juli 2026

Hyresrätt vid separation – vem får kontraktet och hur går överlåtelsen till?

30 juli 2026 | Av Robin Forslöv | 5 min läsning

Hyresrätt vid separation – vem får kontraktet och hur går överlåtelsen till?

Det avgörande är inte bara vem som står på hyreskontraktet – utan även relationen, bostadens historia, parternas behov och vilka tidsfrister som gäller.

Att flytta ut eller ändra folkbokföringsadress avgör inte automatiskt vem som får hyresrätten. Avtalet, rättsgrunden och en korrekt genomförd överlåtelse styr vem som blir hyresgäst.

Snabbsvar: Den som står på hyreskontraktet får inte alltid lägenheten. Vid separation kan hyresrätten tilldelas den make eller sambo som bäst behöver bostaden, ofta genom bodelning. För sambor styr även när bostaden skaffades och om lagens tidsfrister hålls.

Inledning

Ni har flyttat isär. Den ena står på hyreskontraktet och säger: ”Lägenheten är min.” Den andra bor kvar, har kanske barnen boende hos sig och saknar en realistisk möjlighet att snabbt ordna ett nytt hem.

Vem har rätt till hyresrätten?

Svaret avgörs inte enbart av namnet på kontraktet. Relationsformen, bostadens historia, parternas behov, tidsfristerna och hur överlåtelsen dokumenteras kan vara minst lika viktiga.

Den största praktiska risken är att hyresavtalet sägs upp innan frågan är löst. En hyresrätt som inte längre finns kan normalt inte räddas genom en senare bodelning.

Justiflex prioriteringsregel: Säkra det levande hyresavtalet först. Bedöm vem som får kontraktet därefter.

Det här får du av guiden

Du får veta:

  • om namnet på hyreskontraktet avgör vem som får bo kvar
  • vad som gäller för gifta respektive sambor
  • hur det bedöms vem som bäst behöver bostaden
  • hur behovet kan bevisas
  • när hyresrätten kan överföras genom bodelning
  • vad som gäller om ena sambon hade bostaden före relationen
  • vilka tidsfrister sambor måste bevaka
  • vad som händer om kontraktsinnehavaren säger upp lägenheten
  • hur överlåtelsen genomförs och meddelas hyresvärden
  • vad du kan göra om ni inte är överens
  • vilka misstag som kan leda till att båda förlorar bostaden

Praktisk erfarenhet: börja inte med namnet på kontraktet

När Justiflex går igenom en bostadsfråga vid separation börjar vi inte med frågan vem som ”äger” kontraktet.

Vi börjar med sex mer avgörande kontroller: Finns hyresavtalet fortfarande? Vem hyr? När skaffades bostaden? Är parterna gifta eller sambor? Vem har störst behov? Vilka tidsfrister löper?

I rådgivningen ser vi återkommande att parterna diskuterar namnet på kontraktet samtidigt som tremånadersfristen för en utflyttad sambo redan kan ha börjat löpa.

Den säkra ordningen är därför:

Säkra avtalet → fastställ rättsgrunden → dokumentera behovet → genomför överlåtelsen.

Huvudregeln – vem får hyresrätten vid separation?

Den som står på kontraktet har ett starkt utgångsläge, men namnet avgör inte alltid slutresultatet.

Både äktenskapsbalken, sambolagen och hyresreglerna i 12 kap. jordabalken kan ge den andra parten rätt att överta hyresrätten.

SituationMöjlig huvudregelJuridisk vägKritisk kontroll
Båda står på kontraktetEn av parterna kan få hyresrättenÖverenskommelse eller bodelningSäg inte upp hela avtalet innan övertagandet är säkrat
Gifta – bara en står på kontraktetDen make som bäst behöver bostaden kan få denBodelning enligt 11 kap. 8 § ÄktBHyresrätten måste fortfarande finnas kvar
Sambor – bostaden skaffades för gemensamt brukDen sambo som bäst behöver bostaden kan få denBodelning enligt 16 § sambolagenBodelning måste begäras inom ett år
Sambor – en hade bostaden sedan tidigareDen andra sambon kan i vissa fall ta över22 § sambolagenTre månader efter utflyttning kan bli avgörande
Kontraktsinnehavaren säger upp avtaletMake eller sambo som bor kvar kan ha rätt att fortsätta12 kap. 47 § jordabalkenAgera direkt och meddela hyresvärden skriftligen
Hyresrätten har redan upphörtDet kan saknas ett kontrakt att övertaIndividuell rättslig bedömningEn senare bodelning återupplivar normalt inte avtalet

Namnet på kontraktet är början – inte alltid slutet

Den som står på hyresavtalet är hyresgäst gentemot hyresvärden. Det innebär ansvar för hyran, skötsamheten och andra skyldigheter enligt avtalet.

Familjerätten kan samtidigt bestämma att hyresrätten ska tilldelas den andra maken eller sambon. När lagens förutsättningar är uppfyllda kan den personen träda in som hyresgäst.

Det är därför missvisande att säga att kontraktet automatiskt tillhör den vars namn står på första sidan.

Vad gäller för gifta makar?

Vid skilsmässa kan den make som bäst behöver den gemensamma bostaden tilldelas hyresrätten genom bodelning. Övertagandet måste också vara skäligt med hänsyn till omständigheterna i övrigt.

Regeln finns i 11 kap. 8 § äktenskapsbalken (1987:230) och kan användas även om bara den andra maken står på hyresavtalet.

Det krävs alltså inte att båda makarna ursprungligen undertecknade kontraktet.

Bodelningshandlingen måste vara tydlig

Det räcker inte att skriva att ”var och en behåller sina saker” eller att den ena maken ”ska bo kvar”.

Bodelningshandlingen bör uttryckligen ange:

  • lägenhetens adress och lägenhetsnummer
  • hyresvärdens namn
  • vem eller vilka som står på det nuvarande avtalet
  • vilken make som tilldelas hyresrätten
  • från vilket datum övertagandet gäller
  • hur eventuella äldre hyresskulder ska hanteras
  • att den andra maken inte längre gör anspråk på hyresrätten

Bodelningshandlingen ska vara skriftlig och undertecknad av båda makarna. Om makarna inte kan enas kan någon av dem ansöka om en bodelningsförrättare.

Tillfällig rätt att bo kvar är inte samma sak som kontraktet

Under skilsmässan kan tingsrätten besluta vem som får bo kvar i bostaden tills bodelningen är genomförd.

Detta kallas ofta kvarsittningsrätt. Beslutet löser den akuta boendesituationen, men avgör inte automatiskt vem som slutligen får hyreskontraktet.

Reglerna finns i 14 kap. 5 och 7 §§ äktenskapsbalken.

Vad gäller för sambor?

För sambor måste man först avgöra om hyresrätten är samboegendom.

Det beror främst på varför bostaden skaffades – inte bara på vem som undertecknade kontraktet.

Bostaden skaffades för att ni skulle bo där tillsammans

En bostad som har förvärvats för gemensam användning kan vara samboegendom enligt 3 § sambolagen.

Om någon av samborna begär bodelning kan den sambo som bäst behöver bostaden tilldelas hyresrätten, förutsatt att övertagandet är skäligt. Det följer av 16 § sambolagen (2003:376).

Bodelning måste begäras senast ett år efter att samboförhållandet upphörde.

Den ena sambon hade hyresrätten före relationen

En hyresrätt som den ena sambon hade innan ett gemensamt boende blev aktuellt är normalt inte samboegendom.

Den andra sambon kan ändå ha rätt att överta bostaden enligt 22 § sambolagen. Det kräver att den sambon bäst behöver bostaden och att övertagandet är skäligt.

Om samborna inte har eller har haft gemensamma barn krävs dessutom synnerliga skäl. Det är ett betydligt högre krav.

Tidsfristerna för sambor är kritiska

Ett anspråk enligt 22 § sambolagen ska normalt framställas inom ett år från separationen.

Om den sambo som vill överta bostaden flyttar därifrån måste anspråket i stället framställas inom tre månader från utflyttningen.

HändelseNormal tidsfristPraktisk åtgärd
Begäran om sambobodelningSenast ett år efter att samboförhållandet upphördeBegär bodelning skriftligen
Anspråk enligt 22 § sambolagenSenast ett år efter separationenAnge bostaden och övertagandekravet tydligt
Den som gör anspråk flyttar utSenast tre månader efter utflyttningenSkicka anspråket omedelbart och spara mottagningsbevis

Gör detta först: Framställ anspråket skriftligen och spara bevis på när det skickades. Vänta inte tills alla andra ekonomiska frågor är lösta.

Ett samboavtal löser inte alltid kontraktsfrågan

Ett samboavtal kan innebära att bostaden inte ska ingå i en bodelning.

Det betyder inte nödvändigtvis att frågan om övertagande är borta. Om hyresrätten inte är samboegendom kan 22 § sambolagen fortfarande behöva bedömas.

Verkligt anonymiserat typfall från rådgivningen

I ett ärende som Justiflex har granskat hade en klient övertagit en hyresrätt genom bodelning.

När klienten bad hyresvärden om ett uppdaterat kontrakt fick hon en kopia av det gamla avtalet där den tidigare partnerns namn hade strukits över och hennes eget namn lagts till. På hyresvärdens digitala kundsida visades samtidigt avtalet som aktivt i hennes namn.

Klienten var orolig för om handlingen verkligen var tillräcklig, särskilt eftersom fastigheten stod inför en kommande evakuering.

Den praktiska kontrollen blev därför inte bara hur papperskopian såg ut. Vi behövde bedöma hela beviskedjan:

  • vad bodelningshandlingen faktiskt angav
  • om hyresvärden hade underrättats
  • vem hyresvärden registrerat som ensam hyresgäst
  • vilket avtalsnummer som var aktivt
  • om den tidigare partnern hade avregistrerats
  • om klientens rättigheter skulle bestå även vid evakuering

Prioriteringen blev att begära en otvetydig skriftlig bekräftelse från hyresvärden med klientens namn, avtalsnummer, lägenhet och datum för övertagandet.

Typfallet visar varför ett juridiskt korrekt övertagande och hyresvärdens administrativa bekräftelse bör kontrolleras tillsammans. Enbart utseendet på ett gammalt kontrakt ger inte alltid hela svaret.

Vem anses behöva bostaden bäst?

Lagen innehåller ingen enkel poängtabell. Bedömningen görs utifrån parternas samlade situation.

Omständigheter som kan få betydelse är bland annat:

  • var gemensamma barn huvudsakligen ska bo
  • barnens behov av kontinuitet, skola och närmiljö
  • om någon av parterna har en annan bostad
  • möjligheten att ordna en jämförbar bostad
  • hälsa, funktionsnedsättning eller behov av en anpassad bostad
  • parternas anknytning till området
  • arbete och nödvändiga resor
  • bostadskö och möjligheten att få ett annat förstahandskontrakt
  • parternas ekonomiska och praktiska boendemöjligheter
  • om det är rimligt att kontraktsinnehavaren förlorar hyresrätten

Barnens boende kan väga tungt, men ger inte automatiskt den ena föräldern kontraktet. Även övriga omständigheter ska bedömas.

Så bevisar du behovet av bostaden

Det räcker sällan att säga: ”Jag behöver lägenheten mer.”

Den som vill överta hyresrätten bör kunna visa sitt behov med objektiva och kontrollerbara underlag.

OmständighetExempel på användbart underlag
Barnen ska huvudsakligen bo hos digAvtal eller beslut om boende, skolschema och uppgifter om hämtning och lämning
Barnen behöver bo kvar i områdetIntyg eller uppgifter från förskola, skola, vård eller stödverksamhet
Du saknar annan bostadUppsägning, tillfälligt andrahandsavtal eller intyg från nuvarande boende
Det är svårt att få ett likvärdigt boendeRegistrering i bostadskö, sökhistorik och dokumenterade avslag
Du har hälsomässiga behovLäkarintyg, arbetsterapeutens bedömning eller dokumentation om bostadsanpassning
Du behöver närhet till arbete eller omsorgArbetsschema, reseavstånd och omsorgsansvar
Den andra parten har ett alternativHyresavtal, ägandeuppgifter eller annan dokumenterad tillgång till bostad
Du kan betala hyranLönespecifikationer, anställningsintyg, bidragsbeslut eller godtagbar säkerhet

I praktiken väger konkret bevisning tyngre än allmänna känslomässiga argument.

Det kan exempelvis vara mer övertygande att visa hur barnens skolväg skulle förändras, dokumentera flera avslag på andra bostäder eller förklara varför en medicinskt anpassad lägenhet inte kan ersättas på kort sikt.

Lämna bara in uppgifter som är relevanta. Medicinska journaler och personuppgifter bör hanteras genom en säker kanal.

Tre juridiska vägar till kontraktet

Det är viktigt att välja rätt rättslig väg. En ansökan enligt fel regel kan fördröja processen och skapa onödig osäkerhet.

1. Frivillig överenskommelse

Om parterna och hyresvärden är överens kan övergången ofta hanteras genom en skriftlig överenskommelse och ett uppdaterat hyresavtal.

Dokumentera att den tidigare hyresgästen lämnar avtalet och att den andra parten inträder. Be alltid om skriftlig bekräftelse från hyresvärden.

En adressändring eller överenskommelse mellan parterna är inte samma sak som att hyresvärden har registrerat ett hyresgästbyte.

2. Bodelning eller övertagande enligt sambolagen

Om hyresrätten tilldelas en make genom bodelning, eller en sambo genom bodelning eller ett övertagande enligt 22 § sambolagen, får maken eller sambon träda in som hyresgäst.

Det följer av 12 kap. 33 § jordabalken (1970:994). Det är därför inte en vanlig överlåtelse där hyresvärdens förhandsgodkännande alltid är en fristående förutsättning.

Hyresvärden ska däremot underrättas och få den handling som visar att hyresrätten har övergått.

3. Fortsättning när den andra säger upp avtalet

Om den kontraktsansvariga maken eller sambon säger upp avtalet kan den andra parten i vissa fall få överta hyresrätten och fortsätta avtalet för egen del.

Den som vill ta över måste ha sin bostad i lägenheten. Hyresvärden ska också skäligen kunna godta personen som hyresgäst.

Skyddet finns i 12 kap. 47 § jordabalken. Regeln kan bli aktuell både när bara en part står på kontraktet och när lägenheten har hyrts gemensamt.

När används en vanlig närståendeöverlåtelse?

En hyresgäst kan i vissa fall överlåta bostaden till en närstående som personen varaktigt har bott tillsammans med. Om hyresvärden säger nej kan frågan prövas av hyresnämnden enligt 12 kap. 34 § jordabalken.

Sveriges Domstolar anger att sammanboendet i normalfallet brukar ha varat omkring tre år, men att en kortare tid ibland kan godtas. Den nya hyresgästen ska också vara skötsam och kunna betala hyran. Läs Sveriges Domstolars vägledning om överlåtelse till närstående.

Detta är en separat överlåtelsegrund. Vid separation mellan makar eller sambor bör man först kontrollera om bodelning, 22 § sambolagen eller 12 kap. 47 § jordabalken är rätt väg.

Justiflex 6K-kontroll

Använd kontrollen innan någon skriver under en uppsägning, flyttar permanent eller skickar en allmän begäran till hyresvärden.

KontrollpunktFrågaVarför den är viktig
1. KontraktetVem står på avtalet och gäller det fortfarande?Det måste finnas en hyresrätt att överta
2. KaraktärenSkaffades bostaden för gemensamt bruk eller fanns den tidigare?Avgör om sambobodelning eller 22 § kan användas
3. KopplingenÄr ni gifta, sambor eller tidigare sambor? Har ni gemensamma barn?Olika relationer ger olika rättigheter
4. KvarboendebehovetVem behöver bostaden bäst och hur kan det bevisas?Behovs- och skälighetsbedömningen är central
5. KlockanNär skedde separation, utflyttning och eventuell uppsägning?Ettårs- och tremånadersfristerna kan avgöra saken
6. KommunikationenFinns skriftligt anspråk, bodelning och underrättelse till värden?Muntliga besked är svåra att bevisa

Justiflex slutsats

Den säkra ordningen är:

Säkra kontraktet → fastställ rättsgrund → dokumentera behovet → skriv bodelningen eller anspråket → underrätta hyresvärden.

Inte tvärtom.

Snabbtest: Behöver kontraktet säkras nu?

Svara ja eller nej:

  1. Står bara din tidigare partner på kontraktet?
  2. Har någon redan sagt upp eller hotat att säga upp lägenheten?
  3. Är ni sambor och har någon av er flyttat ut?
  4. Är det oklart om bostaden skaffades för gemensamt bruk?
  5. Ska gemensamma barn huvudsakligen bo hos dig?
  6. Saknar du en realistisk alternativ bostad?
  7. Vägrar den andra parten att skriva en bodelningshandling?
  8. Har hyresvärden meddelat att du måste flytta?

Rött resultat – agera nu

Har avtalet sagts upp, en tremånadersfrist börjat löpa eller hyresvärden krävt avflyttning bör frågan bedömas omgående.

Skriv inte under en uppsägning eller avflyttningsbekräftelse innan rättsläget har kontrollerats.

Gult resultat – kontroll behövs

Om bostadens historia, samboförhållandets slutdatum eller behovsbedömningen är oklar bör underlagen granskas innan ni skriver bodelningen.

Grönt resultat – lägre risk

Om kontraktet är aktivt, ni är överens och överlåtelsen uttryckligen dokumenteras är risken lägre.

Slutför ändå övergången skriftligt och underrätta hyresvärden.

