopp. RÀtten har i stÀllet utvecklats genom domstolarnas avgöranden.

I NJA 2006 s. 206 fick en tidigare sambo betala ersÀttning nÀr hon med stöd av domstolens beslut hade bott kvar ensam i en samÀgd bostadsrÀtt under lÄng tid. Högsta domstolen slog samtidigt fast att samma grundprinciper bör kunna gÀlla för makar och sambor.

NyttjandeersÀttning Àr inte samma sak som:

  • Ă€garandel eller slutlig lösenlikvid,
  • rĂ€nta, amortering eller mĂ„nadsavgift,
  • underhĂ„llsbidrag, eller
  • ersĂ€ttning för renoveringar.

Dessa poster kan pÄverka slutresultatet, men de ska inte blandas ihop.

NÀr kan du ha rÀtt till nyttjandeersÀttning i en bodelning?

Din position Àr normalt starkare nÀr flera av följande omstÀndigheter finns:

  • Bostaden Ă€gs helt eller delvis av dig.
  • Ditt ex anvĂ€nder hela bostaden ensam.
  • Du fĂ„r inte eller kan inte anvĂ€nda bostaden.
  • Domstolen har beslutat att ditt ex fĂ„r bo kvar.
  • Ni har skriftligen avtalat att ditt ex ensam fĂ„r anvĂ€nda bostaden.
  • Ditt ex har krĂ€vt att du ska flytta eller faktiskt stĂ€ngt dig ute.
  • Kvarboendet pĂ„gĂ„r under lĂ€ngre tid eller bodelningen har försenats.
  • Du har tidigt framstĂ€llt krav och kan visa nyttjandevĂ€rdet och kostnaderna.

Ingen enskild punkt avgör alltid frÄgan. Helheten Àr central.

Justiflex riskmatris

SituationPreliminÀr styrkaVarför?
Domstolen har gett ditt ex kvarsittningsrÀtt och du mÄste flyttaStarkareDu Àr rÀttsligt utestÀngd frÄn att anvÀnda bostaden
Skriftligt avtal om att exet ensamt disponerar bostadenStarkareEnsamrÀtten och tidpunkten kan bevisas
Exet har krÀvt din utflyttning eller hindrat ditt tilltrÀdeKan vara starkVisar faktisk utestÀngning, men bevisningen Àr viktig
Du flyttade frivilligt och kunde fortfarande anvÀnda bostadenSvagareEnsam anvÀndning Àr inte alltid tillrÀcklig
Exet betalar alla avgifter, rÀntor och andra kostnaderKrÀver nettoberÀkningExet kan ha motkrav mot dig
Kvarboendet har bara pÄgÄtt en kort tidOsÀkrareStarttidpunkten Àr inte helt klarlagd

Tabellen Àr ett första beslutsstöd, inte ett slutligt besked i ett enskilt Àrende.

Vad gör du just nu?

Ditt preliminÀra lÀgeNÀsta steg
Svagare: frivillig utflyttning, fortsatt tilltrÀde eller kort tidKlargör skriftligen vem som fÄr anvÀnda bostaden och vem som betalar varje kostnad.
MellanlÀge: ensam anvÀndning Àr klar men avtal, starttid eller betalningar Àr otydligaBygg tidslinjen och tvÄkontoberÀkningen innan du anger ett belopp.
Starkare: beslut, avtal eller tydlig utestÀngning och lÀngre tidReservera kravet skriftligen och fÄ underlaget juridiskt bedömt.

OsÀker pÄ om ditt krav Àr starkt eller om ditt ex har ett motkrav?
Justiflex kan göra en avgrÀnsad juridisk bedömning av Àgandet, nyttjandet, kostnaderna och tidslinjen innan du framstÀller ett belopp.

KvarsittningsrĂ€tt – rĂ€tt att bo kvar Ă€r inte samma sak som gratis boende

KvarsittningsrÀtt Àr ett tillfÀlligt beslut om vem som fÄr bo kvar tills bostadsfrÄgan eller bodelningen Àr löst.

För makar kan domstolen enligt 14 kap. 7 § Àktenskapsbalken (1987:230) bestÀmma vem som fÄr bo kvar i den gemensamma bostaden, lÀngst till dess att bodelningen Àr genomförd. LÀs lagtexten hos Sveriges riksdag.

För sambor finns motsvarande möjlighet i 28 § sambolagen (2003:376) nÀr bostaden ska ingÄ i bodelningen. LÀs sambolagen hos Sveriges riksdag.

Ett beslut om kvarsittningsrÀtt betyder inte:

  • att den kvarboende blir Ă€gare,
  • att den kvarboende slutligt fĂ„r bostaden,
  • att den andra befrias frĂ„n bolĂ„net,
  • att kostnaderna automatiskt ska delas lika, eller
  • att den kvarboende fĂ„r anvĂ€nda den andres andel gratis.

Det betyder bara vem som fÄr bo dÀr under vÀntetiden.

Högsta domstolen har betonat att ett lÄngt kvarboende kan fÄ stor ekonomisk betydelse. Den som Àr utflyttad kan varken anvÀnda bostaden eller alltid frigöra kapitalet i sin andel. DÀrför kan nyttjandeersÀttning behövas för att neutralisera den ekonomiska fördelen.

LÀs ocksÄ: Vem fÄr bostaden vid skilsmÀssa?

NÀr fÄr du normalt inte nyttjandeersÀttning?

Det vanligaste missförstÄndet Àr:

”Mitt ex bor dĂ€r ensam. DĂ„ har jag automatiskt rĂ€tt till halva marknadshyran.”

SÄ enkelt Àr det inte.

I rÀttsfallet RH 2015:52 flyttade den ena sambon frÄn en gemensamt Àgd bostadsrÀtt. Det fanns inget domstolsbeslut eller avtal som gav den andra sambon ensamrÀtt till bostaden.

HovrÀtten fÀste vikt vid att den utflyttade sambon inte hade visat att hon blivit tvingad att flytta eller hindrad frÄn att anvÀnda bostaden. Hon fick dÀrför ingen nyttjandeersÀttning och var fortfarande skyldig att svara för sin del av bostadens gemensamma kostnader.

Ditt krav kan alltsÄ vara svagare om:

  • du flyttade frivilligt och kunde fortsĂ€tta anvĂ€nda bostaden,
  • ni saknade avtal eller beslut om ensam anvĂ€ndning,
  • perioden varit kort, eller
  • ditt ex ensam har betalat de gemensamma kostnaderna.

Det betyder inte att ett krav alltid Àr omöjligt utan domstolsbeslut. Men bevislÀget blir ofta svÄrare.

Att byta lÄs avgör inte alltid frÄgan

Ett lÄsbyte kan vara viktig bevisning om faktisk utestÀngning. Men det rÀcker inte alltid isolerat.

Domstolen kan Àven bedöma varför lÄset byttes, om den utflyttade begÀrde tilltrÀde och om personen rÀttsligt fortfarande hade möjlighet att hÀvda sin anvÀndningsrÀtt.

Spara dÀrför sms, mejl och andra meddelanden om utflyttningen och tilltrÀdet till bostaden.

FrÄn vilken tidpunkt kan nyttjandeersÀttning krÀvas?

Detta Àr en av de mest osÀkra frÄgorna.

I NJA 2006 s. 206 avsĂ„g kravet tid frĂ„n ungefĂ€r ett Ă„r efter separationen. Högsta domstolen uttalade samtidigt att en betalningsfri period möjligen kunde begrĂ€nsas till ett par mĂ„nader – eller att ersĂ€ttning kunde utgĂ„ redan frĂ„n separationen – men avgjorde inte frĂ„gan slutligt.

Det finns dĂ€rför ingen generell ”ettĂ„rsregel”.

Justiflex rekommendation

VÀnta inte ett Är med att agera.

FramstÀll ett skriftligt förbehÄll nÀr det stÄr klart att exet ska disponera bostaden ensamt, kostnadsfördelningen Àr olöst och situationen inte bara Àr en kort övergÄng.

Ett tidigt krav garanterar inte betalning frÄn samma datum. Det minskar dÀremot risken för att motparten senare hÀvdar att du accepterat gratis anvÀndning.

Exempel pÄ ett enkelt förbehÄll

Jag accepterar tills vidare att du ensam bor kvar i bostaden. Detta innebÀr inte att jag avstÄr frÄn ersÀttning för nyttjandet eller frÄn mina krav avseende bostadens kostnader. FrÄgorna ska regleras i samband med bodelningen eller genom en separat skriftlig överenskommelse.