Gör detta först – inte detta

Gör detta förstGör inte dettaKonsekvensen av fel väg
Kontrollera att avtalet fortfarande gällerBe kontraktsinnehavaren säga upp lägenhetenDet kan saknas en hyresrätt att överta
Framställ anspråket skriftligenFörlita dig på ett muntligt löfteDet blir svårt att bevisa vad som begärts och när
Fastställ om ni är makar eller samborAnvänd samma mall för alla separationerFel lagregel eller tidsfrist kan användas
Utred när och varför bostaden skaffadesUtgå enbart från namnet på kontraktetSambolagens övertaganderegler kan missas
Dokumentera vem som tilldelas hyresrättenSkriv bara att en part ”bor kvar”Hyresvärden kan ifrågasätta vad bodelningen innebär
Underrätta hyresvärden direktTro att folkbokföring räckerAnsvar och administration kan ligga kvar på fel person
Säkra att hyran betalas under processenPausa betalningen under tvistenHyresavtalet kan riskeras
Begär skriftlig bekräftelse från värdenNöj dig med ett muntligt beskedFramtida bevisproblem kan uppstå

Åtta vanliga och dyra misstag

1. Kontraktsinnehavaren säger upp lägenheten för tidigt

En senare bodelning kan inte säkert återskapa ett hyresavtal som redan har upphört.

Svea hovrätt har konstaterat att en hyresrätt inte kunde övergå till en tidigare maka när det inte längre fanns någon hyresrätt att överlåta. Se Svea hovrätts avgörande ÖH 1990-19.

2. Parterna tror att folkbokföringen avgör

Att vara folkbokförd i lägenheten kan användas som bevisning om boendet, men skapar inte i sig ett förstahandskontrakt.

Kontraktet måste övergå genom en giltig juridisk väg.

3. Sambon missar tremånadersfristen

Den som flyttar ut kan ha bara tre månader på sig att framställa anspråk enligt 22 § sambolagen.

Konsekvensen kan bli att en möjlig övertaganderätt går förlorad.

4. Ett tillfälligt beslut förväxlas med slutligt övertagande

Kvarsittningsrätt bestämmer vem som får bo kvar under processen.

Bodelningen eller domen måste fortfarande avgöra vem som slutligen får hyresrätten.

5. Bodelningsavtalet är för otydligt

Formuleringen ”A bor kvar” säger inte nödvändigtvis att hyresrätten har tilldelats A.

Konsekvensen kan bli tolkningsproblem och en hyresvärd som inte anser sig kunna registrera övergången.

6. Alla övergångar behandlas som vanlig närståendeöverlåtelse

En separation kan i stället omfattas av reglerna om bodelning eller fortsatt hyresavtal för make eller sambo.

Fel ansökan kan fördröja ett redan tidskritiskt ärende.

7. Hyran slutar betalas under tvisten

Tvisten om vem som ska få kontraktet befriar inte parterna från hyresavtalets skyldigheter.

Obetald hyra kan skapa ett nytt och betydligt allvarligare problem.

8. Parterna antar att varje kontrakt kan räddas

Övertaganderätten förutsätter i grunden ett giltigt hyresavtal.

Högsta domstolen har slagit fast att en make eller sambo inte kunde överta ett avtal som var ogiltigt på grund av svek när avtalet ingicks. Läs Högsta domstolens avgörande T 885-21.

Så går överlåtelsen till – sju steg

Steg 1: Kontrollera att hyresavtalet finns kvar

Ta fram hela hyresavtalet, bilagor, uppsägningar och korrespondens med hyresvärden.

Kontrollera vilka som är hyresgäster, avtalsnumret och om någon uppsägning redan har skickats.

Steg 2: Fastställ relationsformen

Utred om ni är gifta, sambor eller tidigare sambor.

Kontrollera även vilket datum samboförhållandet upphörde och om någon har flyttat ut.

Steg 3: Bestäm vilken rättsgrund som gäller

För makar är bodelning enligt äktenskapsbalken normalt central.

För sambor måste det avgöras om bostaden är samboegendom eller om övertagande enligt 22 § sambolagen ska prövas.

Steg 4: Säkra ett skriftligt anspråk

Begär bodelning eller övertagande skriftligen. Ange bostad, rättsgrund och datum.

Spara mejl, brev, mottagningsbevis och annan dokumentation.

Steg 5: Dokumentera behovet

Samla relevanta underlag om barnens boende, alternativ bostad, hälsa, arbete, ekonomi och andra omständigheter som påverkar behovsbedömningen.

Sortera underlagen efter vad varje handling ska bevisa.

Steg 6: Upprätta bodelningen eller inhämta beslut

Bodelningshandlingen ska tydligt ange vem som tilldelas hyresrätten.

Om enighet inte kan nås kan bodelningsförrättare, tingsrätt eller hyresnämnd bli aktuella beroende på vilken juridisk fråga som är tvistig.

Steg 7: Underrätta hyresvärden och slutför övergången

Skicka den undertecknade bodelningshandlingen eller det lagakraftvunna beslutet till hyresvärden.

Begär en skriftlig bekräftelse som innehåller:

  • den nya hyresgästens namn
  • lägenhetens adress och nummer
  • avtalsnummer
  • datum för övertagandet
  • bekräftelse på att den tidigare parten har lämnat avtalet
  • uppgift om eventuella äldre hyresskulder
  • besked om att avtalet fortsätter på oförändrade eller angivna villkor

Uppdatera därefter:

  • hyresbetalning och autogiro
  • hemförsäkring
  • kontaktuppgifter
  • folkbokföring
  • el, bredband och andra abonnemang
  • nyckelkvittens
  • eventuella borgens- eller säkerhetsåtaganden

Viktigt: Enligt 12 kap. 33 § jordabalken upphör den tidigare hyresgästens ansvar för tiden efter att hyresvärden har underrättats. Den nya hyresgästen kan samtidigt bli ansvarig tillsammans med den tidigare hyresgästen för skyldigheter som hör till tiden före underrättelsen.

Vad händer om hyresvärden säger nej?

Det beror på vilken juridisk väg som används.

Om hyresrätten har tilldelats genom en giltig bodelning eller övertagits enligt 22 § sambolagen är frågan inte identisk med en vanlig ansökan om tillstånd till överlåtelse. Hyresvärden bör då få handlingen som visar övergången och en tydlig underrättelse enligt 12 kap. 33 § jordabalken.

Om frågan gäller fortsatt hyresavtal enligt 12 kap. 47 § jordabalken kan en tvist behöva prövas av hyresnämnden.

Om tvisten i stället gäller vem som ska tilldelas bostaden i bodelningen kan bodelningsförrättare eller tingsrätt vara rätt väg.

Begär alltid att hyresvärden anger:

  • om avslaget gäller bodelningshandlingens innehåll
  • om avtalet anses uppsagt eller förverkat
  • om personen inte anses godtagbar som hyresgäst
  • om hyresvärden menar att hyresrätten redan har upphört
  • vilken bestämmelse hyresvärden stödjer sig på
  • vilket underlag som behöver kompletteras

Ett allmänt besked om att hyresvärden ”inte godkänner överlåtelser” räcker inte för att bedöma rättsläget.

Konsekvenser om det blir fel

Bostadsrisk: båda kan förlora lägenheten

Om kontraktet sägs upp innan övertagandet är säkrat kan det saknas en hyresrätt att fördela.

Ekonomisk risk: ansvar kan hamna på fel person

Den tidigare hyresgästen kan stå kvar som betalningsansvarig tills hyresvärden har underrättats.

Den nya hyresgästen kan också få ansvar för äldre förpliktelser enligt hyreslagens regler.

Tidsrisk: sambons rätt kan gå förlorad

Ett år kan verka länge, men efter utflyttning kan fristen enligt 22 § sambolagen vara endast tre månader.

Relationsrisk: barnens boende blir osäkert

En oreglerad bostadsfråga kan påverka barnens vardag, skolgång och möjligheten att genomföra separationen lugnt.

Processrisk: fel forum kostar tid

Alla tvister om hyresrätter avgörs inte av hyresnämnden. Familjerättsliga övertagandefrågor kan behöva hanteras genom bodelning eller i tingsrätt.

Vanliga frågor om hyresrätt vid separation

1. Får den som står på kontraktet automatiskt lägenheten?

Nej. Namnet på kontraktet är viktigt, men en make eller sambo kan under vissa förutsättningar få hyresrätten genom bodelning, dom eller fortsatt hyresavtal.

2. Vad händer om båda står på hyreskontraktet?

Det beror på vad ni kommer överens om och vem som bäst behöver bostaden.

Bodelningen bör uttryckligen ange vem som får hyresrätten. Ingen bör säga upp hela avtalet innan övergången har säkrats.

3. Kan min tidigare partner säga upp lägenheten utan mitt godkännande?

Den kontraktsansvariga kan försöka säga upp avtalet, men en make eller sambo som bor i lägenheten kan ha skydd enligt 12 kap. 47 § jordabalken.

Kontakta hyresvärden skriftligen direkt. För sambor kan även 23 § sambolagen få betydelse för möjligheten att förfoga över den gemensamma bostaden utan den andra sambons samtycke.

4. Får den som har barnen automatiskt kontraktet?

Nej. Barnens boende kan väga tungt i behovsbedömningen, men hela situationen ska bedömas och övertagandet måste vara skäligt.

5. Måste hyresvärden godkänna en bodelning?

Vid en giltig övergång enligt 12 kap. 33 § jordabalken är det inte fråga om en vanlig frivillig överlåtelse.

Hyresvärden ska däremot underrättas och kan invända om exempelvis hyresrätten inte längre finns eller om handlingen inte visar någon giltig övergång.

6. Kan jag få min sambos gamla hyresrätt?

Det beror på.

Om din sambo hade bostaden före relationen kan 22 § sambolagen ge en möjlighet, men du måste bäst behöva bostaden och övertagandet ska vara skäligt. Utan gemensamma barn krävs synnerliga skäl.

7. Kan ett samboavtal ta bort rätten att överta lägenheten?

Inte nödvändigtvis.

Samboavtalet kan påverka vad som ingår i bodelningen, men en separat övertaganderätt enligt 22 § sambolagen kan fortfarande behöva bedömas.

8. Förlorar jag min rätt om jag flyttar ut?

Inte automatiskt, men för sambor kan en viktig tremånadersfrist börja löpa.

Utflyttningen kan också påverka bevisningen om bosättning och behov. Framställ därför anspråket skriftligen omgående.

9. Kan jag bo kvar medan tvisten pågår?

Ja, i vissa fall. Tingsrätten kan besluta om tillfällig rätt att bo kvar för makar och sambor.

Ett sådant beslut är inte samma sak som ett slutligt övertagande av kontraktet.

10. Gäller samma regler i Stockholm som i övriga Sverige?

Ja. Äktenskapsbalken, sambolagen och jordabalken gäller i hela Sverige.

Den lokala bostadsmarknaden kan däremot få praktisk betydelse när möjligheten att ordna en likvärdig bostad bedöms.

11. Kan kontraktet överlåtas efter att hyresrätten har upphört?

Normalt inte. Det måste finnas en hyresrätt att överlåta eller tilldela.

Därför bör ingen säga upp avtalet innan övertagandefrågan har granskats.

Välj rätt hjälp

Alternativ 1: Skapa bodelningsavtalet digitalt – från 595 kr

För er som är överens om vem som ska få hyresrätten och inte har någon pågående konflikt om kontraktet.

✔ Digital beställning
✔ BankID-signering
✔ Tydlig fördelning av hyresrätten
✔ Underlag att skicka till hyresvärden

Välj detta när: Hyresavtalet är aktivt, ni är överens och inga tidsfrister eller uppsägningar skapar osäkerhet.

Alternativ 2: Få personlig juridisk hjälp – från 3 495 kr

För dig som står inför en tvist, en uppsägning, ett avslag från hyresvärden eller en tidsfrist som löper.

I den juridiska genomgången kan Justiflex:

  • granska hyresavtalet och eventuella uppsägningar
  • fastställa om äktenskapsbalken, sambolagen eller hyreslagen ska användas
  • kontrollera ettårs- och tremånadersfristerna
  • bedöma och strukturera bevisningen om bostadsbehovet
  • formulera anspråk mot den andra parten
  • granska eller upprätta bodelningshandlingen
  • formulera underrättelsen till hyresvärden
  • ta fram en konkret åtgärdsplan

✔ Personlig bedömning av Robin Forslöv
✔ Fast pris innan arbetet påbörjas
✔ Säker digital hantering
✔ Hjälp i hela Sverige, inklusive Stockholm

Aktuella priser och tjänster finns i Justiflex prislista.

Säkra kontraktet innan någon säger upp det. Därefter kan ni avgöra vem som har rätt att bo kvar.

Om ansvarig jurist

Robin Forslöv är jurist och grundare av Justiflex AB. Han arbetar med svensk familjerätt, bodelning, hyresrättsliga bostadsfrågor och ekonomiska tvister med fokus på tydliga beslutsunderlag och praktiskt genomförbara lösningar.

Justiflex hjälper klienter digitalt i hela Sverige, inklusive Stockholm.

Juridisk information och integritet

Artikeln innehåller generell juridisk information och ersätter inte personlig juridisk rådgivning.

Bedömningen kan förändras av hyresavtalet, relationens form, bostadens historia, barnens boende, tidigare uppsägningar, hyresskulder och andra omständigheter.

Skicka inte hyresavtal, personnummer, medicinska handlingar eller andra känsliga uppgifter genom oskyddad e-post. Använd en säker kanal vid kontakt med Justiflex.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Hyresrätt vid separation – vem får kontraktet och hur går överlåtelsen till? Läs mer »

Misstänkta uttag före dödsfallet – kan dödsbodelägare kräva kontoutdrag och pengarna tillbaka?

27 juli 2026 | Av Robin Forslöv | 5 min läsning

Misstänkta uttag före dödsfallet – kan dödsbodelägare kräva kontoutdrag och pengarna tillbaka?

Det avgörande är inte bara att pengar saknas – utan vem som gjorde uttagen, vad de användes till och om den avlidne hade lämnat ett giltigt samtycke.

Ett ovanligt uttag är inte automatiskt olovligt: kontoutdraget, mottagaren, behörigheten och underlagen avgör om dödsboet kan rikta ett återkrav.

Snabbsvar: Ja. Dödsbodelägare kan begära historiska kontouppgifter när det finns ett konkret ekonomiskt behov, men banken gör en sekretessprövning. Visar utredningen att ett uttag saknade giltigt stöd kan pengarna normalt krävas tillbaka. Kravet tillhör som huvudregel dödsboet.

Kontot är nästan tomt – men ingen kan förklara vart pengarna tog vägen

När en närstående avlider blir bankkontot ofta en av de första delarna av bouppteckningen. Ibland stämmer saldot med familjens bild av ekonomin.

I andra fall saknas stora belopp.

Det kan finnas kontantuttag, Swish-betalningar eller överföringar till en närstående. Kanske hade ett barn fullmakt, kanske hjälpte en sambo till med ekonomin eller kanske var den avlidne sjuk under den sista tiden.

Ett oväntat uttag betyder inte automatiskt att någon har gjort fel. Men dödsboet bör inte heller godta förklaringen ”det var en gåva” utan att först kontrollera vad som faktiskt har hänt.

Justiflex prioritetsregel: Säkra bankspåret först. Bygg därefter tidslinjen och klassificera varje transaktion innan dödsboet riktar anklagelser eller återkrav.

Behöver du först få ordning på bouppteckningen kan du läsa vår guide om bouppteckning steg för steg.

Behöver uttagen utredas?

Justiflex kan hjälpa dödsboet att avgränsa bankbegäran, granska transaktionerna och bedöma vilka poster som behöver förklaras eller krävas tillbaka.

Du behöver inte anklaga någon för att börja utreda saken.

Det här får du av guiden

Efter läsningen vet du:

  • när dödsbodelägare kan begära kontoutdrag från tiden före dödsfallet
  • hur banksekretessen påverkar bankens prövning
  • vem som har rätt att rikta ett återkrav
  • hur gåvor, lån, förskott på arv och obehöriga uttag skiljs åt
  • vad en fullmakt eller framtidsfullmakt faktiskt tillåter
  • vad som gäller när den avlidne hade nedsatt beslutsförmåga
  • hur du formulerar en skriftlig begäran till banken
  • vad du gör om en dödsbodelägare blockerar utredningen
  • när bouppteckningen behöver kompletteras
  • vilka tidsfrister som kan göra att dödsboet förlorar sin rätt

Erfarenhet från rådgivningen: bygg beviskedjan före konflikten

I rådgivningen ser vi återkommande att familjen börjar med frågan vem som kan ha tagit pengarna. Samtidigt saknas en sammanställning över datum, belopp, mottagare och den avlidnes ekonomiska situation.

Det gör utredningen onödigt konfliktfylld.

Det mest användbara första steget är normalt att dela upp transaktionerna i styrkta kostnader, möjliga gåvor, möjliga lån och oförklarade uttag. Först därefter går det att bedöma om det finns ett återkrav.

Ett annat vanligt missförstånd är att ett stort uttag antingen måste vara en gåva eller ett brott. I verkligheten finns flera möjliga juridiska förklaringar mellan dessa ytterligheter.

Erfarenhetsråd: Bygg tidslinjen innan konflikten byggs. Ett konkret redovisningskrav ger ofta ett bättre beslutsunderlag än en tidig anklagelse.

Kan dödsbodelägare kräva kontoutdrag före dödsfallet?

Det korta svaret är: dödsbodelägare kan begära uppgifterna, men det finns ingen ovillkorlig rätt att få all kontohistorik.

Uppgifter om den avlidnes bankförhållanden omfattas av banksekretess. Enligt 1 kap. 10 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse får enskildas förhållanden till kreditinstitut inte obehörigen röjas.

Banksekretessen försvinner inte automatiskt vid dödsfallet. Banken behöver därför bedöma vem som frågar, vilka uppgifter som begärs och varför de behövs.

Uppgifter vid dödsdagen och historiska uppgifter är inte samma sak

Dödsboet behöver normalt saldo- och ränteuppgifter per dödsdagen för bouppteckningen. Historiska transaktioner från månaderna eller åren före dödsfallet kan vara mer integritetskänsliga.