Texten mÄste anpassas efter situationen. AnvÀnd inte formuleringen om det finns hot, vÄld, kontaktförbud eller andra sÀkerhetsrisker.

LĂ€s Ă€ven: Sambor har gjort slut men bor kvar – nĂ€r börjar ettĂ„rsfristen?

Hur berÀknas nyttjandeersÀttning i en bodelning?

Det finns ingen lagstadgad schablon.

Högsta domstolen har angett att en rimlig berÀkning kan ta hÀnsyn till:

  • hyran för likvĂ€rdiga bostĂ€der pĂ„ orten,
  • den utflyttades Ă€garandel,
  • de faktiska kostnader som den kvarboende har betalat, och
  • omstĂ€ndigheterna i övrigt.

Det Àr alltsÄ normalt fel att automatiskt krÀva:

50 procent av bostadens uppskattade marknadshyra × antal mĂ„nader

utan att samtidigt analysera kostnader och ÀgarförhÄllanden.

Vilka kostnader spelar roll?

PostNormal utgÄngspunkt i analysen
El, bredband och egen förbrukningBetalas normalt av den som anvÀnder tjÀnsten
BostadsrÀttsavgiftKan innehÄlla bÄde nyttjande- och Àgarrelaterade delar
BolÄnerÀntaFinansieringskostnad som kan ge upphov till motkrav eller avrÀkning
AmorteringBygger normalt kapital och ska hÄllas isÀr frÄn rena boendekostnader
FörsÀkring och fastighetsavgiftKan vara gemensamma Àgarkostnader
Reparationer och renoveringarKrÀver bedömning av nödvÀndighet, samtycke och vÀrdeeffekt

Amorteringen Àr den vanligaste felrÀkningen

Amortering Àr inte samma sak som rÀnta.

RÀnta Àr en kostnad för lÄnet. Amortering minskar skulden och ökar nettovÀrdet i bostaden. Om den kvarboende ensam amorterar pÄ ett gemensamt lÄn kan det dÀrför uppstÄ en separat ekonomisk reglering.

Amorteringen ska inte utan vidare rĂ€knas som ”hyra” eller som en vanlig boendekostnad.

LĂ€s mer: Skulder vid skilsmĂ€ssa – vem ansvarar för lĂ„nen?

Justiflex tvÄkontomodell

För att undvika dubbelrÀkning delar Justiflex analysen i tvÄ separata konton.

Konto 1: Nyttjandet

HÀr bedöms vÀrdet av att en person ensam fÄtt anvÀnda hela bostaden.

Bedömningen omfattar bostadstyp, jÀmförelsevÀrde, Àgarandel, utestÀngning och hur lÀnge ensamnyttjandet pÄgÄtt.

Konto 2: Betalningarna

HÀr dokumenteras vem som faktiskt har betalat avgift, rÀnta, amortering, försÀkring, fastighetsavgift, drift och reparationer.

Först nÀr bÄda kontona Àr klara gÄr det

Förenklat rÀkneexempel

Anna och Erik Àger en bostadsrÀtt med hÀlften var. Efter separationen fÄr Anna ensam anvÀnda bostaden. Ett rimligt jÀmförelsevÀrde uppskattas till 18 000 kronor per mÄnad.

Eriks Àgarandel motsvarar dÄ preliminÀrt 9 000 kronor av nyttjandevÀrdet per mÄnad.

Anna har samtidigt ensam betalat 9 000 kronor per mÄnad i gemensamma avgifter och rÀntor. Om hÀlften av dessa kostnader rÀtteligen belastar Erik kan Anna ha ett motkrav pÄ 4 500 kronor per mÄnad.

Den mycket förenklade nettoberÀkningen blir dÄ:

BerÀkningBelopp
PreliminÀrt nyttjandevÀrde för Eriks andel9 000 kr
Möjlig avrĂ€kning för Eriks andel av gemensamma kostnader−4 500 kr
PreliminÀrt netto4 500 kr/mÄn

VARNING: Detta Ă€r inte en lagstadgad formel – endast ett pedagogiskt rĂ€kneexempel.
Amortering, reparationer, skÀlighet och rÀttslig starttidpunkt kan förÀndra resultatet.

Blanda inte ihop nyttjandeersÀttning och utköpspris

Om den ena ska överta bostaden behövs en separat berĂ€kning av lösenlikviden. DĂ€r kan bostadens marknadsvĂ€rde, lĂ„n och – beroende pĂ„ omstĂ€ndigheterna – latent kapitalvinstskatt och tĂ€nkta försĂ€ljningskostnader behöva bedömas.

Dessa poster ska inte slentrianmÀssigt kvittas mot nyttjandeersÀttningen. Om kalkylerna blandas ihop kan samma kostnad rÀknas tvÄ gÄnger eller utköpspriset bli fel.

LĂ€s Ă€ven: Mitt ex vill lösa ut mig ur huset – hur vet jag att priset Ă€r rĂ€tt?

FÄ en avgrÀnsad juridisk bedömning av nettoberÀkningen innan ni bestÀmmer utköpspris eller slutreglerar kraven.

Gör detta först – inte detta

Gör detta förstUndvik detta
SÀkra tidslinjen och ensamnyttjandetUtgÄ frÄn minnesbilder lÄngt senare
Klargör anvĂ€ndning och kostnader skriftligenNöj dig med ”du kan bo kvar sĂ„ lĂ€nge”
Samla jÀmförelsevÀrden och betalningsunderlagAnge ett belopp genom gissning
HÄll amortering och utköpspris separatBlanda alla poster i samma kalkyl

LĂ€s Ă€ven: Partnern förhalar bodelningen – sĂ„ bryter du dödlĂ€get

Praktiskt scenario: nÀr bÄda tycker att de har betalat för mycket

I ett Äterkommande typscenario Àger parterna en villa med hÀlften var. Den ena flyttar, den andra bor kvar med barnen och betalar rÀnta, drift och vissa amorteringar.

Efter Ätta mÄnader krÀver den utflyttade nyttjandeersÀttning. Den kvarboende krÀver i stÀllet ersÀttning för bostadens kostnader.

BÄda kan ha delar av rÀtt.

DÄ mÄste man faststÀlla ensamnyttjandet och starttiden, vÀrdera nyttjandet, sortera betalningarna och rÀkna fram ett netto utan dubbelrÀkning.

Det Ă€r denna struktur som ofta saknas nĂ€r parterna sjĂ€lva försöker ”rĂ€kna rĂ€ttvist”.

Interaktivt test: behöver du utreda nyttjandeersÀttning?

Kryssa i varje pÄstÄende som stÀmmer:

  • Jag Ă€ger hela eller en del av bostaden.

  • Mitt ex anvĂ€nder bostaden ensamt.

  • Det finns ett beslut eller skriftligt avtal om vem som fĂ„r bo kvar.

  • Jag har ombetts att flytta eller nekats tilltrĂ€de.

  • Situationen har pĂ„gĂ„tt lĂ€ngre Ă€n en kort övergĂ„ngstid.

  • Jag betalar fortfarande nĂ„gon del av lĂ„nen eller kostnaderna.

  • Jag har skriftligen meddelat att jag inte accepterar gratis ensam anvĂ€ndning.

  • Bodelningen eller försĂ€ljningen Ă€r försenad.

Resultat

0–2 ja: Underlaget kan vara svagt eller ofullstĂ€ndigt.
Gör nu: Klargör anvÀndningen och kostnaderna skriftligen.

3–5 ja: Flera omstĂ€ndigheter bör utredas.
Gör nu: Bygg tidslinjen och tvÄkontoberÀkningen innan du anger ett belopp.

6–8 ja: Du kan ha ett tydligt ekonomiskt intresse av att agera.
Gör nu: Starta en juridisk bedömning innan fler mÄnader och kostnader tillkommer.

Testet Àr endast ett beslutsstöd och kan inte avgöra om ett krav Àr juridiskt giltigt.

Ditt quizresultat visar vad som behöver utredas – inte vem som automatiskt har rĂ€tt.
Justiflex kan granska tidslinjen, Àgandet och kostnaderna och dÀrefter formulera ett tydligt krav eller svar.

Vanliga och dyra misstag

1. Att tro att ersÀttningen uppstÄr automatiskt

Konsekvens: Du bygger ett högt krav pÄ fel rÀttslig grund och försvagar förhandlingen.

2. Att lÀmna kravet öppet och vÀnta pÄ bodelningen

Konsekvens: Ditt ex kan hÀvda att du accepterat upplÀgget, samtidigt som en separat tvist vÀxer mÄnad för mÄnad.