Därför blir motiveringen särskilt viktig när begäran gäller tiden före dödsfallet.

Godtagbara skäl kan exempelvis vara att:

  • saldot avviker tydligt från den kända ekonomin
  • större överföringar saknar förklaring
  • en fullmaktshavare har fört över pengar till sig själv
  • ett möjligt lån till en närstående behöver utredas
  • dödsboet behöver bedöma om ett barn fått förskott på arv
  • det finns konkreta omständigheter som tyder på att den avlidnes pengar kan ha använts utan giltigt samtycke
  • en möjlig gåva behöver bedömas mot bröstarvingars laglotter

En allmän misstanke räcker inte alltid. Ju mer preciserad begäran är, desto lättare blir det för banken att göra sin sekretessprövning.

Måste alla dödsbodelägare vara överens?

Huvudregeln i 18 kap. 1 § ärvdabalken är att dödsbodelägarna förvaltar och företräder dödsboet gemensamt. Den säkraste vägen är därför att begäran görs av samtliga delägare eller av en person med fullmakt från dem.

En enskild dödsbodelägare kan ändå försöka begära begränsade uppgifter med hänvisning till ett konkret och befogat ekonomiskt intresse. Banken gör då en individuell prövning och kan begränsa vilka uppgifter som lämnas ut.

Rätten till information är alltså inte samma sak som rätten att ensam förvalta dödsboet.

Vad kan banken lämna ut?

Beroende på behovet och bankens prövning kan uppgifterna exempelvis omfatta:

  • kontoutdrag för en bestämd period
  • datum och belopp för vissa överföringar
  • mottagarkonto eller betalningsmottagare
  • Swish-transaktioner
  • kontantuttag och uttagsplats
  • uppgifter om stående överföringar
  • uppgifter om registrerade fullmakter
  • tillgängliga uppgifter om hur en viss transaktion genomfördes

Banken behöver inte lämna ut mer information än vad som krävs för det angivna intresset. En begäran om ”alla uppgifter tio år tillbaka” riskerar därför att avslås eller behöva begränsas.

Vem kan kräva tillbaka pengarna?

Om uttaget saknade giltigt stöd hade den avlidne normalt ett anspråk mot mottagaren redan under sin livstid. Vid dödsfallet övergår den ekonomiska positionen till dödsboet.

Det innebär att pengarna normalt ska betalas tillbaka till dödsboet – inte direkt till den dödsbodelägare som upptäckte uttaget.

Dödsboets fordran ska därefter beaktas i bouppteckningen och arvskiftet. Läs mer om hur tillgångarna fördelas i vår guide om arvskifte efter bouppteckningen.

En arvinge kan normalt inte kräva sin andel direkt

Om tre arvingar misstänker att 300 000 kronor har tagits från den avlidne kan en av dem normalt inte kräva mottagaren på ”sin tredjedel”.

Först måste det bedömas om dödsboet har en fordran. Om pengarna återbetalas blir de en tillgång i dödsboet och fördelas först efter att skulder, testamenten och övriga arvsfrågor har hanterats.

Vad händer om den misstänkte själv är dödsbodelägare?

Situationen blir mer komplicerad om den person som kan vara återbetalningsskyldig också är dödsbodelägare. Personen kan då ha ett eget intresse som står mot dödsboets intresse.

Gemensam förvaltning kan i sådana fall bli praktiskt omöjlig.

En dödsbodelägare kan då ansöka hos tingsrätten om att en boutredningsman utses enligt 19 kap. 1 § ärvdabalken. Boutredningsmannen tar över förvaltningen och kan utreda samt ta ställning till dödsboets krav.

Läs mer om skillnaden mellan boutredningsman och skiftesman.

Kan en dödsbodelägare väcka talan själv?

I vissa situationer får en dödsbodelägare föra talan i eget namn men för dödsboets räkning enligt 18 kap. 1 b § ärvdabalken. Förutsättningarna är strikta.

Högsta domstolen har i NJA 2025 s. 20, ”De neutrala dödsbodelägarna”, klargjort att övriga delägare måste medverka i processen på rätt sätt. Det räcker inte att behandla övriga delägare som passiva eller neutrala namn i målet.

Processformen måste därför bedömas innan en stämningsansökan lämnas in. Fel partställning kan leda till att talan avvisas utan att domstolen prövar själva återkravet.

Ett misstänkt uttag kan vara åtta olika saker

Kontoutdraget visar bara att pengar har flyttats. Det visar inte automatiskt varför betalningen gjordes eller om den var tillåten.

Därför behöver varje relevant transaktion klassificeras.

SituationMöjlig juridisk bedömningVad behöver utredas?Typisk följd
Pengar användes till boende, vård eller vardagLegitima utgifterKvitton, fakturor och betalningsmottagareNormalt inget återkrav
Den avlidne beslutade själv om en verklig gåvaGiltig gåvaMeddelanden, vittnen, gåvobrev och hälsotillståndNormalt ingen återbetalning
Ett barn fick en större gåvaMöjligt förskott på arvGivarens avsikt och eventuell dokumentationKan avräknas vid arvskiftet
Pengarna lämnades som lånFordran tillhör dödsboetSkuldebrev, amorteringar och meddelandenDödsboet kan kräva betalning
Kort eller BankID användes utan samtyckeMöjligt obehörigt uttagLoggar, mottagare, användning och samtyckeÅterkrav och eventuellt brottsspår
Fullmaktshavaren överförde pengar till sig självMöjligt fullmaktsmissbrukFullmaktens omfattning, redovisning och intressekonfliktÅterbetalning eller skadestånd
Uttaget gjordes vid allvarligt nedsatt beslutsförmågaMöjlig ogiltighetMedicinsk dokumentation och sambandet med transaktionenGåvan eller avtalet kan angripas
Gåva lämnades nära dödsfalletMöjligt förstärkt laglottsskyddTidpunkt, syfte, villkor och laglottsintrångÅterbäring eller ersättning

Pengar till den avlidnes utgifter

En anhörig som hjälpte till med ekonomin kan ha gjort kontantuttag för mat, mediciner, kläder eller andra kostnader. Sådana uttag är inte fel bara för att kvittot inte längre finns.

Avsaknad av underlag påverkar däremot bevisläget.

Bedömningen behöver ta hänsyn till beloppens storlek, uttagens frekvens, den avlidnes levnadssätt och vilka andra förklaringar som finns.

Lån till en närstående

Om den avlidne lånade ut pengar fanns en fordran vid dödsfallet. Fordringen ska då tas upp som en tillgång i bouppteckningen enligt 20 kap. 4 § ärvdabalken.

Bevisningen kan bestå av skuldebrev, meddelanden, tidigare återbetalningar eller anteckningar. Även ett muntligt lån kan vara giltigt, men blir ofta svårare att bevisa.

Uttag utan samtycke

Om någon använde den avlidnes kort, koder eller BankID utan ett giltigt samtycke kan det finnas både ett civilrättsligt återkrav och ett möjligt brottsspår.

En polisanmälan ersätter inte dödsboets civilrättsliga utredning. Dödsboet behöver fortfarande säkra belopp, datum, mottagare och möjliga invändningar.

Vid en brottsutredning kan banken vara skyldig att lämna uppgifter till behörig undersökningsledare eller åklagare enligt 1 kap. 11 § lagen om bank- och finansieringsrörelse.

En fullmakt ger rätt att agera – inte rätt till pengarna

En fullmakt kan ge någon rätt att betala räkningar och hantera ett konto. Den gör inte fullmaktshavaren till ägare av pengarna.

Om pengar har överförts till fullmaktshavaren själv krävs därför en tydlig förklaring och redovisning. Det behöver framgå att transaktionen låg inom fullmakten och gjordes för den avlidnes räkning eller med den avlidnes giltiga samtycke.

I praktiken: Kontrollera först fullmaktens innehåll. Koppla sedan varje transaktion till ett underlag innan frågan om återbetalning bedöms.

Vad gäller för framtidsfullmakt?

En framtidsfullmakt används när fullmaktsgivaren på grund av sjukdom, psykisk störning eller liknande inte längre kan ta hand om de angelägenheter som fullmakten omfattar.

Fullmaktshavaren ska agera i fullmaktsgivarens intresse enligt 15 § lagen (2017:310) om framtidsfullmakter. Fullmaktshavaren får inte företräda fullmaktsgivaren i en fråga där det finns motstridiga intressen enligt 17 §.

Rätten att lämna gåvor måste också bedömas mot framtidsfullmaktens innehåll och 18 §. En överföring från fullmaktsgivaren till fullmaktshavaren själv kräver därför särskilt noggrann granskning.

När det är fråga om en framtidsfullmakt kan make, sambo eller närmaste släktingar under vissa förutsättningar begära redovisning enligt 24 §. Överförmyndaren kan också begära uppgifter och ingripa mot missbruk enligt 25–26 §§.

En diagnos gör inte automatiskt gåvan ogiltig

Det räcker normalt inte att visa att den avlidne hade demens eller en annan sjukdom. Utredningen måste knyta den nedsatta förmågan till den aktuella transaktionen.

Ett avtal som ingåtts under påverkan av en psykisk störning kan vara ogiltigt enligt lagen (1924:323) om verkan av avtal som slutits under påverkan av en psykisk störning. Det krävs ett samband mellan tillståndet och rättshandlingen.

Journaler nära transaktionsdatumet, omsorgsanteckningar och vittnesuppgifter kan därför bli viktiga. Även plötsliga förändringar i den avlidnes ekonomiska beteende kan få betydelse.

I praktiken: Börja med datumet för uttaget och utred hälsotillståndet runt just den tidpunkten.

Frågor som behöver besvaras

  • Förstod personen att pengarna lämnade kontot?
  • Förstod personen vem som fick pengarna?
  • Kunde personen överblicka beloppets betydelse?
  • Kunde personen uttrycka en självständig vilja?
  • Fanns det beroende, påverkan eller isolering?
  • Stämmer transaktionen med personens tidigare beteende?
  • Finns samtidiga meddelanden eller vittnen?

Det är en samlad bedömning. En diagnos är viktig bevisning, men sällan hela svaret.

”Det var en gåva” avslutar inte utredningen

En muntlig gåva av pengar kan vara giltig. Det finns inget generellt krav på gåvobrev för en vanlig penninggåva.

Den som påstår att överföringen var en gåva behöver ändå kunna lämna en trovärdig förklaring. Bedömningen påverkas av beloppet, relationen, tidpunkten, den avlidnes hälsa och hur transaktionen genomfördes.

Gåva till barn kan vara förskott på arv

Enligt 6 kap. 1 § ärvdabalken ska det som en förälder har gett ett barn normalt avräknas som förskott på arv, om inte något annat föreskrivits eller framgår av omständigheterna.

Förskott på arv betyder inte automatiskt att mottagaren måste betala tillbaka pengarna. Om förskottet är större än mottagarens arvslott finns som huvudregel ingen återbetalningsskyldighet enligt 6 kap. 4 §, om återbetalning inte bestämdes när förskottet gavs.

Det är därför viktigt att skilja mellan:

  • en gåva som ska avräknas vid arvskiftet
  • en skuld som ska betalas till dödsboet
  • ett uttag utan giltigt stöd
  • en gåva som kan angripas med stöd av laglottsskyddet

Läs mer i vår guide om förskott på arv till barn.

Gåvor ska ibland antecknas i bouppteckningen

Om det finns en laglottsberättigad arvinge ska vissa gåvor och förskott, på begäran av en delägare, anges i bouppteckningen enligt 20 kap. 5 § ärvdabalken.

Det betyder inte att varje födelsedagspresent ska antecknas. Sedvanliga gåvor som står i rimligt förhållande till givarens ekonomi omfattas normalt inte.

Gåvor som är att likställa med testamente

En bröstarvinge kan i vissa fall angripa en gåva som till sitt syfte är att likställa med testamente enligt 7 kap. 4 § ärvdabalken.

Det kan exempelvis handla om att givaren behöll den verkliga nyttan av egendomen eller att gåvan gavs under omständigheter som tydligt påminde om ett testamente. Bedömningen är konkret och undantagsregeln ska inte användas på varje större gåva.

Talan mot gåvotagaren måste väckas inom ett år från det att bouppteckningen avslutades. Missas fristen är rätten enligt bestämmelsen förlorad.

Läs mer om gåvor före dödsfallet och laglott.

Ett gemensamt konto betyder inte alltid gemensamma pengar

Att två personer kan disponera samma konto visar vem som får använda kontot. Det avgör inte automatiskt vem som äger hela saldot.

Ägandet kan bero på vem som satte in pengarna, varför kontot öppnades och hur det användes. Kontovillkor, insättningshistorik och parternas överenskommelse behöver därför granskas tillsammans.

I praktiken: Skilj alltid mellan dispositionsrätt och äganderätt.

Den frågan är särskilt viktig när en efterlevande sambo eller make tömt ett gemensamt konto strax före dödsfallet. Behöver tillgångarna säkras kan vår guide om saknad eller såld egendom i dödsboet vara relevant.

Justiflex 5F-kontroll: granska rätt saker i rätt ordning

Justiflex 5F-kontroll är en praktisk modell för att utreda misstänkta uttag utan att hoppa direkt från misstanke till anklagelse.

KontrollpunktKärnfrågaUnderlag att säkra
FöreträdareVem får företräda dödsboet?Bouppteckning, fullmakter och uppgifter om dödsbodelägarna
FlödeNär, hur och till vem gick pengarna?Kontoutdrag, Swish-uppgifter, överföringar och uttagsplatser
FörklaringVar det en utgift, gåva, ett lån eller ett uttag utan stöd?Kvitton, fakturor, meddelanden, avtal och vittnesuppgifter
FörmågaKunde den avlidne förstå och godkänna transaktionen?Journaler, omsorgsanteckningar och iakttagelser nära tidpunkten
FordranFinns ett rättsligt och ekonomiskt försvarbart återkrav?Samlad bevisning, belopp, preskriptionsfrågor och möjliga invändningar

1. Företrädare

Kontrollera vilka som är dödsbodelägare och om någon har fullmakt att agera för övriga. Finns en boutredningsman är det normalt boutredningsmannen som företräder dödsboet.

2. Flöde

Kartlägg transaktionerna i kronologisk ordning. Notera datum, belopp, mottagare, betalningssätt och vad som hände i den avlidnes liv vid samma tidpunkt.

3. Förklaring

Begär en konkret redovisning. En förklaring bör kunna knytas till fakturor, kvitton, meddelanden, avtal eller andra verifierbara omständigheter.

4. Förmåga

Bedöm om den avlidne kunde förstå och godkänna transaktionen. Fokusera på tillståndet vid det aktuella datumet – inte bara på en generell diagnos.

5. Fordran

Först nu bedöms om dödsboet har ett återkrav, vilken rättslig grund som är starkast och om kravet är ekonomiskt försvarbart att driva.

5F i rätt ordning: Företrädare → Flöde → Förklaring → Förmåga → Fordran.

Mall: skriftlig begäran om historiska kontouppgifter

Skicka begäran genom bankens säkra meddelandefunktion eller på det sätt banken anvisar. Undvik att skicka personnummer, kontouppgifter och medicinska handlingar i vanlig oskyddad e-post.

Ämne: Begäran om avgränsade historiska kontouppgifter – dödsboet efter (namn och personnummer)

Jag är dödsbodelägare i dödsboet efter (namn), avliden den (datum). Min behörighet styrks genom bifogat dödsfallsintyg med släktutredning, registrerad bouppteckning och, i förekommande fall, fullmakter från övriga dödsbodelägare.

Dödsboet behöver utreda ett antal transaktioner som kan påverka boets tillgångar, bouppteckningen och kommande arvskifte.

Begäran avser perioden [från och med datum]–[till och med datum] och följande uppgifter:

  • kontoutdrag för konto (kontonummer eller kontotyp)
  • uppgift om mottagare för överföringar den (datum)
  • Swish-transaktioner under den angivna perioden
  • kontantuttag med datum, belopp och tillgänglig uppgift om uttagsplats
  • uppgift om registrerade fullmakter och dispositionsrätter under perioden

Skälet till begäran är att (beskriv konkret avvikelse, exempelvis större oförklarade överföringar, misstänkt förskott på arv, möjlig fordran eller behov av att utreda fullmaktshavarens redovisning).

Begäran är avgränsad till de uppgifter och den tidsperiod som behövs för att tillgodose dödsboets ekonomiska intresse.

Om banken bedömer att någon del inte kan lämnas ut, ber jag om ett skriftligt besked med angivande av vilken komplettering, precisering eller behörighetshandling som krävs.

Med vänlig hälsning
(Namn)
(Kontaktuppgifter)
(Roll i dödsboet)

Om banken säger nej

Be först banken att ange vad som saknas. Ofta kan problemet lösas genom en tydligare tidsperiod, bättre motivering eller fullmakter från övriga delägare.

Begär inte samma omfattande material igen utan att bemöta bankens invändning. Gör i stället begäran mer konkret.

Om uppgifterna blir avgörande i en civilprocess kan domstolen under vissa förutsättningar förelägga den som innehar en relevant handling att ge in den. Regler om detta finns i 38 kap. 2–5 §§ rättegångsbalken (1942:740).

Snabbtest: behöver uttagen utredas nu?

Svara ja eller nej och räkna poängen.

FrågaPoäng vid ja
Finns större uttag eller överföringar som ingen kan förklara?2
Har pengar gått till en närstående, fullmaktshavare eller dödsbodelägare?2
Behövde den avlidne hjälp med sin ekonomi när uttagen gjordes?2
Saknas kvitton, avtal eller meddelanden som stöder förklaringen?2
Vägrar någon lämna redovisning eller medverka till bankbegäran?1
Är bouppteckningen ännu inte avslutad eller kan den innehålla fel?1

Grönt: 0–2 poäng – lägre risk

Det finns inte tillräckligt många varningssignaler för att dra slutsatser. Spara ändå kontoutdrag och tillgängliga underlag innan arvskiftet undertecknas.

Gult: 3–5 poäng – kontroll behövs

Det finns omständigheter som bör utredas. Bygg en tidslinje, begär en redovisning och avgränsa bankbegäran.

Rött: 6–10 poäng – agera nu

Flera varningssignaler sammanfaller. Säkra bevisningen, kontrollera tidsfristerna och undvik att genomföra arvskiftet innan frågan har bedömts.

Testet är ett beslutsstöd och ersätter inte en juridisk bedömning.

Fick du gult eller rött resultat?

Samla kontoutdrag, fullmakter, meddelanden och tillgängliga underlag. Justiflex kan därefter bedöma bevisningen och ge dödsboet en konkret rekommendation om nästa steg.

Gör detta först – inte detta

Gör detta förstInte dettaVarför?
Begär ett avgränsat transaktionsunderlagBegär ”allt banken har”En konkret begäran är lättare att sekretesspröva
Bygg en tidslinje över belopp och mottagareBörja med att anklaga en anhörigFakta minskar risken för onödig konflikt
Matcha uttagen mot fakturor och kvittonUtgå från att varje kontantuttag är olovligtMånga uttag kan ha legitima förklaringar
Kontrollera fullmakt och samtyckeAnta att fullmakten tillät privata överföringarFullmakt innebär inte äganderätt
Rikta ett gemensamt krav för dödsboetKräva sin egen arvslott direktFordran tillhör normalt dödsboet
Utred processvägen innan talan väcksStämma i eget namn utan delägarkontrollFel partställning kan stoppa målet

Åtta vanliga och dyra misstag

1. Familjen börjar med en anklagelse

Misstag: En närstående anklagas innan kontoutdrag och mottagare har kontrollerats.

Konsekvens: Personen går i försvar, kommunikationen låser sig och frivillig redovisning blir svårare att få.

2. Bankbegäran är för bred

Misstag: Dödsbodelägaren begär all kontohistorik flera år tillbaka utan att förklara varför.

Konsekvens: Banken kan avslå begäran eller kräva omfattande komplettering.

3. Alla ovanliga uttag behandlas som stöld

Misstag: Legitima kostnader, gåvor och lån blandas ihop med uttag utan samtycke.

Konsekvens: Dödsboet riktar ett för högt eller felaktigt krav och förlorar trovärdighet.

4. Förskott på arv förväxlas med återbetalningsskyldighet

Misstag: Dödsboet kräver tillbaka en gåva enbart eftersom mottagaren är ett barn.

Konsekvens: Kravet saknar rättsligt stöd även om gåvan kan behöva avräknas vid arvskiftet.

5. Fullmakt behandlas som äganderätt

Misstag: En fullmaktshavare anser sig ha fått rätt att föra över pengar till sig själv.

Konsekvens: Transaktionerna kan behöva återbetalas om de saknade stöd i fullmakten eller den avlidnes samtycke.

6. Gemensamt konto behandlas som automatiskt hälftenägt

Misstag: Dispositionsrätt och äganderätt blandas ihop.

Konsekvens: Fel saldo tas upp i bouppteckningen och arvet kan fördelas på fel grund.

7. En arvinge kräver sin egen andel

Misstag: En dödsbodelägare kräver mottagaren direkt på en beräknad arvslott.

Konsekvens: Fel person driver fel krav. Fordringen tillhör normalt dödsboet.

8. Tidsfristerna kontrolleras för sent

Misstag: Dödsboet väntar med att skicka krav eller utreda en möjlig laglottskränkande gåva.

Konsekvens: Kravet kan preskriberas eller en särskild talefrist kan löpa ut.

Den allmänna preskriptionstiden är normalt tio år enligt 2 § preskriptionslagen (1981:130). Ett skriftligt krav kan under vissa förutsättningar avbryta preskriptionen enligt 5 §, men särskilda frister kan gälla – bland annat ettårsfristen i 7 kap. 4 § ärvdabalken.

Steg för steg: så utreder dödsboet misstänkta uttag

Steg 1: Fastställ vem som företräder dödsboet

Kontrollera dödsfallsintyg, testamente och registrerad bouppteckning. Identifiera samtliga dödsbodelägare och eventuella fullmakter.

Finns en boutredningsman ska kontakten normalt gå genom denne.

Steg 2: Säkra det material som redan finns

Spara kontoutdrag, saldobesked, fullmakter, meddelanden, fakturor och kvitton. Notera även vilka handlingar som saknas.

Ändra inte originalfiler och skriv inte anteckningar direkt på viktiga originalhandlingar.

Steg 3: Bygg en transaktionstidslinje

För in varje relevant transaktion i en sammanställning med:

  • datum
  • belopp
  • avsändarkonto
  • mottagare
  • betalningssätt
  • angiven förklaring
  • tillgängligt underlag
  • den avlidnes hälsotillstånd vid tidpunkten

Börja med de största och mest avvikande transaktionerna.

Steg 4: Begär en saklig redovisning

Ge mottagaren möjlighet att förklara transaktionerna och lämna underlag. Ställ konkreta frågor om datum och belopp.

Undvik formuleringar som redan förutsätter att ett brott har begåtts.

Steg 5: Begär avgränsade bankuppgifter

Använd tidslinjen för att avgränsa perioden och förklara dödsboets ekonomiska behov. Bifoga rätt behörighetshandlingar.

Begär skriftligt besked om banken behöver ytterligare samtycken eller preciseringar.

Steg 6: Klassificera och bedöm kravet

Bestäm om varje transaktion sannolikt var:

  • en legitim utgift
  • en giltig gåva
  • ett förskott på arv
  • ett lån
  • ett fullmaktsöverskridande
  • ett uttag utan samtycke
  • en gåva som kan påverka laglotten

Beräkna därefter det belopp som faktiskt kan krävas.

Steg 7: Välj rätt åtgärd och rätta dödsboet

Nästa steg kan vara en kompletterande bankbegäran, ett redovisningskrav, ett återbetalningskrav, en förhandling, ansökan om boutredningsman eller en domstolsprocess.

Om en ny fordran upptäcks efter bouppteckningen kan en tilläggsbouppteckning behöva förrättas inom en månad enligt 20 kap. 10 § ärvdabalken. Arvskiftet bör inte genomföras på ett underlag som parterna vet är felaktigt.

Innan ett krav skickas

Ett för högt krav kan göra en möjlig frivillig lösning svårare. Låt därför belopp, rättslig grund, bevisning och behörighet kontrolleras samtidigt.

Konsekvenser om utredningen blir fel

Ekonomisk risk: dödsboet kan förlora en verklig fordran

Om ett obehörigt uttag inte utreds kan kvarlåtenskapen bli lägre än den borde vara. Arvingar och testamentstagare får då mindre, medan mottagaren behåller pengar som kan tillhöra dödsboet.

Det motsatta problemet är ett ogrundat krav. Dödsboet kan då belastas med juridiska kostnader och motpartens rättegångskostnader.

Relationsrisk: en tidig anklagelse kan låsa hela dödsboet

Misstänkta uttag uppstår ofta i familjer där en person haft större insyn i den avlidnes vardag än de andra. Det gör frågan känslomässigt laddad.

En saklig tidslinje skiljer personkonflikten från den juridiska bedömningen. Det ökar möjligheten att lösa frågan utan en långvarig arvstvist.

Tidsrisk: bouppteckning och arvskifte kan behöva göras om

En nyupptäckt fordran kan kräva tilläggsbouppteckning. Ett redan undertecknat arvskifte kan också skapa nya återbetalnings- och fördelningsproblem.

Läs mer om vad som kan göras när en dödsbodelägare vägrar skriva under arvskiftet.

Bevisrisk: information kan bli svårare att få fram

Banker och andra aktörer sparar inte all teknisk information för alltid. Även vittnenas minnen och tillgången till kvitton försämras över tid.

Säkra därför materialet tidigt även om dödsboet ännu inte har bestämt om ett krav ska riktas.

Digitala konton och tillgångar kan också innehålla relevant information. Läs vår guide om digitala tillgångar i dödsbo.

Vanliga frågor om kontoutdrag och misstänkta uttag före dödsfallet

1. Kan en enda dödsbodelägare få ut kontoutdrag?

Det beror på vilka uppgifter som begärs och varför. Dödsboet förvaltas normalt gemensamt, men en enskild delägare kan i vissa fall få begränsade historiska uppgifter om ett konkret och befogat ekonomiskt intresse visas.

Banken gör alltid sin egen sekretess- och behörighetsprövning.

2. Hur långt tillbaka kan dödsboet få kontoutdrag?

Det finns ingen generell tidsperiod som banken alltid måste lämna ut. Begäran bör avgränsas till den period som behövs för att utreda de aktuella transaktionerna.

En konkret period på exempelvis några månader är normalt lättare att motivera än en generell begäran om flera år.

3. Vad gör vi om banken vägrar lämna ut uppgifterna?

Be om ett skriftligt besked och fråga vad som behöver kompletteras. Det kan handla om fullmakter, registrerad bouppteckning, tydligare tidsperiod eller en konkretare beskrivning av det ekonomiska intresset.

Om uppgifterna senare behövs som bevis i en domstolsprocess kan editionsreglerna i rättegångsbalken bli aktuella.

4. Räcker det att mottagaren säger att pengarna var en gåva?

Nej, påståendet behöver bedömas tillsammans med övriga omständigheter. Beloppet, relationen, den avlidnes hälsa, samtidiga meddelanden och tidigare ekonomiskt beteende kan få betydelse.

En muntlig gåva kan vara giltig, men ordet ”gåva” avslutar inte bevisfrågan.

5. Måste ett barn betala tillbaka ett förskott på arv?

Inte automatiskt. Ett förskott på arv ska normalt avräknas från barnets arvslott, men överskjutande belopp behöver som huvudregel inte återbetalas om det inte bestämdes när förskottet gavs.

Förskott på arv och återbetalningspliktig skuld är två olika saker.

6. Får en fullmaktshavare överföra pengar till sig själv?

Inte enbart därför att en fullmakt finns. Överföringen måste ha stöd i fullmakten, den avlidnes giltiga instruktioner eller någon annan rättslig grund.

Vid framtidsfullmakt gäller dessutom särskilda regler om intressekonflikter och gåvor.

7. Vem äger pengarna på ett gemensamt konto?

Det avgörs inte enbart av vilka som får disponera kontot. Insättningar, kontots syfte, kontovillkor och parternas överenskommelse kan påverka vem som äger saldot.

Dispositionsrätt är inte alltid samma sak som äganderätt.

8. Ska misstänkta uttag polisanmälas?

Det beror på omständigheterna. Kort- eller BankID-användning utan samtycke, förfalskningar eller medvetet fullmaktsmissbruk kan motivera en polisanmälan.

En polisanmälan ersätter dock inte dödsboets civilrättsliga återkrav eller kontroll av tidsfrister.

9. Vad gör vi om en dödsbodelägare blockerar utredningen?

En möjlighet är att ansöka om boutredningsman. Boutredningsmannen tar över förvaltningen och kan självständigt bedöma om dödsboet ska utreda och driva kravet.

Att en delägare är passiv innebär inte att övriga utan vidare kan väcka talan på egen hand.

10. Vad händer om pengarna upptäcks efter bouppteckningen?

En fordran mot mottagaren kan vara en ny tillgång i dödsboet. Då kan en tilläggsbouppteckning behöva förrättas inom en månad från upptäckten.

Om arvskiftet redan är genomfört behöver även fördelningen mellan arvingarna bedömas.

11. Kan dödsboet kräva ränta?

Det kan vara möjligt beroende på kravets grund och när mottagaren blev betalningsskyldig. Ränta kan bland annat aktualiseras efter ett korrekt utformat och förfallet betalningskrav.

Ränteyrkandet bör bedömas tillsammans med huvudkravet.

12. Måste dödsboet gå till domstol?

Nej. Många ärenden bör börja med en avgränsad bankutredning, redovisningsbegäran och ett juridiskt motiverat krav.

Domstol blir aktuellt först om bevisläget och beloppet motiverar det och mottagaren inte medverkar till en lösning.

Få misstänkta transaktioner juridiskt bedömda

Vi granskar underlaget, klassificerar transaktionerna och tar fram en konkret åtgärdsplan för dödsboet.

Fast pris: 3 900 kr inklusive moms

I den första juridiska bedömningen ingår:

  • juristgranskning av kontoutdrag och tillgängligt underlag
  • rättslig klassificering av de misstänkta transaktionerna
  • bedömning av bevisläget och möjliga invändningar
  • kontroll av behörighet, tidsfrister och processväg
  • konkret rekommendation om nästa steg
  • upprättande av en avgränsad bankbegäran eller ett formellt kravbrev, beroende på vad ärendet kräver

✔ Bedömning av Robin Forslöv
✔ Trygg digital hantering
✔ Tydligt besked innan ytterligare åtgärder vidtas
✔ BankID där det är rättsligt och praktiskt möjligt

Du behöver inte veta om transaktionen juridiskt är en gåva, ett lån eller ett obehörigt uttag innan du kontaktar oss. Det är en del av bedömningen.

Få uttagen bedömda – sakligt, metodiskt och utan att driva fram en onödig domstolskonflikt.

Justiflex – Juridik. Snabbt. Enkelt. Överallt.

Om ansvarig jurist

Robin Forslöv är jurist och grundare av Justiflex AB. Han arbetar med svensk familjerätt, arvsrätt, dödsbon och ekonomiska tvister med fokus på tydliga beslutsunderlag och praktiskt genomförbara lösningar.

Justiflex hjälper klienter digitalt i hela Sverige, inklusive Stockholm, med juridisk granskning, dokumentation och strukturerade nästa steg.

Viktig information

Artikeln innehåller generell information om svensk rätt och ersätter inte juridisk rådgivning i ett enskilt ärende. Bedömningen av ett uttag beror bland annat på fullmakter, kontovillkor, bevisning, den avlidnes vilja och hälsotillstånd samt vilka personer som företräder dödsboet.

Skicka inte kontoutdrag, personnummer, journaler eller andra känsliga personuppgifter genom oskyddad e-post eller offentliga formulär. Använd den säkra överföringsmetod som Justiflex eller banken anvisar.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Misstänkta uttag före dödsfallet – kan dödsbodelägare kräva kontoutdrag och pengarna tillbaka? Läs mer »

Gäller ett inbördes testamente efter separation eller skilsmässa?

26 juli 2026 | Av Robin Forslöv | 5 min läsning

Gäller ett inbördes testamente efter separation eller skilsmässa?

Det avgörande är inte bara att relationen har tagit slut – utan om ni var gifta eller sambor, om en skilsmässoansökan har kommit in till tingsrätten och hur testamentet är formulerat.

En separation gör därför inte automatiskt hela testamentet verkningslöst: relationsformen, det juridiska brytdatumet och testamentets innehåll avgör vilka delar som fortfarande gäller.

Snabbsvar: Ett inbördes testamente upphör inte automatiskt bara för att gifta makar flyttar isär. Om skilsmässa pågår eller är klar är förordnandet till den andra maken normalt utan verkan. För sambor gäller det normalt redan när samboförhållandet har upphört, men övriga delar kan ändå gälla.

Inledning

Flyttlådorna är uppackade, nycklarna återlämnade och ekonomin kanske redan delvis uppdelad. Men i en pärm ligger fortfarande ett inbördes testamente där ni lovar att ärva varandra.

Många utgår då från att separationen automatiskt har gjort testamentet betydelselöst. För gifta är det ofta fel – och följden kan bli att en make som man sedan länge lever åtskild från fortfarande har rätt till arv.

Den andra fällan är den motsatta: efter en skilsmässa tror man att hela testamentet har försvunnit. I själva verket kan vissa delar vara utan verkan medan andra förordnanden fortsätter att gälla.

Det här får du av guiden

  • ett tydligt svar för gifta, sambor och frånskilda
  • skillnaden mellan att flytta isär och att ha ett pågående skilsmässomål
  • en egen beslutsmodell för att se vilka delar av testamentet som kan finnas kvar
  • ett snabbtest som visar om dokumentet bör ändras nu
  • de vanligaste misstagen och deras juridiska konsekvenser
  • en steg-för-steg-plan för att återkalla eller ersätta testamentet korrekt

Har relationen förändrats men testamentet ligger kvar?
Skapa eller uppdatera ditt testamente med Justiflex. Pris från 795 kr.
✔ BankID ✔ Juristgranskat ✔ Säker hantering

Varför gamla testamenten blir farliga efter en separation

I rådgivningen ser vi återkommande samma mönster: bostad, abonnemang och bankkonton hanteras direkt, medan testamentet lämnas till senare. Det beror sällan på likgiltighet – dokumentet är bara osynligt i vardagen.

Problemet är att lagen skiljer mellan faktisk separation och rättslig skilsmässa. Att bo på olika adresser kan kännas som ett definitivt slut, men för gifta förändrar det inte automatiskt arvsrätten eller ett gammalt testamente.

I en sådan genomgång börjar vi alltid med två datum: när flyttade ni isär och när kom skilsmässoansökan in till tingsrätten? Det är ofta tidsluckan mellan de datumen som avslöjar den verkliga arvsrisken.

Vår praktiska prioritering är därför enkel: kontrollera testamentet samma gång som bostad, försäkringar och ekonomi ses över. Vänta inte tills bodelningen är klar eller domen på äktenskapsskillnad har vunnit laga kraft.

Vad är ett inbördes testamente?

Ett inbördes testamente är en gemensam handling som innehåller två eller flera personers testamenten. Vanligast är att makar eller sambor bestämmer att den som lever längst ska få den först avlidnes kvarlåtenskap och att egendomen därefter ska gå vidare till barn eller andra efterarvingar.

Handlingen ser gemensam ut, men är inte ett bindande avtal om framtida arv. Varje person kan ändra eller återkalla sitt eget förordnande.