3. Att rÀkna amortering som vanlig boendekostnad

Konsekvens: Kapitaluppbyggnad blandas ihop med förbrukning och kostnader. Resultatet kan bli kraftigt missvisande.

4. Att krÀva halva marknadshyran utan avrÀkning

Konsekvens: Du bortser frÄn avgifter, rÀntor och andra utgifter som den kvarboende kan krÀva dig pÄ.

5. Att blanda nyttjandeersÀttning, renoveringar och utköpspris

Konsekvens: Kostnader kan dubbelrÀknas och lösenlikviden bli fel.

6. Att skriva under ett bodelningsavtal med en allmÀn slutregleringsklausul

Konsekvens: Ett separat krav pÄ nyttjandeersÀttning kan oavsiktligt gÄ förlorat.

LÀs dÀrför alltid vad du bör kontrollera innan du skriver under bodelningen.

Steg för steg – sĂ„ gör du rĂ€tt

Steg 1: FaststÀll Àgandet

Ta fram köpeavtal, lagfart eller utdrag frÄn bostadsrÀttsföreningen. Kontrollera om bostaden Àgs 50/50, i andra andelar eller endast av den ena.

Ägande och bodelning Ă€r inte alltid samma sak.

Steg 2: SĂ€kra tidslinjen

Anteckna nÀr relationen upphörde, nÀr nÄgon flyttade, vem som begÀrde det, nÀr ensam anvÀndning började, om tilltrÀdet begrÀnsades och nÀr krav framfördes.

Steg 3: Kontrollera om det finns kvarsittningsrÀtt eller avtal

Spara domstolsbeslut, sms, mejl och undertecknade överenskommelser.

Om ni saknar avtal bör ni reglera vem som fÄr bo kvar och frÄn vilket datum, kostnaderna, amorteringen, eventuell nyttjandeersÀttning och vad som hÀnder vid försÀljning eller övertagande.

Steg 4: FramstÀll ett skriftligt förbehÄll

Meddela att du inte avstÄr frÄn nyttjandeersÀttning eller andra bostadsrelaterade krav.

Undvik att direkt lÄsa dig vid ett belopp om underlaget Ànnu Àr ofullstÀndigt.

Steg 5: Bygg tvÄkontoberÀkningen

Samla mÄnadsavier, rÀntebesked, amorteringshistorik, försÀkring, fastighetsavgift, drift, reparationsfakturor, vÀrderingar och jÀmförelseunderlag.

Om motparten vĂ€grar lĂ€mna uppgifter, lĂ€s Partner vĂ€grar lĂ€mna ut kontoutdrag vid bodelning – sĂ„ gör du.

Steg 6: Driv bodelningen framÄt

NyttjandeersÀttning bör inte bli en ursÀkt för att lÄta bostadsfrÄgan ligga öppen.

Om ni inte kan enas kan en make ansöka om bodelningsförrÀttare enligt 17 kap. 1 § Àktenskapsbalken. Genom 26 § sambolagen gÀller motsvarande regler Àven för sambor.

LĂ€s: SĂ„ undviker du de dyraste fallgroparna i bodelningen

Steg 7: Skriv en slutreglering som faktiskt tÀcker kraven

Avtalet ska ange om nyttjandeersÀttning betalas, vilka kostnader som avrÀknas, hur amortering hanteras och om nÄgon fordran ÄterstÄr.

En standardmening om att ”parterna inte har nĂ„gra ytterligare krav” kan fĂ„ större effekt Ă€n nĂ„gon av dem förstĂ„tt.

Är ni överens?
Skapa ett juridiskt granskat bodelningsavtal för sambor eller bodelningsavtal för makar med sÀker digital hantering.
Är ni oense om nyttjandeersĂ€ttningen? Börja med en separat juridisk bedömning innan avtalet undertecknas.

Konsekvenser om frÄgan hanteras fel

Pengar

Ett mĂ„natligt nettokrav pĂ„ 4 000 kronor blir 48 000 kronor pĂ„ ett Ă„r. Om bodelningen drar ut i tvĂ„ Ă„r kan samma frĂ„ga motsvara 96 000 kronor – före rĂ€nta och processkostnader.

Samtidigt kan ett till synes högt krav minska kraftigt nÀr den kvarboendes betalningar rÀknas av.

Relation och framtida tvist

Otydliga kostnader skapar lÀtt kÀnslan av att den ena finansierar den andra.

Utan dokumentation kan krav och invÀndningar senare behöva prövas med bristfÀllig bevisning, och konflikten kan hindra bÄde försÀljning och utköp.

Vanliga frÄgor om nyttjandeersÀttning

1. Har jag automatiskt rÀtt till ersÀttning nÀr mitt ex bor kvar?

Nej. Ensam anvÀndning Àr viktig, men bedömningen pÄverkas bland annat av Àgandet, om du varit utestÀngd, om det finns beslut eller avtal, tidsperioden och kostnadsfördelningen.

2. MÄste det finnas ett beslut om kvarsittningsrÀtt?

Inte nödvÀndigtvis i alla situationer, men ett domstolsbeslut ger ett betydligt tydligare bevis pÄ att den utflyttade inte har rÀtt att anvÀnda bostaden. Utan beslut eller avtal kan kravet bli osÀkrare.

3. Kan ersÀttning krÀvas frÄn separationsdagen?

Det beror pÄ.

Högsta domstolen har öppnat för att ersÀttning i princip kan aktualiseras redan frÄn separationen eller efter ett par mÄnader, men har inte faststÀllt en generell startregel. FramstÀll dÀrför krav eller förbehÄll tidigt.

4. Är ersĂ€ttningen alltid halva marknadshyran?

Nej. JÀmförelsehyror kan vara ett underlag, men Àgarandel, faktiska kostnader, bostadstyp och skÀlighet mÄste ocksÄ bedömas.

5. Kan jag krÀva ersÀttning om jag flyttade frivilligt?

Det kan vara svÄrare. Om du fortfarande hade rÀtt och faktisk möjlighet att anvÀnda bostaden kan ett krav avslÄs. Det framgÄr bland annat av RH 2015:52.

6. Ska jag fortsÀtta betala bolÄnet nÀr jag flyttat?

Bankens avtal gĂ€ller oberoende av separationen. Är ni bĂ„da lĂ„ntagare kan banken normalt krĂ€va betalning enligt lĂ„nevillkoren tills banken godkĂ€nner nĂ„got annat.

Era inbördes krav fÄr regleras separat.

7. Ska amortering dras av frÄn nyttjandeersÀttningen?

Inte automatiskt. Amortering minskar skulden och bygger kapital. Den ska dÀrför skiljas frÄn rÀnta, drift och andra löpande kostnader.

8. Spelar det nÄgon roll att barnen bor kvar?

Barnens boende kan ha stor betydelse för vem som fÄr kvarsittningsrÀtt och för helhetsbedömningen.

Det innebÀr dÀremot inte automatiskt att all anvÀndning av den andra partens andel ska vara gratis. I NJA 2006 s. 206 bodde gemensamma barn kvar, men ersÀttning dömdes ÀndÄ ut.

9. GÀller samma regler i Stockholm och övriga Sverige?

Ja, de civilrÀttsliga reglerna Àr nationella. Bostadens ort kan dÀremot pÄverka jÀmförelsevÀrdet och vilken tingsrÀtt som Àr behörig.

10. Vad gör jag om mitt ex vÀgrar betala eller förhalar bodelningen?

Börja med ett preciserat skriftligt krav och komplett underlag. Driv samtidigt bodelningen framÄt.

Beroende pÄ situationen kan en bodelningsförrÀttare, förhandling eller separat domstolsprocess behövas.

Sammanfattning: ersÀttning nÀr ex bor kvar

Du kan ha rÀtt till nyttjandeersÀttning nÀr ditt ex bor kvar i den gemensamma bostaden efter separationen. Men ersÀttningen uppstÄr inte automatiskt bara för att du har flyttat.

Det viktigaste Àr att utreda:

  • Ă€gandet,
  • om du varit rĂ€ttsligt eller faktiskt utestĂ€ngd,
  • nĂ€r ensamnyttjandet började,
  • om det finns kvarsittningsbeslut eller avtal,
  • hur lĂ€nge situationen pĂ„gĂ„tt,
  • vem som betalat varje kostnad, och
  • vilket nyttjandevĂ€rde som kan styrkas.

VÀnta inte pÄ att mÄnader av kostnader ska lösa sig sjÀlva i bodelningen.

Dokumentera, reservera kravet och gör en nettoberÀkning innan du anger ett slutligt belopp.