Om en person ensidigt ändrar ett inbördes testamente och därmed väsentligt rubbar den ömsesidiga ordningen, kan personen samtidigt förlora sin egen rätt enligt den andra personens förordnande. Det följer av 10 kap. 7 § ärvdabalken (1958:637).

Huvudregeln i en tabell

Förhållandet vid dödsfalletFörordnandet till partnernArvsrätt enligt lagVad bör göras?
Gifta men bor isär, inget skilsmässomål pågårGäller normalt fortfarandeJa, maken kan fortfarande ha arvsrättSkriv nytt testamente och bedöm även äktenskapets rättsliga status
Ansökan om skilsmässa är inlämnad och målet pågårNormalt utan verkanMakens arvsrätt enligt 3 kap. ärvdabalken gäller inteSkriv nytt testamente – vänta inte på domen
Skilsmässan är klarNormalt utan verkanNejGranska hela dokumentet och ersätt det
Sambor har flyttat isär och samboförhållandet har upphörtNormalt utan verkanSambor har ingen automatisk arvsrättSkriv nytt testamente och kontrollera reservförordnanden
Parterna bor tillfälligt isär men relationen bestårBeror på om samboförhållandet rättsligt har upphörtSambor saknar fortfarande legal arvsrättUtred de faktiska omständigheterna
Testamentet säger uttryckligen att en tidigare partner ska ärva även efter uppbrottKan fortfarande gällaBeror på civilståndetJuridisk tolkning krävs

Regeln finns i 11 kap. 8 § ärvdabalken. Där anges att ett förordnande till make normalt är utan verkan om äktenskapet är upplöst eller om ett mål om äktenskapsskillnad pågår vid dödsfallet; för sambor gäller motsvarande när samboförhållandet har upphört.

Det är samtidigt en tolkningsregel. Ett tydligt innehåll eller ett särskilt syfte i testamentet kan därför påverka bedömningen enligt 11 kap. 1 § ärvdabalken.

Gäller ett inbördes testamente efter separation?

Ja – om ni är gifta och ingen skilsmässa pågår

För gifta finns ingen särskild rättslig status som heter ”separerad”. Ni är makar fram till dess att äktenskapet upplöses genom en lagakraftvunnen skilsmässa eller genom att någon av er avlider.

Om ni bara har flyttat isär och ingen ansökan om äktenskapsskillnad har lämnats in, gäller förordnandet till den andra maken därför normalt fortfarande. Den andre kan dessutom ha arvsrätt direkt enligt lag, även om testamentet återkallas.

Det sista är lätt att missa. Ett nytt testamente kan ta bort ett frivilligt förordnande, men det tar inte i sig bort den legala arvsrätt som följer av att ni fortfarande är gifta.

Exakt vad maken kan få beror bland annat på om det finns gemensamma barn, särkullbarn och laglottsanspråk. Läs mer i vår guide om laglott och särkullbarn och i Sveriges Domstolars översikt över allmänna arvsregler.

Anonymiserat typfall från rådgivningen

Vid en dokumentgenomgång inför ett nytt samboförhållande kom det fram i förbifarten att klienten fortfarande hade ett inbördes testamente med den make som klienten sedan flera år levde åtskild från. Originalet låg kvar i ett bankfack.

Bostaden och ekonomin hade delats upp informellt. Något skilsmässomål pågick däremot inte, och testamentet kunde fortfarande ge den efterlevande maken en stark ställning.

Problemet upptäcktes alltså inte i ett arvssamtal. Det upptäcktes först när vi frågade vilka originalhandlingar som fortfarande fanns och var de förvarades.

Typfallet är sammansatt av situationer som återkommer i rådgivningen och detaljerna är ändrade. Lärdomen är densamma: vardagens uppbrott och juridikens brytpunkt är inte alltid samma dag.

Riskkontroll: Är ni gifta men lever åtskilda utan att ett skilsmässomål pågår? Då är risken särskilt stor att både testamentet och makens arvsrätt finns kvar. Låt Justiflex granska dokumentet.

Gäller ett inbördes testamente efter skilsmässa?

När skilsmässomålet pågår

Om en ansökan om äktenskapsskillnad har kommit in till tingsrätten och målet fortfarande pågår, är ett testamentsförordnande till den andra maken normalt utan verkan vid ett dödsfall. Detsamma gäller under betänketid.

Även den vanliga arvsrätten mellan makar faller bort när ett mål om äktenskapsskillnad pågår. Det följer av 3 kap. 10 § ärvdabalken.

Det betyder däremot inte att all ekonomisk koppling mellan makarna försvinner. En bodelning kan fortfarande behöva göras, och den avgör vad som tillhör dödsboet innan arvet fördelas enligt reglerna i äktenskapsbalken (1987:230).

När skilsmässan är klar

Efter en lagakraftvunnen skilsmässa är förordnandet till den tidigare maken normalt utan verkan. Den tidigare maken är inte heller legal arvinge.

Men formuleringen ”förordnandet till den tidigare maken” är viktig. Lagen säger inte att hela dokumentet automatiskt raderas.

Om testamentet även innehåller bestämmelser om barn, en välgörenhetsorganisation, särskild förvaltning, enskild egendom eller vem som ska ärva efter den sist avlidne, kan de delarna fortfarande få betydelse. Läs mer om skillnaden mellan ett verkningslöst förordnande och ett ogiltigt testamente.

Vad gäller för tidigare sambor?

Sambor ärver inte varandra enligt den legala arvsordningen. De behöver ett testamente för att skapa arvsrätt, vilket vi förklarar närmare i guiden testamente för sambor.

När samboförhållandet har upphört före dödsfallet är ett förordnande till den tidigare sambon normalt utan verkan enligt 11 kap. 8 § ärvdabalken. För sambor kan den rättsliga effekten därför inträda redan vid separationen – inte först efter någon dom.

Det kan ändå uppstå en bevisfråga om när samboförhållandet faktiskt upphörde. En tillfällig vistelse på annan adress behöver inte alltid betyda samma sak som ett definitivt uppbrott, medan en permanent flytt med uppdelat hushåll normalt talar starkt för att förhållandet har upphört.

Folkbokföringsadressen är viktig bevisning men inte alltid hela svaret. Relationens faktiska utformning, hushållet och parternas avsikt kan behöva bedömas samlat.

Kan delar av testamentet finnas kvar?

Ja. Ett inbördes testamente bör granskas förordnande för förordnande.

Fyra delar kräver särskild kontroll:

  1. Förordnandet till den tidigare partnern. Det är den del som normalt faller bort vid pågående eller avslutad skilsmässa, eller när ett samboförhållande har upphört.

  2. Reservförordnandet. Vem ska få arvet om den tidigare partnern inte får ta emot det? Om svaret saknas kan den legala arvsordningen ta över.

  3. Efterarvet. Bestämmelser om vad som ska hända efter den sist avlidnes död kan vara beroende av att den första delen av upplägget fungerar.

  4. Övriga villkor. Förordnanden till barn eller organisationer, villkor om enskild egendom och val av testamentsexekutor kan i vissa fall fortsätta att gälla.

När efterarvet blir hängande i luften

Efterarv förutsätter normalt att någon först tar emot egendomen med fri förfoganderätt. Om partnerförordnandet faller bort innan partnern har fått något, saknas det första led som efterarvet byggde på.

Det betyder inte automatiskt att de angivna efterarvingarna får egendomen direkt. Man måste först avgöra om de också är insatta som reservmottagare vid det första dödsfallet, eller bara skulle ärva efter den efterlevande partnern.

Formulering i testamentetRisk när partnerförordnandet fallerPraktisk följd
”Efter bådas död ska barnen ärva”Oklart om barnen ska få något redan vid det första dödsfalletTestamentets syfte och övriga lydelse måste tolkas
”Om min partner inte kan eller ska ta emot arvet, ska mina barn träda in”Tydligare reservförordnandeBarnen kan ha en direkt testamentarisk rätt
”Efter den efterlevandes död delas kvarlåtenskapen mellan bådas barn”Förutsätter ofta att partnern först har fått egendomenEfterarvsledet kan förlora sin funktion när första ledet faller
Självständigt förordnande av viss andel till barn eller organisationMindre beroende av partnerförordnandetDen självständiga delen kan fortsätta att gälla

Saknas en tydlig reservmottagare kan den legala arvsordningen ta över den del som inte längre kan verkställas. Därför räcker det inte att bara kontrollera vem som står först i testamentet.

Ett vanligt missförstånd är att ordet ”inbördes” gör testamentet odelbart. I själva verket består handlingen normalt av individuella förordnanden som kan få olika rättsligt resultat.

En annan viktig nyans är att 11 kap. 8 § är en tolkningsregel. Om dokumentet tydligt säger att en namngiven tidigare partner ska ärva även om relationen upphör, kan den uttryckliga viljan påverka bedömningen.

Justiflex 4R-kontroll

Använd modellen innan du bestämmer om ett gammalt testamente kan lämnas orört.

KontrollFrågaRöd flagg
RelationÄr ni gifta, sambor, frånskilda eller tidigare sambor?Civilståndet och vardagens relation pekar åt olika håll
RättsprocessHar en skilsmässoansökan kommit in, pågår betänketid eller har domen vunnit laga kraft?Du vet inte vilket datum den rättsliga förändringen inträffade
RäckviddVilka delar gäller partnern och vilka gäller barn, efterarvingar eller andra?Dokumentet saknar ett tydligt reservförordnande
RevisionFinns ett senare, korrekt bevittnat testamente som uttryckligen ersätter det gamla?Det finns handskrivna ändringar, flera original eller motstridiga versioner

Justiflex prioritering: Börja med Relation och Rättsprocess. Först därefter går det att avgöra dokumentets Räckvidd och hur en juridiskt säker Revision ska göras.

Snabbtest: Behöver du ändra testamentet nu?

Svara ja eller nej:

  1. Har ni flyttat isär sedan testamentet skrevs?

  2. Har någon lämnat in en ansökan om äktenskapsskillnad?

  3. Är skilsmässan klar eller har samboförhållandet upphört?

  4. Är en tidigare partner fortfarande namngiven som testamentstagare?

  5. Saknas ett tydligt svar på vem som ärver i andra hand?

  6. Finns det barn från en tidigare relation?

  7. Finns flera original, kopior eller handskrivna ändringar?

  8. Har förmånstagarförordnanden i försäkringar och pensioner lämnats oförändrade?

Ditt resultat

ResultatDina svarVad resultatet betyderGör detta nu
🔴 Röd – agera nuJa på fråga 2, 3, 4 eller 7. Även ja på fråga 1 om flytten var permanent.Relationens status och testamentets lydelse kan ge ett annat arv än du avser.Granska eller ersätt testamentet innan du väntar på bodelning eller dom.
🟡 Gul – kontroll behövsJa på fråga 5, 6 eller 8, eller om du är osäker på någon fråga.Reservförordnande, laglott eller andra förmånstagarförordnanden kan skapa en separat risk.Gör en samlad dokumentkontroll inom kort.
🟢 Grön – lägre riskNej på samtliga frågor och testamentet har granskats efter den senaste familjeförändringen.Inget i snabbtestet visar en omedelbar konflikt.Kontrollera ändå testamentet vid nästa livshändelse eller planerade översyn.

Viktigt: Grönt betyder lägre risk – inte en garanti. Testamentets exakta lydelse kan alltid påverka bedömningen.

Fick du rött eller gult resultat?
Påbörja ett nytt testamente eller en uppdatering och låt dagens vilja ersätta gamla antaganden.

Gör detta först – inte detta

Gör detta förstInte dettaVarför?
Kontrollera civilstånd och om ett skilsmässomål pågårUtgå från att flytten var den juridiska brytdagenRegeln är olika för makar och sambor
Upprätta ett nytt, formriktigt testamente med tydlig återkallelseStryk över den tidigare partnerns namn i originaletEn ändring måste uppfylla testamentets formkrav
Kartlägg alla original och tidigare versionerRiv en kopia och anta att saken är klarEtt annat original kan fortfarande åberopas
Ange reservmottagare och efterarv uttryckligtSkriv bara att den tidigare partnern inte ska få någotEgendomen måste fortfarande ha en tydlig mottagare
Kontrollera försäkringar, pensioner och fullmakter separatAnta att testamentet styr alla utbetalningarAndra dokument och avtalsvillkor kan gälla oberoende av testamentet

Vanliga och dyra misstag

1. ”Vi har flyttat isär, alltså gäller det inte”

För gifta är detta normalt fel om inget skilsmässomål pågår. Konsekvensen kan bli att den andre både gynnas av testamentet och har rättigheter som make.

2. Man väntar tills skilsmässan är helt klar

Ett dödsfall kan inträffa under betänketid eller innan bodelningen är färdig. Konsekvensen blir att ett gammalt dokument måste tolkas i en redan komplicerad situation.

3. Man antar att hela testamentet är borta

Förordnandet till den tidigare maken kan vara utan verkan samtidigt som andra delar lever vidare. Konsekvensen kan bli att barn, bonusbarn eller andra mottagare får en annan ställning än någon hade tänkt sig.

4. Man river bara sin egen kopia

Att förstöra en kopia är inte detsamma som att säkert återkalla ett testamente. Konsekvensen blir bevisproblem om ett original senare hittas hos den tidigare partnern, i ett bankfack eller hos en jurist.

5. Man gör en handskriven ändring utan två vittnen

Tillägg och ändringar ska normalt uppfylla samma formkrav som ett nytt testamente. Konsekvensen kan bli att ändringen faller men det gamla innehållet består.

6. Man glömmer den legala arvsrätten

En gift person kan inte alltid lösa frågan enbart genom att återkalla testamentet. Konsekvensen blir att den separerade maken ändå kan ärva enligt lag om inget skilsmässomål pågår.

7. Man glömmer särkullbarn och laglott

Barns laglottsrätt försvinner inte för att familjen ombildas. Konsekvensen kan bli krav på jämkning, likviditetsproblem och press att sälja en bostad.

8. Man tror att testamentet styr livförsäkring och pension

Förmånstagarförordnanden följer sina egna regler och avtalsvillkor. Konsekvensen kan bli att en tidigare partner får en utbetalning trots att testamentet har ändrats.

Fler formella risker finns i vår guide om vanliga misstag i testamenten.

Steg för steg: Så gör du rätt

Steg 1 – fastställ relationens juridiska status

Notera om ni fortfarande är gifta, om en skilsmässoansökan har lämnats in, om betänketid pågår eller om domen har vunnit laga kraft. För sambor ska du fastställa när det gemensamma parförhållandet och hushållet faktiskt upphörde.

Steg 2 – samla samtliga testamenten

Ta fram original, kopior, tillägg och senare versioner. Notera datum, vittnen och var originalen förvaras.

Steg 3 – läs hela dokumentet, inte bara första sidan

Markera förordnandet till partnern, reservförordnanden, efterarv och villkor om enskild egendom. Kontrollera också om barn eller organisationer är namngivna självständigt.

Steg 4 – bestäm din vilja utifrån dagens familj

Ta ställning till vem som ska ärva, vad barn minst har rätt till och vad som ska hända om en mottagare avlider före dig. Vid ny partner eller bonusfamilj bör du samordna testamentet med vår guide om bonusfamiljer och arv.

Steg 5 – upprätta ett nytt testamente

Skriv tydligt att det nya testamentet ersätter tidigare testamenten och tillägg i den mån de strider mot det nya. Vid ett inbördes testamente måste varje persons förordnande och följden av en ensidig ändring bedömas.

Steg 6 – följ formkraven

Ett ordinärt testamente ska vara skriftligt och undertecknas eller vidkännas inför två samtidigt närvarande, behöriga vittnen, som också skriver under. En digital beställning eller BankID-identifiering ersätter inte i sig vittneskraven enligt 10 kap. 1 § ärvdabalken.

Den statliga utredningen SOU 2025:91, Nya regler om arv och testamente innehåller förslag om framtida digitala testamenten, men ett förslag är inte samma sak som gällande lag.

Steg 7 – återkalla och förvara säkert

Hantera tidigare original på ett sätt som inte skapar oklarhet om vad som gäller. Förvara det nya originalet spårbart och informera en betrodd person om var det finns.

Se även vår nybörjarguide till testamente om vittnen, original och säker förvaring.

Redo att ersätta det gamla testamentet?
Skapa ditt nya testamente digitalt med Justiflex. Processen startas online med BankID och du får en steg-för-steg-guide till korrekt bevittning.

Konsekvenser om det blir fel

Ekonomisk risk: en separerad make kan få arv som var avsett för barnen

En make som du lever åtskild från kan få mer än du avsett, medan en ny partner eller ett bonusbarn kan bli helt utan arv. Otydliga reservförordnanden kan också flytta stora värden till den legala arvsordningen.

Relationsrisk: otydliga reservförordnanden kan splittra familjen

Arvstvister börjar ofta med två rimliga men oförenliga uppfattningar: den tidigare partnern läser dokumentet bokstavligt och barnen utgår från att separationen ändrade allt. Konflikten uppstår när familjen måste tolka den avlidnes vilja i efterhand.

Tidsrisk: en oklar testamentstolkning kan försena bouppteckning och arvskifte

Ett oklart testamente kan försena bouppteckningen, försvåra arvskiftet och leda till krav på domstolsprövning. Om dödsboets delägare sedan inte kan enas kan även själva arvskiftet låsa sig.

Den tryggaste lösningen är inte att hoppas att lagen tolkar ett gammalt dokument rätt. Det är att låta dokumentet uttrycka din nuvarande vilja klart.

Vanliga frågor om inbördes testamente efter separation eller skilsmässa

1. Upphör ett inbördes testamente automatiskt när gifta flyttar isär?

Nej, normalt inte. Om ni fortfarande är gifta och inget mål om äktenskapsskillnad pågår kan förordnandet till den andra maken fortsätta att gälla, och maken kan dessutom ha legal arvsrätt.

2. Vad händer under betänketiden eller när skilsmässoansökan har lämnats in?

När målet om äktenskapsskillnad pågår är förordnandet till den andra maken normalt utan verkan vid dödsfallet. Det gäller även under betänketid, men hela testamentet och det exakta processläget måste fortfarande kontrolleras.

3. Blir hela testamentet ogiltigt efter skilsmässan?

Nej, inte automatiskt. Förordnandet till den tidigare maken kan falla bort medan villkor om andra mottagare, efterarv eller särskild förvaltning fortfarande kan få betydelse.

4. Gäller ett inbördes testamente efter att sambor flyttat isär?

Förordnandet till den tidigare sambon är normalt utan verkan när samboförhållandet har upphört. Om det är oklart om uppbrottet var definitivt kan tidpunkten behöva utredas.

5. Kan en tidigare partner ändå ärva om testamentet uttryckligen säger det?

Ja, det kan vara möjligt. Eftersom 11 kap. 8 § är en tolkningsregel kan tydlig ordalydelse och testamentets syfte leda till en annan bedömning.

6. Måste den tidigare partnern godkänna att jag återkallar min del?

Nej. Varje testator kan återkalla sitt eget förordnande, men en ensidig ändring av ett inbördes testamente kan påverka den egna rätten enligt den andra personens förordnande.

7. Kan vi avtala utan vittnen att testamentet ska upphöra vid separation?

Förlita er inte på ett vanligt sidoavtal. Ett korrekt bevittnat testamente kan från början innehålla ett villkor om vad som ska ske vid separation, men ett senare avtal kan inte säkert ersätta testamentets arvsordning.

En återkallelse kan enligt 10 kap. 5 § ärvdabalken också ske genom att originalet förstörs eller genom att testator på annat otvetydigt sätt visar att förordnandet inte längre uttrycker den yttersta viljan. Av bevisskäl är ett nytt, korrekt bevittnat testamente med uttrycklig återkallelse normalt den säkraste lösningen.

8. Räcker det att riva testamentet?

Att förstöra originalet kan vara ett sätt att återkalla ett testamente, men det är riskfyllt när handlingen är gemensam eller finns i flera original. Ett nytt, korrekt bevittnat testamente med en uttrycklig återkallelse ger normalt bättre bevisning.

9. Räcker BankID för att ett testamente ska bli giltigt 2026?

Nej, inte ensamt. BankID kan användas i den digitala beställnings- och identifieringsprocessen, men ett ordinärt testamente måste enligt gällande rätt uppfylla kraven på två samtidigt närvarande vittnen.

10. Kan barn angripa fördelningen efter en separation eller skilsmässa?

Barn som är bröstarvingar kan begära jämkning för att få ut sin laglott om testamentet inskränker den. Det är en annan fråga än om förordnandet till den tidigare partnern är utan verkan.

Vill du veta vad som fortfarande gäller i just ditt dokument?
Starta en trygg uppdatering hos Justiflex eller läs våra verifierade kundomdömen på Reco.

Slutsats: uppdatera viljan när relationen ändras

Ett inbördes testamente efter separation eller skilsmässa är sällan en enkel fråga om ”giltigt” eller ”ogiltigt”. För gifta kan dokumentet fortsätta att gälla efter en faktisk separation, medan förordnandet till maken normalt faller bort när ett skilsmässomål pågår eller skilsmässan är klar.

För tidigare sambor är förordnandet normalt utan verkan när samboförhållandet har upphört. I samtliga fall kan andra delar av testamentet ändå leva vidare och skapa ett resultat som ingen längre avsåg.

Vänta därför inte på färdig bodelning. Fastställ den rättsliga statusen, granska varje förordnande och ersätt det gamla testamentet med en tydlig och korrekt bevittnad handling.

Om ansvarig jurist

Robin Forslöv är jurist och grundare av Justiflex AB. Han arbetar med svensk familje- och arvsrätt och hjälper privatpersoner att förebygga konflikter genom tydliga, praktiskt genomförbara juridiska dokument.

Juridisk information

Artikeln innehåller generell information om svensk rätt och ersätter inte personlig juridisk rådgivning. Bedömningen kan påverkas av testamentets exakta lydelse, familjeförhållanden, internationell anknytning, senare handlingar och omständigheterna kring separationen.

Skicka inte personnummer, hälsouppgifter eller andra känsliga uppgifter i öppna kommentarsfält. Använd Justiflex säkra kontakt- och beställningsvägar.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Gäller ett inbördes testamente efter separation eller skilsmässa? Läs mer »

Exet bor kvar – har du rätt till nyttjandeersättning? Guide 2026

25 juli 2026 | Av Robin Forslöv | 5 min läsning

Exet bor kvar – har du rätt till nyttjandeersättning? Guide 2026

Det avgörande är inte bara vem som bor kvar – utan om den andra har varit utestängd, hur bostadens kostnader har fördelats och från vilken tidpunkt ersättning kan bli aktuell.

Ensam användning ger inte automatiskt rätt till nyttjandeersättning. Bevisningen, tidslinjen och den ekonomiska helhetsbedömningen avgör hur starkt kravet är.

Snabbsvar: Ja, ibland. Den som ensam bor kvar i en gemensamt ägd eller den andres bostad kan behöva betala nyttjandeersättning. Det är dock inte automatiskt. Avgörande är bland annat om den utflyttade varit utestängd, hur länge kvarboendet pågått och vilka kostnader som betalats.

Inledning

Separationen är klar – men ekonomin är det inte.

Ditt ex bor kvar i huset eller bostadsrätten. Du betalar kanske fortfarande ränta, amortering eller andra kostnader, samtidigt som du själv måste bekosta ett nytt boende. Månaderna går och bodelningen står still.

Då uppstår den naturliga frågan:

Ska ditt ex få använda hela bostaden utan att betala något till dig?

Nyttjandeersättning kan bli aktuell. Men det finns ingen enkel regel som säger att den kvarboende alltid ska betala halva marknadshyran från den dag den andra flyttar.

Bedömningen påverkas av ägandet, hur utflyttningen gick till, om det finns ett beslut om kvarsittningsrätt, hur lång tid som gått och vem som har betalat bostadens kostnader.

Är ni överens om bostaden och resten av bodelningen?
Skapa bodelningsavtal för sambor eller bodelningsavtal för makar – klart på några minuter.
✔ BankID ✔ Juristgranskat ✔ Säker hantering

Vad du får av guiden

Efter guiden vet du:

  • när nyttjandeersättning kan bli aktuell,
  • varför ensam användning inte alltid räcker,
  • hur kvarsittningsrätt påverkar bedömningen,
  • från vilken tidpunkt ersättning kan krävas,
  • hur beloppet kan beräknas,
  • hur bolån, avgift och amortering ska hållas isär,
  • vilka bevis du behöver säkra,
  • hur du framställer ett tydligt skriftligt krav, och
  • vad du gör om ditt ex förhalar bodelningen.

Innehåll

  • Vad är nyttjandeersättning?
  • När kan du ha rätt till nyttjandeersättning?
  • Kvarsittningsrätt – rätt att bo kvar är inte samma sak som gratis boende
  • När får du normalt inte ersättning?
  • Från vilken tidpunkt kan ersättning krävas?
  • Hur beräknas nyttjandeersättning?
  • Justiflex tvåkontomodell
  • Interaktivt test
  • Vanliga och dyra misstag
  • Steg för steg – så gör du rätt
  • Konsekvenser om frågan hanteras fel
  • Vanliga frågor

Det här ser vi i verkligheten

I rådgivning om bodelning möter Justiflex återkommande samma mönster: parterna bestämmer snabbt vem som ska flytta, men lämnar kostnadsfrågan öppen.

Den utflyttade upplever att han eller hon finansierar den andres boende, medan den kvarboende redan betalar avgift, ränta, försäkring och underhåll. När det saknas ett tydligt avtal kan båda ha ekonomiska krav mot varandra.

Justiflex praktiska råd är att skilja på tre frågor från första dagen:

  1. Vem får använda bostaden?
  2. Vem ska betala vilka kostnader?
  3. Ska den ensamma användningen i sig ersättas?

Detta är tre skilda frågor. Ett muntligt besked om att någon ”kan bo kvar tills vidare” löser sällan alla tre.

Vad är nyttjandeersättning?

Nyttjandeersättning – ibland kallad nyttjanderättsersättning – är ekonomisk ersättning för att den ena parten ensam använder en bostad som helt eller delvis tillhör den andra.

Ersättningen kan jämföras med betalning för den ekonomiska förmån som det innebär att få disponera hela bostaden, samtidigt som den andra parten inte kan använda eller frigöra värdet i sin andel.

Det finns ingen allmän paragraf i äktenskapsbalken eller sambolagen som automatiskt ger den utflyttade rätt till ett bestämt belopp. Rätten har i stället utvecklats genom domstolarnas avgöranden.

I NJA 2006 s. 206 fick en tidigare sambo betala ersättning när hon med stöd av domstolens beslut hade bott kvar ensam i en samägd bostadsrätt under lång tid. Högsta domstolen slog samtidigt fast att samma grundprinciper bör kunna gälla för makar och sambor.

Nyttjandeersättning är inte samma sak som:

  • ägarandel eller slutlig lösenlikvid,
  • ränta, amortering eller månadsavgift,
  • underhållsbidrag, eller
  • ersättning för renoveringar.

Dessa poster kan påverka slutresultatet, men de ska inte blandas ihop.

När kan du ha rätt till nyttjandeersättning i en bodelning?

Din position är normalt starkare när flera av följande omständigheter finns:

  • Bostaden ägs helt eller delvis av dig.
  • Ditt ex använder hela bostaden ensam.
  • Du får inte eller kan inte använda bostaden.
  • Domstolen har beslutat att ditt ex får bo kvar.
  • Ni har skriftligen avtalat att ditt ex ensam får använda bostaden.
  • Ditt ex har krävt att du ska flytta eller faktiskt stängt dig ute.
  • Kvarboendet pågår under längre tid eller bodelningen har försenats.
  • Du har tidigt framställt krav och kan visa nyttjandevärdet och kostnaderna.

Ingen enskild punkt avgör alltid frågan. Helheten är central.

Justiflex riskmatris

SituationPreliminär styrkaVarför?
Domstolen har gett ditt ex kvarsittningsrätt och du måste flyttaStarkareDu är rättsligt utestängd från att använda bostaden
Skriftligt avtal om att exet ensamt disponerar bostadenStarkareEnsamrätten och tidpunkten kan bevisas
Exet har krävt din utflyttning eller hindrat ditt tillträdeKan vara starkVisar faktisk utestängning, men bevisningen är viktig
Du flyttade frivilligt och kunde fortfarande använda bostadenSvagareEnsam användning är inte alltid tillräcklig
Exet betalar alla avgifter, räntor och andra kostnaderKräver nettoberäkningExet kan ha motkrav mot dig
Kvarboendet har bara pågått en kort tidOsäkrareStarttidpunkten är inte helt klarlagd

Tabellen är ett första beslutsstöd, inte ett slutligt besked i ett enskilt ärende.

Vad gör du just nu?

Ditt preliminära lägeNästa steg
Svagare: frivillig utflyttning, fortsatt tillträde eller kort tidKlargör skriftligen vem som får använda bostaden och vem som betalar varje kostnad.
Mellanläge: ensam användning är klar men avtal, starttid eller betalningar är otydligaBygg tidslinjen och tvåkontoberäkningen innan du anger ett belopp.
Starkare: beslut, avtal eller tydlig utestängning och längre tidReservera kravet skriftligen och få underlaget juridiskt bedömt.

Osäker på om ditt krav är starkt eller om ditt ex har ett motkrav?
Justiflex kan göra en avgränsad juridisk bedömning av ägandet, nyttjandet, kostnaderna och tidslinjen innan du framställer ett belopp.

Kvarsittningsrätt – rätt att bo kvar är inte samma sak som gratis boende

Kvarsittningsrätt är ett tillfälligt beslut om vem som får bo kvar tills bostadsfrågan eller bodelningen är löst.

För makar kan domstolen enligt 14 kap. 7 § äktenskapsbalken (1987:230) bestämma vem som får bo kvar i den gemensamma bostaden, längst till dess att bodelningen är genomförd. Läs lagtexten hos Sveriges riksdag.

För sambor finns motsvarande möjlighet i 28 § sambolagen (2003:376) när bostaden ska ingå i bodelningen. Läs sambolagen hos Sveriges riksdag.

Ett beslut om kvarsittningsrätt betyder inte:

  • att den kvarboende blir ägare,
  • att den kvarboende slutligt får bostaden,
  • att den andra befrias från bolånet,
  • att kostnaderna automatiskt ska delas lika, eller
  • att den kvarboende får använda den andres andel gratis.

Det betyder bara vem som får bo där under väntetiden.

Högsta domstolen har betonat att ett långt kvarboende kan få stor ekonomisk betydelse. Den som är utflyttad kan varken använda bostaden eller alltid frigöra kapitalet i sin andel. Därför kan nyttjandeersättning behövas för att neutralisera den ekonomiska fördelen.

Läs också: Vem får bostaden vid skilsmässa?

När får du normalt inte nyttjandeersättning?

Det vanligaste missförståndet är:

”Mitt ex bor där ensam. Då har jag automatiskt rätt till halva marknadshyran.”

Så enkelt är det inte.

I rättsfallet RH 2015:52 flyttade den ena sambon från en gemensamt ägd bostadsrätt. Det fanns inget domstolsbeslut eller avtal som gav den andra sambon ensamrätt till bostaden.

Hovrätten fäste vikt vid att den utflyttade sambon inte hade visat att hon blivit tvingad att flytta eller hindrad från att använda bostaden. Hon fick därför ingen nyttjandeersättning och var fortfarande skyldig att svara för sin del av bostadens gemensamma kostnader.

Ditt krav kan alltså vara svagare om:

  • du flyttade frivilligt och kunde fortsätta använda bostaden,
  • ni saknade avtal eller beslut om ensam användning,
  • perioden varit kort, eller
  • ditt ex ensam har betalat de gemensamma kostnaderna.

Det betyder inte att ett krav alltid är omöjligt utan domstolsbeslut. Men bevisläget blir ofta svårare.

Att byta lås avgör inte alltid frågan

Ett låsbyte kan vara viktig bevisning om faktisk utestängning. Men det räcker inte alltid isolerat.

Domstolen kan även bedöma varför låset byttes, om den utflyttade begärde tillträde och om personen rättsligt fortfarande hade möjlighet att hävda sin användningsrätt.

Spara därför sms, mejl och andra meddelanden om utflyttningen och tillträdet till bostaden.

Från vilken tidpunkt kan nyttjandeersättning krävas?

Detta är en av de mest osäkra frågorna.

I NJA 2006 s. 206 avsåg kravet tid från ungefär ett år efter separationen. Högsta domstolen uttalade samtidigt att en betalningsfri period möjligen kunde begränsas till ett par månader – eller att ersättning kunde utgå redan från separationen – men avgjorde inte frågan slutligt.

Det finns därför ingen generell ”ettårsregel”.

Justiflex rekommendation

Vänta inte ett år med att agera.

Framställ ett skriftligt förbehåll när det står klart att exet ska disponera bostaden ensamt, kostnadsfördelningen är olöst och situationen inte bara är en kort övergång.

Ett tidigt krav garanterar inte betalning från samma datum. Det minskar däremot risken för att motparten senare hävdar att du accepterat gratis användning.

Exempel på ett enkelt förbehåll

Jag accepterar tills vidare att du ensam bor kvar i bostaden. Detta innebär inte att jag avstår från ersättning för nyttjandet eller från mina krav avseende bostadens kostnader. Frågorna ska regleras i samband med bodelningen eller genom en separat skriftlig överenskommelse.

Texten måste anpassas efter situationen. Använd inte formuleringen om det finns hot, våld, kontaktförbud eller andra säkerhetsrisker.

Läs även: Sambor har gjort slut men bor kvar – när börjar ettårsfristen?

Hur beräknas nyttjandeersättning i en bodelning?

Det finns ingen lagstadgad schablon.

Högsta domstolen har angett att en rimlig beräkning kan ta hänsyn till:

  • hyran för likvärdiga bostäder på orten,
  • den utflyttades ägarandel,
  • de faktiska kostnader som den kvarboende har betalat, och
  • omständigheterna i övrigt.

Det är alltså normalt fel att automatiskt kräva:

50 procent av bostadens uppskattade marknadshyra × antal månader

utan att samtidigt analysera kostnader och ägarförhållanden.

Vilka kostnader spelar roll?

PostNormal utgångspunkt i analysen
El, bredband och egen förbrukningBetalas normalt av den som använder tjänsten
BostadsrättsavgiftKan innehålla både nyttjande- och ägarrelaterade delar
BolåneräntaFinansieringskostnad som kan ge upphov till motkrav eller avräkning
AmorteringBygger normalt kapital och ska hållas isär från rena boendekostnader
Försäkring och fastighetsavgiftKan vara gemensamma ägarkostnader
Reparationer och renoveringarKräver bedömning av nödvändighet, samtycke och värdeeffekt

Amorteringen är den vanligaste felräkningen

Amortering är inte samma sak som ränta.

Ränta är en kostnad för lånet. Amortering minskar skulden och ökar nettovärdet i bostaden. Om den kvarboende ensam amorterar på ett gemensamt lån kan det därför uppstå en separat ekonomisk reglering.

Amorteringen ska inte utan vidare räknas som ”hyra” eller som en vanlig boendekostnad.

Läs mer: Skulder vid skilsmässa – vem ansvarar för lånen?

Justiflex tvåkontomodell

För att undvika dubbelräkning delar Justiflex analysen i två separata konton.

Konto 1: Nyttjandet

Här bedöms värdet av att en person ensam fått använda hela bostaden.

Bedömningen omfattar bostadstyp, jämförelsevärde, ägarandel, utestängning och hur länge ensamnyttjandet pågått.

Konto 2: Betalningarna

Här dokumenteras vem som faktiskt har betalat avgift, ränta, amortering, försäkring, fastighetsavgift, drift och reparationer.