FÄ ett tydligt besked innan beloppen vÀxer

Justiflex hjĂ€lper dig att skilja pĂ„ nyttjandeersĂ€ttning, bolĂ„n, amortering, avgifter och bodelning – och att formulera nĂ€sta steg utan att skapa onödig konflikt.

Om ni Àr överens

Bodelningsavtal för sambor eller bodelningsavtal för makar

✔ BankID
✔ Juristgranskat
✔ SĂ€ker hantering

Om ni Àr oense

FÄ en avgrÀnsad juridisk bedömning av:

  • rĂ€tten till nyttjandeersĂ€ttning,
  • motpartens möjliga motkrav,
  • preliminĂ€r nettoberĂ€kning,
  • skriftligt krav eller svar, och
  • vĂ€gen fram till en slutlig bodelning.

Juridik. Snabbt. Enkelt. Överallt.

Om ansvarig jurist

Robin Forslöv Àr jurist och grundare av Justiflex AB. Han arbetar med bland annat bodelning, samboseparationer, bostadstvister, avtal och arvsrÀtt.

I bodelningsÀrenden hanterar han Äterkommande situationer dÀr boende, Àgande, lÄn och betalningskrav överlappar.

Justiflex erbjuder digital juridisk hjÀlp med tydliga nÀsta steg, fasta priser och sÀker hantering.

Juristgranskat av Justiflex AB.

Viktig information

Artikeln innehÄller allmÀn juridisk information utifrÄn rÀttslÀget 2026 och ersÀtter inte individuell rÄdgivning. Bedömningen av nyttjandeersÀttning Àr sÀrskilt beroende av omstÀndigheterna i det enskilda fallet.

Publicera inte personnummer, kontouppgifter, uppgifter om barn eller andra kÀnsliga personuppgifter i öppna kommentarsfÀlt. AnvÀnd Justiflex sÀkra kontaktvÀg för handlingar och personuppgifter.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Exet bor kvar – har du rĂ€tt till nyttjandeersĂ€ttning? Guide 2026 LĂ€s mer »

Kan ett Àktenskapsförord jÀmkas? NÀr ett gammalt avtal kan sÀttas Ät sidan vid skilsmÀssa

23 juli 2026 | Av Robin Forslöv | 5 min lÀsning

Kan ett Àktenskapsförord jÀmkas? NÀr ett gammalt avtal kan sÀttas Ät sidan vid skilsmÀssa

Det avgörande Ă€r inte bara att en förĂ€lder har fört över pengar till ett barn – utan om pengarna var en gĂ„va, ett lĂ„n eller nĂ„got som ska rĂ€knas av som förskott pĂ„ arv.

NĂ€r gĂ„vobrev eller skuldebrev skrivs redan vid överföringen blir det tydligt vad som ska gĂ€lla vid en framtida bouppteckning och arvskifte – innan syskonen hamnar i konflikt.

Snabbsvar: Ja. Ett villkor i ett Àktenskapsförord kan jÀmkas eller lÀmnas utan avseende vid bodelningen om resultatet Àr oskÀligt. Tröskeln Àr hög. Avtalets innehÄll, hur det kom till, senare förÀndringar och makarnas samlade ekonomi vÀgs samman i en individuell helhetsbedömning.

Inledning

Du skrev under Àktenskapsförordet för 10, 20 eller kanske 30 Är sedan.

DÄ sÄg livet annorlunda ut. TillgÄngarna var mindre, barnen kanske inte var födda och ingen visste hur makarnas ekonomi skulle utvecklas.

Vid skilsmÀssan visar det sig plötsligt att nÀstan allt av vÀrde Àr den ena makens enskilda egendom. Den andra maken riskerar att lÀmna ett lÄngt Àktenskap med ett litet sparkapital, svagare pensionsskydd och begrÀnsade möjligheter att ordna en ny bostad.

Det betyder inte automatiskt att Àktenskapsförordet kan sÀttas Ät sidan.

Men det betyder att avtalet bör granskas innan bodelningen godkÀnns.

Den dyraste missen Àr ofta att utgÄ frÄn nÄgon av tvÄ ytterligheter:

Ӏktenskapsförordet Ă€r registrerat, sĂ„ det gĂ„r inte att göra nĂ„got.”

eller:

”Resultatet kĂ€nns orĂ€ttvist, sĂ„ avtalet mĂ„ste vara ogiltigt.”

Ingen av slutsatserna Àr juridiskt sÀker.

PÄgÄr bodelningen redan? Skriv inte under ett slutligt bodelningsavtal innan Àktenskapsförordets innehÄll, rÀckvidd och ekonomiska effekt har analyserats. Justiflex lÀmnar fast pris innan en granskning pÄbörjas.

Det hÀr fÄr du av guiden

Efter lÀsningen vet du:

  • nĂ€r ett Ă€ktenskapsförord kan jĂ€mkas,
  • varför ett gammalt avtal inte automatiskt Ă€r ogiltigt,
  • vilka omstĂ€ndigheter som vĂ€ger tyngst,
  • skillnaden mellan jĂ€mkning och ogiltighet,
  • hur du rĂ€knar pĂ„ det verkliga bodelningsutfallet,
  • vilket underlag som bör sĂ€kras,
  • vilka misstag som kan försvaga din position,
  • hur du agerar innan bodelningen blir bindande.

InnehÄll

  • Tre juridiska frĂ„gor som mĂ„ste hĂ„llas isĂ€r
  • Vad sĂ€ger lagen om jĂ€mkning?
  • NĂ€r kan ett gammalt Ă€ktenskapsförord vara oskĂ€ligt?
  • Vad rĂ€cker normalt inte för jĂ€mkning?
  • Justiflex beslutsmodell
  • Anonymiserat exempel
  • Mini-test: bör avtalet granskas?
  • Vanliga och dyra misstag
  • SĂ„ gör du rĂ€tt – steg för steg
  • Vad kan det kosta att bedöma frĂ„gan fel?
  • Vanliga frĂ„gor
  • SĂ„ kan Justiflex hjĂ€lpa dig

Börja inte med frÄgan om avtalet kÀnns rÀttvist

I bodelningsĂ€renden möter vi regelbundet personer som fokuserar direkt pĂ„ om Ă€ktenskapsförordet Ă€r ”orĂ€ttvist”.

Det Àr förstÄeligt. Men juridiskt börjar bedömningen tidigare.

Först mÄste man kontrollera om handlingen uppfyller formkraven. DÀrefter behöver man faststÀlla exakt vilka tillgÄngar den omfattar.

Först nÀr dessa frÄgor Àr utredda gÄr det att bedöma om avtalets faktiska effekt vid bodelningen kan vara oskÀlig.

Ett Äterkommande mönster i vÄra granskningar Àr att den första verkliga tvisten inte alltid gÀller jÀmkning. Den gÀller ofta vad avtalet över huvud taget omfattar.

Det kan exempelvis vara oklart om avtalet trÀffar:

  • ett bolag som startades efter att avtalet skrevs,
  • en fastighet som köpts för pengar frĂ„n en tidigare enskild tillgĂ„ng,
  • utdelningar och annan avkastning,
  • aktier som bytts mot nya aktier,
  • försĂ€ljningslikvid som blandats med andra pengar,
  • en bostad som renoverats med gemensamma medel.

Egendom som trÀder i stÀllet för enskild egendom Àr som utgÄngspunkt ocksÄ enskild. Avkastning frÄn enskild egendom Àr dÀremot giftorÀttsgods, om det inte har föreskrivits nÄgot annat. Skillnaden kan fÄ stor ekonomisk betydelse.

Justiflex trestegsmodell

StegFrÄgaVad kontrolleras?Varför Àr det viktigt?
1Är avtalet formellt giltigt?Skriftlighet, datum, underskrifter och registreringFormfel kan pĂ„verka om handlingen fĂ„r avsedd verkan
2Vad omfattar avtalet?Ordalydelse, avkastning, ersÀttningsegendom och senare avtalEgendom kan ligga innanför eller utanför bodelningen av andra skÀl Àn makarna tror
3Blir tillÀmpningen oskÀlig?Avtalets tillkomst, senare förÀndringar och makarnas samlade ekonomiHÀr bedöms om ett villkor kan jÀmkas eller lÀmnas utan avseende

De tre frÄgorna fÄr inte blandas ihop.

Ett Àktenskapsförord kan vara korrekt registrerat men ÀndÄ innehÄlla ett villkor som fÄr en oskÀlig effekt. Samtidigt innebÀr ett ekonomiskt ojÀmnt resultat inte automatiskt att jÀmkning ska ske.