Först när båda kontona är klara går det

Förenklat räkneexempel

Anna och Erik äger en bostadsrätt med hälften var. Efter separationen får Anna ensam använda bostaden. Ett rimligt jämförelsevärde uppskattas till 18 000 kronor per månad.

Eriks ägarandel motsvarar då preliminärt 9 000 kronor av nyttjandevärdet per månad.

Anna har samtidigt ensam betalat 9 000 kronor per månad i gemensamma avgifter och räntor. Om hälften av dessa kostnader rätteligen belastar Erik kan Anna ha ett motkrav på 4 500 kronor per månad.

Den mycket förenklade nettoberäkningen blir då:

BeräkningBelopp
Preliminärt nyttjandevärde för Eriks andel9 000 kr
Möjlig avräkning för Eriks andel av gemensamma kostnader−4 500 kr
Preliminärt netto4 500 kr/mån

VARNING: Detta är inte en lagstadgad formel – endast ett pedagogiskt räkneexempel.
Amortering, reparationer, skälighet och rättslig starttidpunkt kan förändra resultatet.

Blanda inte ihop nyttjandeersättning och utköpspris

Om den ena ska överta bostaden behövs en separat beräkning av lösenlikviden. Där kan bostadens marknadsvärde, lån och – beroende på omständigheterna – latent kapitalvinstskatt och tänkta försäljningskostnader behöva bedömas.

Dessa poster ska inte slentrianmässigt kvittas mot nyttjandeersättningen. Om kalkylerna blandas ihop kan samma kostnad räknas två gånger eller utköpspriset bli fel.

Läs även: Mitt ex vill lösa ut mig ur huset – hur vet jag att priset är rätt?

Få en avgränsad juridisk bedömning av nettoberäkningen innan ni bestämmer utköpspris eller slutreglerar kraven.

Gör detta först – inte detta

Gör detta förstUndvik detta
Säkra tidslinjen och ensamnyttjandetUtgå från minnesbilder långt senare
Klargör användning och kostnader skriftligenNöj dig med ”du kan bo kvar så länge”
Samla jämförelsevärden och betalningsunderlagAnge ett belopp genom gissning
Håll amortering och utköpspris separatBlanda alla poster i samma kalkyl

Läs även: Partnern förhalar bodelningen – så bryter du dödläget

Praktiskt scenario: när båda tycker att de har betalat för mycket

I ett återkommande typscenario äger parterna en villa med hälften var. Den ena flyttar, den andra bor kvar med barnen och betalar ränta, drift och vissa amorteringar.

Efter åtta månader kräver den utflyttade nyttjandeersättning. Den kvarboende kräver i stället ersättning för bostadens kostnader.

Båda kan ha delar av rätt.

Då måste man fastställa ensamnyttjandet och starttiden, värdera nyttjandet, sortera betalningarna och räkna fram ett netto utan dubbelräkning.

Det är denna struktur som ofta saknas när parterna själva försöker ”räkna rättvist”.

Interaktivt test: behöver du utreda nyttjandeersättning?

Kryssa i varje påstående som stämmer:

  • Jag äger hela eller en del av bostaden.

  • Mitt ex använder bostaden ensamt.

  • Det finns ett beslut eller skriftligt avtal om vem som får bo kvar.

  • Jag har ombetts att flytta eller nekats tillträde.

  • Situationen har pågått längre än en kort övergångstid.

  • Jag betalar fortfarande någon del av lånen eller kostnaderna.

  • Jag har skriftligen meddelat att jag inte accepterar gratis ensam användning.

  • Bodelningen eller försäljningen är försenad.

Resultat

0–2 ja: Underlaget kan vara svagt eller ofullständigt.
Gör nu: Klargör användningen och kostnaderna skriftligen.

3–5 ja: Flera omständigheter bör utredas.
Gör nu: Bygg tidslinjen och tvåkontoberäkningen innan du anger ett belopp.

6–8 ja: Du kan ha ett tydligt ekonomiskt intresse av att agera.
Gör nu: Starta en juridisk bedömning innan fler månader och kostnader tillkommer.

Testet är endast ett beslutsstöd och kan inte avgöra om ett krav är juridiskt giltigt.

Ditt quizresultat visar vad som behöver utredas – inte vem som automatiskt har rätt.
Justiflex kan granska tidslinjen, ägandet och kostnaderna och därefter formulera ett tydligt krav eller svar.

Vanliga och dyra misstag

1. Att tro att ersättningen uppstår automatiskt

Konsekvens: Du bygger ett högt krav på fel rättslig grund och försvagar förhandlingen.

2. Att lämna kravet öppet och vänta på bodelningen

Konsekvens: Ditt ex kan hävda att du accepterat upplägget, samtidigt som en separat tvist växer månad för månad.

3. Att räkna amortering som vanlig boendekostnad

Konsekvens: Kapitaluppbyggnad blandas ihop med förbrukning och kostnader. Resultatet kan bli kraftigt missvisande.

4. Att kräva halva marknadshyran utan avräkning

Konsekvens: Du bortser från avgifter, räntor och andra utgifter som den kvarboende kan kräva dig på.

5. Att blanda nyttjandeersättning, renoveringar och utköpspris

Konsekvens: Kostnader kan dubbelräknas och lösenlikviden bli fel.

6. Att skriva under ett bodelningsavtal med en allmän slutregleringsklausul

Konsekvens: Ett separat krav på nyttjandeersättning kan oavsiktligt gå förlorat.

Läs därför alltid vad du bör kontrollera innan du skriver under bodelningen.

Steg för steg – så gör du rätt

Steg 1: Fastställ ägandet

Ta fram köpeavtal, lagfart eller utdrag från bostadsrättsföreningen. Kontrollera om bostaden ägs 50/50, i andra andelar eller endast av den ena.

Ägande och bodelning är inte alltid samma sak.

Steg 2: Säkra tidslinjen

Anteckna när relationen upphörde, när någon flyttade, vem som begärde det, när ensam användning började, om tillträdet begränsades och när krav framfördes.

Steg 3: Kontrollera om det finns kvarsittningsrätt eller avtal

Spara domstolsbeslut, sms, mejl och undertecknade överenskommelser.

Om ni saknar avtal bör ni reglera vem som får bo kvar och från vilket datum, kostnaderna, amorteringen, eventuell nyttjandeersättning och vad som händer vid försäljning eller övertagande.

Steg 4: Framställ ett skriftligt förbehåll

Meddela att du inte avstår från nyttjandeersättning eller andra bostadsrelaterade krav.

Undvik att direkt låsa dig vid ett belopp om underlaget ännu är ofullständigt.

Steg 5: Bygg tvåkontoberäkningen

Samla månadsavier, räntebesked, amorteringshistorik, försäkring, fastighetsavgift, drift, reparationsfakturor, värderingar och jämförelseunderlag.

Om motparten vägrar lämna uppgifter, läs Partner vägrar lämna ut kontoutdrag vid bodelning – så gör du.

Steg 6: Driv bodelningen framåt

Nyttjandeersättning bör inte bli en ursäkt för att låta bostadsfrågan ligga öppen.

Om ni inte kan enas kan en make ansöka om bodelningsförrättare enligt 17 kap. 1 § äktenskapsbalken. Genom 26 § sambolagen gäller motsvarande regler även för sambor.

Läs: Så undviker du de dyraste fallgroparna i bodelningen

Steg 7: Skriv en slutreglering som faktiskt täcker kraven

Avtalet ska ange om nyttjandeersättning betalas, vilka kostnader som avräknas, hur amortering hanteras och om någon fordran återstår.

En standardmening om att ”parterna inte har några ytterligare krav” kan få större effekt än någon av dem förstått.

Är ni överens?
Skapa ett juridiskt granskat bodelningsavtal för sambor eller bodelningsavtal för makar med säker digital hantering.
Är ni oense om nyttjandeersättningen? Börja med en separat juridisk bedömning innan avtalet undertecknas.

Konsekvenser om frågan hanteras fel

Pengar

Ett månatligt nettokrav på 4 000 kronor blir 48 000 kronor på ett år. Om bodelningen drar ut i två år kan samma fråga motsvara 96 000 kronor – före ränta och processkostnader.

Samtidigt kan ett till synes högt krav minska kraftigt när den kvarboendes betalningar räknas av.

Relation och framtida tvist

Otydliga kostnader skapar lätt känslan av att den ena finansierar den andra.

Utan dokumentation kan krav och invändningar senare behöva prövas med bristfällig bevisning, och konflikten kan hindra både försäljning och utköp.

Vanliga frågor om nyttjandeersättning

1. Har jag automatiskt rätt till ersättning när mitt ex bor kvar?

Nej. Ensam användning är viktig, men bedömningen påverkas bland annat av ägandet, om du varit utestängd, om det finns beslut eller avtal, tidsperioden och kostnadsfördelningen.

2. Måste det finnas ett beslut om kvarsittningsrätt?

Inte nödvändigtvis i alla situationer, men ett domstolsbeslut ger ett betydligt tydligare bevis på att den utflyttade inte har rätt att använda bostaden. Utan beslut eller avtal kan kravet bli osäkrare.

3. Kan ersättning krävas från separationsdagen?

Det beror på.

Högsta domstolen har öppnat för att ersättning i princip kan aktualiseras redan från separationen eller efter ett par månader, men har inte fastställt en generell startregel. Framställ därför krav eller förbehåll tidigt.

4. Är ersättningen alltid halva marknadshyran?

Nej. Jämförelsehyror kan vara ett underlag, men ägarandel, faktiska kostnader, bostadstyp och skälighet måste också bedömas.

5. Kan jag kräva ersättning om jag flyttade frivilligt?

Det kan vara svårare. Om du fortfarande hade rätt och faktisk möjlighet att använda bostaden kan ett krav avslås. Det framgår bland annat av RH 2015:52.

6. Ska jag fortsätta betala bolånet när jag flyttat?

Bankens avtal gäller oberoende av separationen. Är ni båda låntagare kan banken normalt kräva betalning enligt lånevillkoren tills banken godkänner något annat.

Era inbördes krav får regleras separat.

7. Ska amortering dras av från nyttjandeersättningen?

Inte automatiskt. Amortering minskar skulden och bygger kapital. Den ska därför skiljas från ränta, drift och andra löpande kostnader.

8. Spelar det någon roll att barnen bor kvar?

Barnens boende kan ha stor betydelse för vem som får kvarsittningsrätt och för helhetsbedömningen.

Det innebär däremot inte automatiskt att all användning av den andra partens andel ska vara gratis. I NJA 2006 s. 206 bodde gemensamma barn kvar, men ersättning dömdes ändå ut.

9. Gäller samma regler i Stockholm och övriga Sverige?

Ja, de civilrättsliga reglerna är nationella. Bostadens ort kan däremot påverka jämförelsevärdet och vilken tingsrätt som är behörig.

10. Vad gör jag om mitt ex vägrar betala eller förhalar bodelningen?

Börja med ett preciserat skriftligt krav och komplett underlag. Driv samtidigt bodelningen framåt.

Beroende på situationen kan en bodelningsförrättare, förhandling eller separat domstolsprocess behövas.

Sammanfattning: ersättning när ex bor kvar

Du kan ha rätt till nyttjandeersättning när ditt ex bor kvar i den gemensamma bostaden efter separationen. Men ersättningen uppstår inte automatiskt bara för att du har flyttat.

Det viktigaste är att utreda:

  • ägandet,
  • om du varit rättsligt eller faktiskt utestängd,
  • när ensamnyttjandet började,
  • om det finns kvarsittningsbeslut eller avtal,
  • hur länge situationen pågått,
  • vem som betalat varje kostnad, och
  • vilket nyttjandevärde som kan styrkas.

Vänta inte på att månader av kostnader ska lösa sig själva i bodelningen.

Dokumentera, reservera kravet och gör en nettoberäkning innan du anger ett slutligt belopp.

Få ett tydligt besked innan beloppen växer

Justiflex hjälper dig att skilja på nyttjandeersättning, bolån, amortering, avgifter och bodelning – och att formulera nästa steg utan att skapa onödig konflikt.

Om ni är överens

Bodelningsavtal för sambor eller bodelningsavtal för makar

✔ BankID
✔ Juristgranskat
✔ Säker hantering

Om ni är oense

Få en avgränsad juridisk bedömning av:

  • rätten till nyttjandeersättning,
  • motpartens möjliga motkrav,
  • preliminär nettoberäkning,
  • skriftligt krav eller svar, och
  • vägen fram till en slutlig bodelning.

Juridik. Snabbt. Enkelt. Överallt.

Om ansvarig jurist

Robin Forslöv är jurist och grundare av Justiflex AB. Han arbetar med bland annat bodelning, samboseparationer, bostadstvister, avtal och arvsrätt.

I bodelningsärenden hanterar han återkommande situationer där boende, ägande, lån och betalningskrav överlappar.

Justiflex erbjuder digital juridisk hjälp med tydliga nästa steg, fasta priser och säker hantering.

Juristgranskat av Justiflex AB.

Viktig information

Artikeln innehåller allmän juridisk information utifrån rättsläget 2026 och ersätter inte individuell rådgivning. Bedömningen av nyttjandeersättning är särskilt beroende av omständigheterna i det enskilda fallet.

Publicera inte personnummer, kontouppgifter, uppgifter om barn eller andra känsliga personuppgifter i öppna kommentarsfält. Använd Justiflex säkra kontaktväg för handlingar och personuppgifter.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Exet bor kvar – har du rätt till nyttjandeersättning? Guide 2026 Läs mer »

Kan ett äktenskapsförord jämkas? När ett gammalt avtal kan sättas åt sidan vid skilsmässa

23 juli 2026 | Av Robin Forslöv | 5 min läsning

Kan ett äktenskapsförord jämkas? När ett gammalt avtal kan sättas åt sidan vid skilsmässa

Det avgörande är inte bara att en förälder har fört över pengar till ett barn – utan om pengarna var en gåva, ett lån eller något som ska räknas av som förskott på arv.

När gåvobrev eller skuldebrev skrivs redan vid överföringen blir det tydligt vad som ska gälla vid en framtida bouppteckning och arvskifte – innan syskonen hamnar i konflikt.

Snabbsvar: Ja. Ett villkor i ett äktenskapsförord kan jämkas eller lämnas utan avseende vid bodelningen om resultatet är oskäligt. Tröskeln är hög. Avtalets innehåll, hur det kom till, senare förändringar och makarnas samlade ekonomi vägs samman i en individuell helhetsbedömning.

Inledning

Du skrev under äktenskapsförordet för 10, 20 eller kanske 30 år sedan.

Då såg livet annorlunda ut. Tillgångarna var mindre, barnen kanske inte var födda och ingen visste hur makarnas ekonomi skulle utvecklas.

Vid skilsmässan visar det sig plötsligt att nästan allt av värde är den ena makens enskilda egendom. Den andra maken riskerar att lämna ett långt äktenskap med ett litet sparkapital, svagare pensionsskydd och begränsade möjligheter att ordna en ny bostad.

Det betyder inte automatiskt att äktenskapsförordet kan sättas åt sidan.

Men det betyder att avtalet bör granskas innan bodelningen godkänns.

Den dyraste missen är ofta att utgå från någon av två ytterligheter:

”Äktenskapsförordet är registrerat, så det går inte att göra något.”

eller:

”Resultatet känns orättvist, så avtalet måste vara ogiltigt.”

Ingen av slutsatserna är juridiskt säker.

Pågår bodelningen redan? Skriv inte under ett slutligt bodelningsavtal innan äktenskapsförordets innehåll, räckvidd och ekonomiska effekt har analyserats. Justiflex lämnar fast pris innan en granskning påbörjas.

Det här får du av guiden

Efter läsningen vet du:

  • när ett äktenskapsförord kan jämkas,
  • varför ett gammalt avtal inte automatiskt är ogiltigt,
  • vilka omständigheter som väger tyngst,
  • skillnaden mellan jämkning och ogiltighet,
  • hur du räknar på det verkliga bodelningsutfallet,
  • vilket underlag som bör säkras,
  • vilka misstag som kan försvaga din position,
  • hur du agerar innan bodelningen blir bindande.

Innehåll

  • Tre juridiska frågor som måste hållas isär
  • Vad säger lagen om jämkning?
  • När kan ett gammalt äktenskapsförord vara oskäligt?
  • Vad räcker normalt inte för jämkning?
  • Justiflex beslutsmodell
  • Anonymiserat exempel
  • Mini-test: bör avtalet granskas?
  • Vanliga och dyra misstag
  • Så gör du rätt – steg för steg
  • Vad kan det kosta att bedöma frågan fel?
  • Vanliga frågor
  • Så kan Justiflex hjälpa dig

Börja inte med frågan om avtalet känns rättvist

I bodelningsärenden möter vi regelbundet personer som fokuserar direkt på om äktenskapsförordet är ”orättvist”.

Det är förståeligt. Men juridiskt börjar bedömningen tidigare.

Först måste man kontrollera om handlingen uppfyller formkraven. Därefter behöver man fastställa exakt vilka tillgångar den omfattar.

Först när dessa frågor är utredda går det att bedöma om avtalets faktiska effekt vid bodelningen kan vara oskälig.

Ett återkommande mönster i våra granskningar är att den första verkliga tvisten inte alltid gäller jämkning. Den gäller ofta vad avtalet över huvud taget omfattar.

Det kan exempelvis vara oklart om avtalet träffar:

  • ett bolag som startades efter att avtalet skrevs,
  • en fastighet som köpts för pengar från en tidigare enskild tillgång,
  • utdelningar och annan avkastning,
  • aktier som bytts mot nya aktier,
  • försäljningslikvid som blandats med andra pengar,
  • en bostad som renoverats med gemensamma medel.

Egendom som träder i stället för enskild egendom är som utgångspunkt också enskild. Avkastning från enskild egendom är däremot giftorättsgods, om det inte har föreskrivits något annat. Skillnaden kan få stor ekonomisk betydelse.