Skatteverkets registrering Àr inte nÄgon slutlig faststÀllelse av att Àktenskapsförordet Àr skÀligt och giltigt i alla avseenden. Registreringen avgör inte heller hur handlingen ska tolkas i en framtida bodelning.

Vad sÀger lagen om jÀmkning av Àktenskapsförord?

BestÀmmelsen finns i 12 kap. 3 § Àktenskapsbalken, SFS 1987:230.

Ett villkor i ett Àktenskapsförord fÄr jÀmkas eller lÀmnas utan avseende vid bodelningen om det Àr oskÀligt med hÀnsyn till:

  • Ă€ktenskapsförordets innehĂ„ll,
  • omstĂ€ndigheterna nĂ€r det upprĂ€ttades,
  • senare intrĂ€ffade förhĂ„llanden,
  • omstĂ€ndigheterna i övrigt.

Det ska alltsÄ göras en helhetsbedömning. Man ser inte bara till formuleringarna i handlingen, utan ocksÄ till hur avtalet kom till och vilka konsekvenser det fÄr nÀr bodelningen genomförs.

JÀmkning Àr ett undantag

Huvudregeln Àr att makarna ska kunna förlita sig pÄ ett Àktenskapsförord som de gemensamt har ingÄtt.

Förarbetena betonar dÀrför att jÀmkningsmöjligheten ska anvÀndas restriktivt. Att den ena maken i efterhand Ängrar avtalet eller fÄr mindre egendom Àn den andra rÀcker normalt inte.

BestÀmmelsen Àr framför allt avsedd för situationer dÀr egendom i större omfattning har gjorts enskild och detta leder till en pÄtaglig snedfördelning.

Ett centralt exempel Àr att den ena maken efter ett kanske lÄngvarigt Àktenskap annars skulle bli helt eller nÀstan helt utan egendom, medan den andra maken behÄller enskild egendom av betydande vÀrde.

Hela Àktenskapsförordet behöver inte försvinna

JÀmkning Àr inte nödvÀndigtvis allt eller inget.

Resultatet kan bli att:

  • ett sĂ€rskilt villkor lĂ€mnas utan avseende,
  • endast en del av den enskilda egendomen behandlas som giftorĂ€ttsgods,
  • en viss tillgĂ„ng helt eller delvis förs in i bodelningen,
  • Ă€ktenskapsförordet fortsĂ€tter att gĂ€lla i övrigt.

ÅtgĂ€rden ska anpassas till den oskĂ€lighet som behöver korrigeras. En begrĂ€nsad jĂ€mkning kan dĂ€rför vara mer rimlig Ă€n att hela avtalet sĂ€tts Ă„t sidan.

Varför Àr egendomen enskild?

Det Àr viktigt att skilja mellan olika grunder för enskild egendom.

Egendom kan vara enskild genom:

  • Ă€ktenskapsförord,
  • gĂ„vobrev frĂ„n nĂ„gon annan Ă€n maken,
  • testamente,
  • arv med villkor om enskild egendom,
  • vissa förmĂ„nstagarförordnanden.

JÀmkningsregeln i 12 kap. 3 § Àktenskapsbalken gÀller villkor i Àktenskapsförord. Den innebÀr inte att ett villkor om enskild egendom i ett testamente eller gÄvobrev automatiskt kan jÀmkas pÄ samma sÀtt.

NÀr kan ett gammalt Àktenskapsförord vara oskÀligt?

Det finns ingen regel som sÀger att ett Àktenskapsförord upphör eller blir svagare efter ett visst antal Är.

Ett korrekt upprÀttat Àktenskapsförord kan fortsÀtta att gÀlla efter ett mycket lÄngt Àktenskap.

Tiden kan dÀremot förÀndra avtalets konsekvenser.

Ett villkor som framstod som balanserat nÀr det skrevs kan 20 Är senare innebÀra att nÀstan hela familjens förmögenhet tillhör den ena maken som enskild egendom.

Följande omstÀndigheter Àr sÀrskilt viktiga att utreda.

1. Hur omfattande Àr Àktenskapsförordet?

Det Àr stor skillnad mellan ett avtal som skyddar en bestÀmd tillgÄng och ett avtal som gör all nuvarande och framtida egendom enskild.

Ett begrÀnsat Àktenskapsförord kan exempelvis avse:

  • ett företag som fanns före Ă€ktenskapet,
  • en slĂ€ktgĂ„rd,
  • en viss fastighet,
  • ett bestĂ€mt aktieinnehav.

Ett lÄngtgÄende avtal kan i stÀllet innebÀra att respektive makes samtliga tillgÄngar, framtida förvÀrv och avkastning ska vara enskilda.

Ju större del av den samlade förmögenheten som hÄlls utanför bodelningen, desto viktigare blir den faktiska konsekvensanalysen.

2. Hur ser resultatet ut i kronor?

Det rÀcker inte att konstatera att den ena maken fÄr mer.

Man behöver rÀkna.

 Make AMake B
Enskild egendom9 500 000 kr100 000 kr
GiftorÀttsgods efter skuldtÀckning500 000 kr300 000 kr
Andel av giftorÀttsgodset400 000 kr400 000 kr
Totalt efter bodelningen9 900 000 kr500 000 kr
Andel av makarnas nettotillgÄngar95,2 %4,8 %

Tabellen visar ett kraftigt ojÀmnt resultat.

Den visar dÀremot inte ensam att jÀmkning ska ske.

NÀsta frÄgor blir varför skillnaden har uppstÄtt, vad makarna faktiskt avtalade, hur avtalet kom till och hur deras liv och ekonomi har utvecklats dÀrefter.

3. Hur lÀnge har Àktenskapet varat?

Äktenskapets lĂ€ngd kan ingĂ„ i helhetsbedömningen.

Efter ett lÄngvarigt Àktenskap kan makarnas ekonomi, arbetsinsatser och familjeansvar ha blivit nÀra sammanflÀtade. Det kan vara relevant om den ena maken har byggt upp betydande enskilda vÀrden medan den andra fÄtt en allt svagare ekonomisk stÀllning.

Ett lÄngt Àktenskap Àr dock inte i sig tillrÀckligt för jÀmkning.

4. Hur har arbete och familjeansvar fördelats?

Förmögenhet byggs inte alltid enbart genom den formella Àgarens arbete.

Den andra maken kan under Àktenskapet ha:

  • varit hemma med barn,
  • arbetat deltid under lĂ„nga perioder,
  • tagit huvudansvaret för hemmet,
  • flyttat för den andra makens karriĂ€r,
  • hjĂ€lpt till i ett företag utan marknadsmĂ€ssig lön,
  • avstĂ„tt frĂ„n egen karriĂ€rutveckling,
  • fĂ„tt ett betydligt svagare pensionsskydd.

SÄdana förhÄllanden ger inte automatiskt rÀtt till den andra makens enskilda egendom.

De kan dÀremot fÄ betydelse i helhetsbedömningen, sÀrskilt om den ekonomiskt svagare maken annars lÀmnar Àktenskapet med mycket smÄ tillgÄngar.

5. Hur kom avtalet till?

OmstÀndigheterna nÀr Àktenskapsförordet upprÀttades anges uttryckligen i lagen som en del av bedömningen.

Det kan vara relevant om avtalet:

  • presenterades omedelbart före vigseln,
  • undertecknades i samband med en allvarlig relationskris,
  • framstĂ€lldes som ett villkor för att Ă€ktenskapet skulle fortsĂ€tta,
  • inte förklarades pĂ„ ett begripligt sĂ€tt,
  • byggde pĂ„ ofullstĂ€ndiga ekonomiska uppgifter,
  • skrevs nĂ€r den ena maken befann sig i ett tydligt beroendeförhĂ„llande,
  • undertecknades utan rimlig möjlighet till eftertanke.

Att en make inte hade en egen jurist gör inte ensamt Àktenskapsförordet oskÀligt.

Det kan dÀremot förstÀrka andra omstÀndigheter, exempelvis om avtalet var lÄngtgÄende, svÄrbegripligt och presenterades under stark tidspress.

6. Vad har hÀnt efter att avtalet skrevs?

Lagen tillÄter att senare intrÀffade förhÄllanden beaktas.

Det kan exempelvis handla om:

  • att en mindre verksamhet blivit ett mycket vĂ€rdefullt företag,
  • att en fastighet ökat kraftigt i vĂ€rde,
  • att makarna fĂ„tt barn och förĂ€ndrat sin arbetsfördelning,
  • att den ena maken blivit sjuk eller fĂ„tt nedsatt arbetsförmĂ„ga,
  • att det ekonomiska beroendet blivit betydligt större,
  • att familjens sparande placerats pĂ„ den ena makens sida,
  • att Ă€ktenskapet varat betydligt lĂ€ngre Ă€n makarna förutsĂ„g.

Förarbetena anger uttryckligen att ett frÄn början berÀttigat villkor med tiden kan komma att missgynna den ena maken i sÄ hög grad att en tillÀmpning blir oskÀlig.

Vad rÀcker normalt inte för jÀmkning?

OmstÀndighetRÀcker den ensam?Kommentar
Äktenskapsförordet Ă€r 20 Ă„r gammaltNejEtt avtal upphör inte enbart pĂ„ grund av sin Ă„lder
Den ena maken Àr betydligt rikareNejSkillnaden Àr relevant men inte ensam avgörande
Den ena maken Ängrar underskriftenNejEfterhandsÄnger Àr normalt inte en jÀmkningsgrund
Den ena maken hade ingen egen juristNejKan vÀgas in tillsammans med andra omstÀndigheter
Ett företag har ökat kraftigt i vÀrdeNejVÀrdeutvecklingen mÄste sÀttas i sitt sammanhang
Den ena maken har skött barn och hemNejKan fÄ betydelse i helhetsbedömningen
Resultatet kÀnns orÀttvistNejArgumentet mÄste kopplas till lagens kriterier
Den ena maken blir nÀstan lottlösInte automatisktDet Àr dÀremot en stark signal om att avtalet bör granskas

Det starkaste jÀmkningsargumentet Àr sÀllan en enda omstÀndighet.

Det Àr kombinationen som kan göra skillnad.

Justiflex beslutsmodell: hur starka Àr signalerna?

Modellen Àr ett första sorteringsverktyg. Den ersÀtter inte en individuell juridisk bedömning.

Grön nivĂ„ – svagare signaler

  • Äktenskapsförordet gĂ€ller endast en tydligt avgrĂ€nsad tillgĂ„ng.
  • BĂ„da makarna har en stabil ekonomi efter bodelningen.
  • Avtalet diskuterades under rimlig tid.
  • BĂ„da förstod avtalets huvudsakliga konsekvenser.
  • Den ekonomiska utvecklingen motsvarar i stort vad makarna kunde förutse.

Prioritering: Kontrollera avtalets rÀckvidd och att bodelningsberÀkningen Àr korrekt.

Gul nivĂ„ – avtalet bör granskas

  • Avtalet omfattar all eller nĂ€stan all nuvarande och framtida egendom.
  • Äktenskapet har varit lĂ„ngvarigt.
  • Den ena maken har arbetat mindre för familjens skull.
  • Stora vĂ€rden har byggts upp under Ă€ktenskapet.
  • Skillnaden efter bodelningen blir betydande.
  • Det Ă€r oklart vilken ekonomisk information som lĂ€mnades nĂ€r avtalet skrevs.

Prioritering: Gör en juridisk och ekonomisk analys innan förhandling eller underskrift.

Röd nivĂ„ – agera innan bodelningen avslutas

  • Den ena maken riskerar att bli helt eller nĂ€stan lottlös.
  • Den andra behĂ„ller betydande enskilda tillgĂ„ngar.
  • Avtalet skrevs under stark press eller i ett tydligt beroendeförhĂ„llande.
  • TillgĂ„ngarnas omfattning var inte kĂ€nd nĂ€r avtalet ingicks.
  • Motparten krĂ€ver en snabb underskrift.
  • En bodelningsförrĂ€ttare har redan meddelat sitt beslut.
  • Fyraveckorsfristen för klander har börjat löpa.

Prioritering: Skriv inte under. Kontrollera omedelbart vilka invÀndningar och tidsfrister som gÀller.

KÀnner du igen flera gula eller röda signaler? För en första granskning behövs normalt Àktenskapsförordet, en översikt över tillgÄngar och skulder samt en kort beskrivning av hur avtalet kom till. Du behöver inte ha hela bodelningen fÀrdig.

Anonymiserat exempel: avtalet sĂ„g enkelt ut – konsekvensen var det inte

Följande Àr ett förenklat och sammansatt exempel baserat pÄ situationer som förekommer i familjerÀttslig rÄdgivning. Det beskriver inte en bestÀmd klient.

Ett par hade varit gifta i drygt 20 Är.

NÀr Àktenskapsförordet skrevs drev den ena maken ett mindre bolag. Avtalet gjorde inte bara bolaget, utan all nuvarande och framtida egendom, till respektive makes enskilda egendom.

Under Àktenskapet:

  • fick paret barn,
  • arbetade den andra maken deltid under flera Ă„r,
  • tog den maken större ansvar för hemmet,
  • hjĂ€lpte maken periodvis till i verksamheten,
  • vĂ€xte bolaget kraftigt,
  • placerades en stor del av sparandet pĂ„ den företagande makens sida.

Vid skilsmÀssan hade den ena maken tillgÄngar vÀrda flera miljoner kronor. Den andra hade ett begrÀnsat sparkapital och ett betydligt svagare pensionslÀge.

I ett sÄdant Àrende rÀcker det inte att sÀga:

Ӏktenskapet var lĂ„ngt, alltsĂ„ ska avtalet jĂ€mkas.”

Bedömningen mÄste byggas i flera led:

  1. Är Ă€ktenskapsförordet formellt giltigt?
  2. Vad omfattar ordalydelsen?
  3. Vad Àr enskild egendom av andra skÀl?
  4. Vilken avkastning Àr giftorÀttsgods?
  5. Hur ser utfallet ut om avtalet tillÀmpas fullt ut?
  6. Hur kom avtalet till?
  7. Vilka relevanta förÀndringar har skett?
  8. Blir den ena maken helt eller nÀstan lottlös?
  9. Vilken begrÀnsad jÀmkning skulle i sÄ fall vara proportionerlig?

Först nÀr dessa frÄgor har besvarats gÄr det att ge en seriös bedömning.

Mini-test: bör Àktenskapsförordet granskas?

Svara ja eller nej.

☐ Avtalet skrevs för mer Àn tio Är sedan.
☐ All eller nÀstan all egendom Àr enskild.
☐ Den ena maken behÄller tillgÄngar av betydande vÀrde.
☐ Den andra maken fÄr mycket lite efter bodelningen.
☐ NÄgon av makarna har arbetat mindre för barn eller familj.
☐ Avtalet skrevs under tidspress, i en kris eller under stark pÄverkan.
☐ Det Àr oklart vad avtalet faktiskt omfattar.
☐ Ett bodelningsförslag eller beslut finns redan.

Ditt resultat

0–2 ja

Det finns fÀrre tydliga varningssignaler. Kontrollera ÀndÄ att handlingen Àr korrekt registrerad, att tillgÄngarna har klassificerats rÀtt och att berÀkningen stÀmmer.

3–5 ja

Det finns flera omstÀndigheter som motiverar en individuell granskning innan bodelningen accepteras.

6–8 ja

Avtalet och tidsfrÄgorna bör granskas skyndsamt. Skriv inte under ett slutligt bodelningsavtal innan rÀttslÀget har analyserats.

Fick du tre ja eller fler? Testresultatet innebÀr inte att Àktenskapsförordet kommer att jÀmkas. Det visar att en professionell kontroll kan vara motiverad innan du avstÄr frÄn ett möjligt ansprÄk.

Testet Àr ett beslutsstöd och ersÀtter inte juridisk rÄdgivning.

Vanliga och dyra misstag

Misstag 1: Att utgÄ frÄn att ett registrerat avtal alltid mÄste tillÀmpas fullt ut

Registreringen uppfyller en viktig formell funktion, men innebÀr inte att Skatteverket slutligt har godkÀnt avtalets skÀlighet, tolkning eller verkan.

Konsekvens: En möjlig jÀmknings- eller tolkningsfrÄga upptÀcks aldrig.

Misstag 2: Att bara argumentera att resultatet Àr orÀttvist

Juridiken krÀver att argumentet kopplas till avtalets innehÄll, tillkomst, senare förÀndringar och makarnas samlade ekonomiska situation.

Konsekvens: InvÀndningen blir kÀnslomÀssigt begriplig men juridiskt svag.

Misstag 3: Att inte rÀkna pÄ tvÄ scenarier

BerÀkna:

  1. utfallet om Àktenskapsförordet tillÀmpas fullt ut,
  2. utfallet om ett bestÀmt villkor jÀmkas helt eller delvis.

Konsekvens: Det gÄr inte att visa vilken konkret ekonomisk effekt villkoret fÄr.

Misstag 4: Att blanda ihop Àgande och giftorÀtt

Att en bil, fastighet eller aktie Àr registrerad pÄ den ena maken avgör inte ensamt om vÀrdet ska ingÄ i bodelningen.

Konsekvens: TillgÄngar kan felaktigt rÀknas bort eller tas med.

Misstag 5: Att behandla avkastning och ersÀttningsegendom pÄ samma sÀtt

Avkastning frÄn enskild egendom Àr normalt giftorÀttsgods om inget annat har föreskrivits. Egendom som trÀder i stÀllet för enskild egendom Àr dÀremot som utgÄngspunkt ocksÄ enskild.

Konsekvens: Utdelningar, rÀnta, försÀljningslikvid eller nya tillgÄngar klassificeras fel.

Misstag 6: Att missa varför egendomen Àr enskild

Egendomen kan vara enskild genom Àktenskapsförord, gÄva, testamente eller förmÄnstagarförordnande.

Konsekvens: Fel juridisk regel Äberopas.

Misstag 7: Att skriva under bodelningsavtalet för att ”bli klar”

Ett undertecknat bodelningsavtal Àr avsett att slutligt reglera makarnas ekonomiska mellanhavanden.

Konsekvens: Möjligheten att förhandla och utreda frÄgan kan försÀmras kraftigt.

Misstag 8: Att missa fyraveckorsfristen

Den som vill angripa en bodelning som har beslutats av en bodelningsförrÀttare mÄste vÀcka talan inom fyra veckor frÄn delgivningen.

Konsekvens: RÀtten att klandra bodelningen gÄr normalt förlorad om talan vÀcks för sent.

SĂ„ gör du rĂ€tt – steg för steg

Steg 1: Ta fram den registrerade handlingen

UtgÄ inte frÄn ett gammalt utkast, ett ofullstÀndigt fotografi eller vad nÄgon minns att avtalet innehöll.

Kontrollera:

  • datum,
  • bĂ„da makarnas underskrifter,
  • registreringstidpunkt,
  • samtliga sidor och bilagor,
  • om ett senare Ă€ktenskapsförord har upprĂ€ttats.

Ett Àktenskapsförord ska vara skriftligt, daterat, undertecknat och registrerat hos Skatteverket. Genom ett nytt registrerat Àktenskapsförord kan makarna Àven Àndra vad som tidigare bestÀmts.

Steg 2: LĂ€s den exakta ordalydelsen

Markera vad avtalet sÀger om:

  • befintlig egendom,
  • framtida egendom,
  • avkastning,
  • egendom som trĂ€der i stĂ€llet för annan egendom,
  • företag och aktier,
  • fastigheter och bostĂ€der,
  • sĂ€rskilda undantag.

En enda mening kan förÀndra vad som ska ingÄ i bodelningen.

Steg 3: KartlÀgg alla tillgÄngar och skulder

Ta fram en fullstÀndig ekonomisk bild.

Underlaget kan exempelvis omfatta:

  • fastigheter och bostadsrĂ€tter,
  • bolag och aktier,
  • bankkonton,
  • depĂ„er och investeringssparkonton,
  • fordon och vĂ€rdefullt lösöre,
  • lĂ„n och andra skulder,
  • pensionsrelaterat sparande,
  • tillgĂ„ngar i Sverige och utomlands.

Steg 4: FaststÀll varför varje tillgÄng Àr enskild eller giftorÀttsgods

Gör inte en enda samlad lista med rubriken ”enskilt”.

Ange för varje större tillgÄng:

  • vem som Ă€ger den,
  • nĂ€r och hur den förvĂ€rvades,
  • vilken handling som gör den enskild,
  • om den har bytts mot annan egendom,
  • om det finns avkastning,
  • om enskilda och gemensamma medel har blandats.

Steg 5: Gör tvÄ bodelningsberÀkningar

BerÀkna först resultatet om avtalet tillÀmpas fullt ut.

BerÀkna dÀrefter hur resultatet förÀndras om det aktuella villkoret helt eller delvis lÀmnas utan avseende.

BerÀkningen gör den juridiska frÄgan konkret och visar vad tvisten faktiskt gÀller.

Steg 6: Dokumentera hur avtalet kom till

Skriv ned:

  • vem som tog initiativet,
  • varför avtalet upprĂ€ttades,
  • vilken ekonomisk information som lĂ€mnades,
  • om makarna fick rĂ„dgivning,
  • vilken betĂ€nketid som fanns,
  • om det förekom press eller beroende,
  • vilka tillgĂ„ngar och vĂ€rden som var kĂ€nda.

Spara mejl, brev, meddelanden, utkast och ekonomiska handlingar.

Steg 7: Dokumentera vad som förÀndrats

Skapa en tidslinje över:

  • Ă€ktenskapets lĂ€ngd,
  • barn och förĂ€ldraledighet,
  • deltidsarbete,
  • sjukdom,
  • flyttar,
  • arbete i familjeföretag,
  • större vĂ€rdeförĂ€ndringar,
  • förĂ€ndrad inkomst,
  • sparande och pensionslĂ€ge.

Steg 8: FramstÀll invÀndningen innan bodelningen avslutas

Om bedömningen visar att jÀmkning kan vara aktuell bör frÄgan föras fram tydligt och skriftligt.

Argumentationen bör ange:

  • vilket villkor som ifrĂ„gasĂ€tts,
  • varför det Ă€r oskĂ€ligt,
  • vilket underlag som Ă„beropas,
  • vilken ekonomisk effekt villkoret fĂ„r,
  • vilken justering som begĂ€rs.

Steg 9: Kontrollera om en bodelningsförrÀttare behövs

Om makarna inte kan komma överens kan en make ansöka hos tingsrÀtten om att en bodelningsförrÀttare ska utses.

BodelningsförrÀttaren ska försöka fÄ makarna att nÄ en lösning. Om det inte gÄr kan förrÀttaren pröva tvistiga frÄgor som har betydelse för bodelningen och sjÀlv besluta om fördelningen.

Processkarta

Registrerad handling
→ Kontroll av giltighet och rĂ€ckvidd
→ KartlĂ€ggning av tillgĂ„ngar och skulder
→ TvĂ„ ekonomiska berĂ€kningar
→ Bevisning om tillkomst och senare förĂ€ndringar
→ Skriftligt jĂ€mkningsansprĂ„k
→ Förhandling eller bodelningsförrĂ€ttare
→ Eventuell klandertalan

Gör detta först: sÀkra handlingen, berÀkningen och bevisningen.
Gör inte detta först: skicka ett lÄngt kÀnslomÀssigt krav utan att kunna visa den juridiska och ekonomiska grunden.

Behöver du hjÀlp att prioritera? Justiflex kan börja med en avgrÀnsad granskning och tala om vilka frÄgor som bör utredas vidare. Det innebÀr inte att du samtidigt mÄste inleda en tvist.

Vad kan det kosta att bedöma frÄgan fel?

Pengar

En felaktig bedömning kan pÄverka:

  • bostaden,
  • företag och aktier,
  • sparande,
  • avkastning,
  • möjligheten att köpa en ny bostad,
  • den lĂ„ngsiktiga ekonomiska tryggheten.

I ekonomiskt större bodelningar kan skillnaden uppgÄ till betydande belopp.

FörhandlingslÀge

Den som accepterar motpartens tolkning för tidigt kan förlora ett viktigt förhandlingslÀge.

Samtidigt kan ett ogrundat krav pÄ att hela Àktenskapsförordet ska sÀttas Ät sidan skapa onödig konflikt och ökade kostnader.

Ett precist och proportionerligt ansprÄk Àr normalt starkare Àn ett kategoriskt krav.

Relation

Bodelningar blir ofta mer konfliktfyllda nÀr parterna utgÄr frÄn helt olika bilder av vad som Àr rÀttvist.

En tydlig ekonomisk berÀkning och juridisk förklaring kan göra det lÀttare att diskutera en lösning utan att varje frÄga blir personlig.

Tidsfrister

NÀr en bodelningsförrÀttare har meddelat sitt beslut gÀller en kort frist för att vÀcka talan.

Det spelar ingen roll hur stark invÀndningen kunde ha varit om den görs för sent.

Vanliga frÄgor om jÀmkning av Àktenskapsförord

1. Kan alla Àktenskapsförord jÀmkas?

Nej.

Lagen ger en möjlighet att jÀmka oskÀliga villkor, men tröskeln Àr hög. UtgÄngspunkten Àr att makarnas avtal ska respekteras.

2. RÀcker det att Àktenskapet har varit lÄngvarigt?

Nej.

Äktenskapets lĂ€ngd kan vara relevant, men mĂ„ste vĂ€gas samman med avtalets omfattning, makarnas ekonomi, avtalets tillkomst och övriga omstĂ€ndigheter.

3. Är ett 25 Ă„r gammalt Ă€ktenskapsförord fortfarande giltigt?

Ja, det kan det vara.

Ett Àktenskapsförord upphör inte automatiskt efter en bestÀmd tid. Ett Àldre avtal kan dÀremot behöva granskas om konsekvenserna blivit vÀsentligt annorlunda Àn nÀr det upprÀttades.

4. Spelar det nÄgon roll att jag inte hade en egen jurist?

Det kan spela roll, men Àr sÀllan avgörande ensamt.

Viktigare Àr vilken information du fick, om du förstod avtalets huvudsakliga konsekvenser, om du fick rimlig betÀnketid och om det förekom press eller beroende.

5. Är avtalet sĂ€kert bara för att Skatteverket registrerade det?

Nej.

Registreringen Àr inte en slutlig prövning av att avtalet Àr skÀligt, materiellt giltigt eller ska tolkas pÄ ett visst sÀtt vid bodelningen.

6. Kan hela Àktenskapsförordet sÀttas Ät sidan?

Ja, i princip.

En jĂ€mkning kan dock begrĂ€nsas till ett sĂ€rskilt villkor eller en del av egendomen. ÅtgĂ€rden ska anpassas till den oskĂ€lighet som behöver rĂ€ttas till.

7. Kan makar sjÀlva Àndra ett gammalt Àktenskapsförord?

Ja, om bÄda Àr överens.

Makarna behöver dÄ skriva och registrera ett nytt Àktenskapsförord som anger vad som ska gÀlla i stÀllet. Ett muntligt löfte eller ett vanligt mejl ersÀtter inte ett nytt registrerat Àktenskapsförord.

8. Kan jag fÄ Àktenskapsförordet jÀmkat innan skilsmÀssan?

FrÄgan om jÀmkning enligt 12 kap. 3 § Àktenskapsbalken aktualiseras vid bodelningen.

Om makarna fortfarande Àr överens kan de i stÀllet Àndra regleringen genom ett nytt Àktenskapsförord.

9. Kan en bodelningsförrÀttare pröva frÄgan?

Ja, jÀmkningsfrÄgan kan aktualiseras inom bodelningsförrÀttningen nÀr den pÄverkar vilken egendom som ska ingÄ och hur bodelningen ska genomföras.

BodelningsförrÀttaren fÄr pröva tvistiga frÄgor av betydelse för bodelningen som inte redan Àr föremÄl för en rÀttegÄng.

10. Hur lÄng tid har jag pÄ mig att angripa bodelningsförrÀttarens beslut?

Fyra veckor frÄn den dag dÄ du delgavs bodelningen.

Det juridiska uttrycket Àr att bodelningen klandras vid tingsrÀtten. Det Àr alltsÄ inte ett vanligt överklagande. Om fristen missas gÀller bodelningen normalt dÀrefter.

11. Vad hÀnder om jag redan har skrivit under ett bodelningsavtal?

Det beror pÄ omstÀndigheterna.

Ett undertecknat bodelningsavtal Àr avsett att vara slutligt. Möjligheten att angripa det i efterhand kan vara begrÀnsad och krÀver en separat analys av avtalets innehÄll och hur det kom till.

12. GÀller reglerna Àven för sambor?

Nej.

Sambor upprÀttar inte Àktenskapsförord. För sambor gÀller sambolagen och eventuella samboavtal. Vid en sambobodelning Àr det som utgÄngspunkt endast gemensam bostad och bohag som har förvÀrvats för gemensam anvÀndning som omfattas.

13. GÀller andra regler i Stockholm Àn i övriga Sverige?

Nej.

Äktenskapsbalkens regler Ă€r desamma i hela Sverige. Det spelar ingen roll om makarna bor i Stockholm, Göteborg, Malmö eller nĂ„gon annan kommun.

14. MÄste frÄgan alltid avgöras i domstol?

Nej.

Makarna kan komma överens om att viss enskild egendom ska ingÄ i bodelningen. Om en överenskommelse inte kan nÄs kan frÄgan behöva hanteras av en bodelningsförrÀttare och i nÀsta steg av tingsrÀtten. Möjligheten att genom överenskommelse lÄta enskild egendom ingÄ i bodelningen följer av 10 kap. 4 § Àktenskapsbalken.

OsÀker efter FAQ? Det avgörande Àr sÀllan en enda detalj. En första bedömning bör vÀga samman ordalydelsen, tillgÄngarnas klassificering, bodelningsutfallet och omstÀndigheterna nÀr avtalet skrevs.

Behöver ditt Àktenskapsförord granskas?

Ett gammalt Àktenskapsförord ska inte avfÀrdas bara för att resultatet kÀnns orÀttvist.

Men det ska inte heller tillÀmpas mekaniskt utan att nÄgon kontrollerar:

  • om handlingen uppfyller formkraven,
  • vad den faktiskt omfattar,
  • hur avkastning och ersĂ€ttningsegendom ska behandlas,
  • hur det ekonomiska resultatet blir,
  • hur avtalet kom till,
  • vad som förĂ€ndrats under Ă€ktenskapet,
  • om resultatet kan vara oskĂ€ligt enligt 12 kap. 3 § Ă€ktenskapsbalken.

Justiflex kan granska Àktenskapsförordet, kartlÀgga det förvÀntade bodelningsutfallet och bedöma om det finns juridisk grund för att begÀra jÀmkning.

Du fÄr en tydlig bedömning av:

  • argumentens styrkor och svagheter,
  • vilket underlag som saknas,
  • vilka ekonomiska berĂ€kningar som behövs,
  • vilka invĂ€ndningar som bör föras fram,
  • vilket nĂ€sta steg som Ă€r proportionerligt.

Fast pris lÀmnas innan arbetet pÄbörjas.

Du behöver inte kontakta motparten eller inleda en tvist för att först fÄ klarhet i ditt rÀttslÀge.

BegÀr en första bedömning innan du godkÀnner bodelningen. SÀker digital hantering och tydlig avgrÀnsning av uppdraget frÄn start.

Relaterade guider hos Justiflex

Följande ankare bör lÀnkas internt i publiceringsversionen:

  1. Vad Àr ett Àktenskapsförord?
  2. Äktenskapsförord i efterhand
  3. Äktenskapsförord under press
  4. Makars egendom – Ă€ganderĂ€tt, giftorĂ€ttsgods och enskild egendom
  5. Bodelning vid skilsmÀssa
  6. Dolda tillgÄngar i bodelning
  7. Partnern förhalar bodelningen
  8. Vem fÄr bostaden vid skilsmÀssa?
  9. Fastighetsbodelning steg för steg
  10. Pension vid skilsmÀssa och bodelning

KÀllor och rÀttsligt underlag

  • Äktenskapsbalken (1987:230), sĂ€rskilt 7 kap. 1–3 §§, 10 kap. 4 §, 12 kap. 3 § och 17 kap. 8 §.
  • Proposition 1986/87:1 om Ă€ktenskapsbalk, sĂ€rskilt motivuttalandena om jĂ€mkning av Ă€ktenskapsförord.
  • Skatteverkets rĂ€ttsliga vĂ€gledning och information om registrering av Ă€ktenskapsförord.
  • Sveriges Domstolars information om bodelningsförrĂ€ttare och klander av bodelning.
  • Högsta domstolens dom i mĂ„l T 1413-19 om bland annat familjerĂ€ttsliga avtal och relationen till avtalslagens principer.

Om ansvarig jurist

Robin Forslöv Àr jurist och grundare av Justiflex AB. Han arbetar med bland annat skilsmÀssor, bodelningar, Àktenskapsförord och ekonomiska tvister mellan makar.

Juridisk information

Artikeln innehÄller generell juridisk information och ersÀtter inte individuell rÄdgivning.

Bedömningen av ett Àktenskapsförord beror pÄ handlingens exakta innehÄll, hur den kom till, vilken egendom den omfattar, makarnas ekonomiska förhÄllanden och övriga omstÀndigheter i det enskilda fallet.

Skicka inte fullstÀndiga kontoutdrag, personnummer eller andra integritetskÀnsliga handlingar via osÀker e-post. Justiflex informerar om sÀker överföring nÀr ett Àrende inleds.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Kan ett Àktenskapsförord jÀmkas? NÀr ett gammalt avtal kan sÀttas Ät sidan vid skilsmÀssa LÀs mer »