Justiflex trestegsmodell

StegFrågaVad kontrolleras?Varför är det viktigt?
1Är avtalet formellt giltigt?Skriftlighet, datum, underskrifter och registreringFormfel kan påverka om handlingen får avsedd verkan
2Vad omfattar avtalet?Ordalydelse, avkastning, ersättningsegendom och senare avtalEgendom kan ligga innanför eller utanför bodelningen av andra skäl än makarna tror
3Blir tillämpningen oskälig?Avtalets tillkomst, senare förändringar och makarnas samlade ekonomiHär bedöms om ett villkor kan jämkas eller lämnas utan avseende

De tre frågorna får inte blandas ihop.

Ett äktenskapsförord kan vara korrekt registrerat men ändå innehålla ett villkor som får en oskälig effekt. Samtidigt innebär ett ekonomiskt ojämnt resultat inte automatiskt att jämkning ska ske.

Skatteverkets registrering är inte någon slutlig fastställelse av att äktenskapsförordet är skäligt och giltigt i alla avseenden. Registreringen avgör inte heller hur handlingen ska tolkas i en framtida bodelning.

Vad säger lagen om jämkning av äktenskapsförord?

Bestämmelsen finns i 12 kap. 3 § äktenskapsbalken, SFS 1987:230.

Ett villkor i ett äktenskapsförord får jämkas eller lämnas utan avseende vid bodelningen om det är oskäligt med hänsyn till:

  • äktenskapsförordets innehåll,
  • omständigheterna när det upprättades,
  • senare inträffade förhållanden,
  • omständigheterna i övrigt.

Det ska alltså göras en helhetsbedömning. Man ser inte bara till formuleringarna i handlingen, utan också till hur avtalet kom till och vilka konsekvenser det får när bodelningen genomförs.

Jämkning är ett undantag

Huvudregeln är att makarna ska kunna förlita sig på ett äktenskapsförord som de gemensamt har ingått.

Förarbetena betonar därför att jämkningsmöjligheten ska användas restriktivt. Att den ena maken i efterhand ångrar avtalet eller får mindre egendom än den andra räcker normalt inte.

Bestämmelsen är framför allt avsedd för situationer där egendom i större omfattning har gjorts enskild och detta leder till en påtaglig snedfördelning.

Ett centralt exempel är att den ena maken efter ett kanske långvarigt äktenskap annars skulle bli helt eller nästan helt utan egendom, medan den andra maken behåller enskild egendom av betydande värde.

Hela äktenskapsförordet behöver inte försvinna

Jämkning är inte nödvändigtvis allt eller inget.

Resultatet kan bli att:

  • ett särskilt villkor lämnas utan avseende,
  • endast en del av den enskilda egendomen behandlas som giftorättsgods,
  • en viss tillgång helt eller delvis förs in i bodelningen,
  • äktenskapsförordet fortsätter att gälla i övrigt.

Åtgärden ska anpassas till den oskälighet som behöver korrigeras. En begränsad jämkning kan därför vara mer rimlig än att hela avtalet sätts åt sidan.

Varför är egendomen enskild?

Det är viktigt att skilja mellan olika grunder för enskild egendom.

Egendom kan vara enskild genom:

  • äktenskapsförord,
  • gåvobrev från någon annan än maken,
  • testamente,
  • arv med villkor om enskild egendom,
  • vissa förmånstagarförordnanden.

Jämkningsregeln i 12 kap. 3 § äktenskapsbalken gäller villkor i äktenskapsförord. Den innebär inte att ett villkor om enskild egendom i ett testamente eller gåvobrev automatiskt kan jämkas på samma sätt.

När kan ett gammalt äktenskapsförord vara oskäligt?

Det finns ingen regel som säger att ett äktenskapsförord upphör eller blir svagare efter ett visst antal år.

Ett korrekt upprättat äktenskapsförord kan fortsätta att gälla efter ett mycket långt äktenskap.

Tiden kan däremot förändra avtalets konsekvenser.

Ett villkor som framstod som balanserat när det skrevs kan 20 år senare innebära att nästan hela familjens förmögenhet tillhör den ena maken som enskild egendom.

Följande omständigheter är särskilt viktiga att utreda.

1. Hur omfattande är äktenskapsförordet?

Det är stor skillnad mellan ett avtal som skyddar en bestämd tillgång och ett avtal som gör all nuvarande och framtida egendom enskild.

Ett begränsat äktenskapsförord kan exempelvis avse:

  • ett företag som fanns före äktenskapet,
  • en släktgård,
  • en viss fastighet,
  • ett bestämt aktieinnehav.

Ett långtgående avtal kan i stället innebära att respektive makes samtliga tillgångar, framtida förvärv och avkastning ska vara enskilda.

Ju större del av den samlade förmögenheten som hålls utanför bodelningen, desto viktigare blir den faktiska konsekvensanalysen.

2. Hur ser resultatet ut i kronor?

Det räcker inte att konstatera att den ena maken får mer.

Man behöver räkna.

 Make AMake B
Enskild egendom9 500 000 kr100 000 kr
Giftorättsgods efter skuldtäckning500 000 kr300 000 kr
Andel av giftorättsgodset400 000 kr400 000 kr
Totalt efter bodelningen9 900 000 kr500 000 kr
Andel av makarnas nettotillgångar95,2 %4,8 %

Tabellen visar ett kraftigt ojämnt resultat.

Den visar däremot inte ensam att jämkning ska ske.

Nästa frågor blir varför skillnaden har uppstått, vad makarna faktiskt avtalade, hur avtalet kom till och hur deras liv och ekonomi har utvecklats därefter.

3. Hur länge har äktenskapet varat?

Äktenskapets längd kan ingå i helhetsbedömningen.

Efter ett långvarigt äktenskap kan makarnas ekonomi, arbetsinsatser och familjeansvar ha blivit nära sammanflätade. Det kan vara relevant om den ena maken har byggt upp betydande enskilda värden medan den andra fått en allt svagare ekonomisk ställning.

Ett långt äktenskap är dock inte i sig tillräckligt för jämkning.

4. Hur har arbete och familjeansvar fördelats?

Förmögenhet byggs inte alltid enbart genom den formella ägarens arbete.

Den andra maken kan under äktenskapet ha:

  • varit hemma med barn,
  • arbetat deltid under långa perioder,
  • tagit huvudansvaret för hemmet,
  • flyttat för den andra makens karriär,
  • hjälpt till i ett företag utan marknadsmässig lön,
  • avstått från egen karriärutveckling,
  • fått ett betydligt svagare pensionsskydd.

Sådana förhållanden ger inte automatiskt rätt till den andra makens enskilda egendom.

De kan däremot få betydelse i helhetsbedömningen, särskilt om den ekonomiskt svagare maken annars lämnar äktenskapet med mycket små tillgångar.

5. Hur kom avtalet till?

Omständigheterna när äktenskapsförordet upprättades anges uttryckligen i lagen som en del av bedömningen.

Det kan vara relevant om avtalet:

  • presenterades omedelbart före vigseln,
  • undertecknades i samband med en allvarlig relationskris,
  • framställdes som ett villkor för att äktenskapet skulle fortsätta,
  • inte förklarades på ett begripligt sätt,
  • byggde på ofullständiga ekonomiska uppgifter,
  • skrevs när den ena maken befann sig i ett tydligt beroendeförhållande,
  • undertecknades utan rimlig möjlighet till eftertanke.

Att en make inte hade en egen jurist gör inte ensamt äktenskapsförordet oskäligt.

Det kan däremot förstärka andra omständigheter, exempelvis om avtalet var långtgående, svårbegripligt och presenterades under stark tidspress.

6. Vad har hänt efter att avtalet skrevs?

Lagen tillåter att senare inträffade förhållanden beaktas.

Det kan exempelvis handla om:

  • att en mindre verksamhet blivit ett mycket värdefullt företag,
  • att en fastighet ökat kraftigt i värde,
  • att makarna fått barn och förändrat sin arbetsfördelning,
  • att den ena maken blivit sjuk eller fått nedsatt arbetsförmåga,
  • att det ekonomiska beroendet blivit betydligt större,
  • att familjens sparande placerats på den ena makens sida,
  • att äktenskapet varat betydligt längre än makarna förutsåg.

Förarbetena anger uttryckligen att ett från början berättigat villkor med tiden kan komma att missgynna den ena maken i så hög grad att en tillämpning blir oskälig.

Vad räcker normalt inte för jämkning?

OmständighetRäcker den ensam?Kommentar
Äktenskapsförordet är 20 år gammaltNejEtt avtal upphör inte enbart på grund av sin ålder
Den ena maken är betydligt rikareNejSkillnaden är relevant men inte ensam avgörande
Den ena maken ångrar underskriftenNejEfterhandsånger är normalt inte en jämkningsgrund
Den ena maken hade ingen egen juristNejKan vägas in tillsammans med andra omständigheter
Ett företag har ökat kraftigt i värdeNejVärdeutvecklingen måste sättas i sitt sammanhang
Den ena maken har skött barn och hemNejKan få betydelse i helhetsbedömningen
Resultatet känns orättvistNejArgumentet måste kopplas till lagens kriterier
Den ena maken blir nästan lottlösInte automatisktDet är däremot en stark signal om att avtalet bör granskas

Det starkaste jämkningsargumentet är sällan en enda omständighet.

Det är kombinationen som kan göra skillnad.

Justiflex beslutsmodell: hur starka är signalerna?

Modellen är ett första sorteringsverktyg. Den ersätter inte en individuell juridisk bedömning.

Grön nivå – svagare signaler

  • Äktenskapsförordet gäller endast en tydligt avgränsad tillgång.
  • Båda makarna har en stabil ekonomi efter bodelningen.
  • Avtalet diskuterades under rimlig tid.
  • Båda förstod avtalets huvudsakliga konsekvenser.
  • Den ekonomiska utvecklingen motsvarar i stort vad makarna kunde förutse.

Prioritering: Kontrollera avtalets räckvidd och att bodelningsberäkningen är korrekt.

Gul nivå – avtalet bör granskas

  • Avtalet omfattar all eller nästan all nuvarande och framtida egendom.
  • Äktenskapet har varit långvarigt.
  • Den ena maken har arbetat mindre för familjens skull.
  • Stora värden har byggts upp under äktenskapet.
  • Skillnaden efter bodelningen blir betydande.
  • Det är oklart vilken ekonomisk information som lämnades när avtalet skrevs.

Prioritering: Gör en juridisk och ekonomisk analys innan förhandling eller underskrift.

Röd nivå – agera innan bodelningen avslutas

  • Den ena maken riskerar att bli helt eller nästan lottlös.
  • Den andra behåller betydande enskilda tillgångar.
  • Avtalet skrevs under stark press eller i ett tydligt beroendeförhållande.
  • Tillgångarnas omfattning var inte känd när avtalet ingicks.
  • Motparten kräver en snabb underskrift.
  • En bodelningsförrättare har redan meddelat sitt beslut.
  • Fyraveckorsfristen för klander har börjat löpa.

Prioritering: Skriv inte under. Kontrollera omedelbart vilka invändningar och tidsfrister som gäller.

Känner du igen flera gula eller röda signaler? För en första granskning behövs normalt äktenskapsförordet, en översikt över tillgångar och skulder samt en kort beskrivning av hur avtalet kom till. Du behöver inte ha hela bodelningen färdig.

Anonymiserat exempel: avtalet såg enkelt ut – konsekvensen var det inte

Följande är ett förenklat och sammansatt exempel baserat på situationer som förekommer i familjerättslig rådgivning. Det beskriver inte en bestämd klient.

Ett par hade varit gifta i drygt 20 år.

När äktenskapsförordet skrevs drev den ena maken ett mindre bolag. Avtalet gjorde inte bara bolaget, utan all nuvarande och framtida egendom, till respektive makes enskilda egendom.

Under äktenskapet:

  • fick paret barn,
  • arbetade den andra maken deltid under flera år,
  • tog den maken större ansvar för hemmet,
  • hjälpte maken periodvis till i verksamheten,
  • växte bolaget kraftigt,
  • placerades en stor del av sparandet på den företagande makens sida.

Vid skilsmässan hade den ena maken tillgångar värda flera miljoner kronor. Den andra hade ett begränsat sparkapital och ett betydligt svagare pensionsläge.

I ett sådant ärende räcker det inte att säga:

”Äktenskapet var långt, alltså ska avtalet jämkas.”

Bedömningen måste byggas i flera led:

  1. Är äktenskapsförordet formellt giltigt?
  2. Vad omfattar ordalydelsen?
  3. Vad är enskild egendom av andra skäl?
  4. Vilken avkastning är giftorättsgods?
  5. Hur ser utfallet ut om avtalet tillämpas fullt ut?
  6. Hur kom avtalet till?
  7. Vilka relevanta förändringar har skett?
  8. Blir den ena maken helt eller nästan lottlös?
  9. Vilken begränsad jämkning skulle i så fall vara proportionerlig?

Först när dessa frågor har besvarats går det att ge en seriös bedömning.

Mini-test: bör äktenskapsförordet granskas?

Svara ja eller nej.

☐ Avtalet skrevs för mer än tio år sedan.
☐ All eller nästan all egendom är enskild.
☐ Den ena maken behåller tillgångar av betydande värde.
☐ Den andra maken får mycket lite efter bodelningen.
☐ Någon av makarna har arbetat mindre för barn eller familj.
☐ Avtalet skrevs under tidspress, i en kris eller under stark påverkan.
☐ Det är oklart vad avtalet faktiskt omfattar.
☐ Ett bodelningsförslag eller beslut finns redan.

Ditt resultat

0–2 ja

Det finns färre tydliga varningssignaler. Kontrollera ändå att handlingen är korrekt registrerad, att tillgångarna har klassificerats rätt och att beräkningen stämmer.

3–5 ja

Det finns flera omständigheter som motiverar en individuell granskning innan bodelningen accepteras.

6–8 ja

Avtalet och tidsfrågorna bör granskas skyndsamt. Skriv inte under ett slutligt bodelningsavtal innan rättsläget har analyserats.

Fick du tre ja eller fler? Testresultatet innebär inte att äktenskapsförordet kommer att jämkas. Det visar att en professionell kontroll kan vara motiverad innan du avstår från ett möjligt anspråk.

Testet är ett beslutsstöd och ersätter inte juridisk rådgivning.

Vanliga och dyra misstag

Misstag 1: Att utgå från att ett registrerat avtal alltid måste tillämpas fullt ut

Registreringen uppfyller en viktig formell funktion, men innebär inte att Skatteverket slutligt har godkänt avtalets skälighet, tolkning eller verkan.

Konsekvens: En möjlig jämknings- eller tolkningsfråga upptäcks aldrig.

Misstag 2: Att bara argumentera att resultatet är orättvist

Juridiken kräver att argumentet kopplas till avtalets innehåll, tillkomst, senare förändringar och makarnas samlade ekonomiska situation.

Konsekvens: Invändningen blir känslomässigt begriplig men juridiskt svag.

Misstag 3: Att inte räkna på två scenarier

Beräkna:

  1. utfallet om äktenskapsförordet tillämpas fullt ut,
  2. utfallet om ett bestämt villkor jämkas helt eller delvis.

Konsekvens: Det går inte att visa vilken konkret ekonomisk effekt villkoret får.

Misstag 4: Att blanda ihop ägande och giftorätt

Att en bil, fastighet eller aktie är registrerad på den ena maken avgör inte ensamt om värdet ska ingå i bodelningen.

Konsekvens: Tillgångar kan felaktigt räknas bort eller tas med.

Misstag 5: Att behandla avkastning och ersättningsegendom på samma sätt

Avkastning från enskild egendom är normalt giftorättsgods om inget annat har föreskrivits. Egendom som träder i stället för enskild egendom är däremot som utgångspunkt också enskild.

Konsekvens: Utdelningar, ränta, försäljningslikvid eller nya tillgångar klassificeras fel.

Misstag 6: Att missa varför egendomen är enskild

Egendomen kan vara enskild genom äktenskapsförord, gåva, testamente eller förmånstagarförordnande.

Konsekvens: Fel juridisk regel åberopas.

Misstag 7: Att skriva under bodelningsavtalet för att ”bli klar”

Ett undertecknat bodelningsavtal är avsett att slutligt reglera makarnas ekonomiska mellanhavanden.

Konsekvens: Möjligheten att förhandla och utreda frågan kan försämras kraftigt.

Misstag 8: Att missa fyraveckorsfristen

Den som vill angripa en bodelning som har beslutats av en bodelningsförrättare måste väcka talan inom fyra veckor från delgivningen.

Konsekvens: Rätten att klandra bodelningen går normalt förlorad om talan väcks för sent.

Så gör du rätt – steg för steg

Steg 1: Ta fram den registrerade handlingen

Utgå inte från ett gammalt utkast, ett ofullständigt fotografi eller vad någon minns att avtalet innehöll.

Kontrollera:

  • datum,
  • båda makarnas underskrifter,
  • registreringstidpunkt,
  • samtliga sidor och bilagor,
  • om ett senare äktenskapsförord har upprättats.

Ett äktenskapsförord ska vara skriftligt, daterat, undertecknat och registrerat hos Skatteverket. Genom ett nytt registrerat äktenskapsförord kan makarna även ändra vad som tidigare bestämts.

Steg 2: Läs den exakta ordalydelsen

Markera vad avtalet säger om:

  • befintlig egendom,
  • framtida egendom,
  • avkastning,
  • egendom som träder i stället för annan egendom,
  • företag och aktier,
  • fastigheter och bostäder,
  • särskilda undantag.

En enda mening kan förändra vad som ska ingå i bodelningen.

Steg 3: Kartlägg alla tillgångar och skulder

Ta fram en fullständig ekonomisk bild.

Underlaget kan exempelvis omfatta:

  • fastigheter och bostadsrätter,
  • bolag och aktier,
  • bankkonton,
  • depåer och investeringssparkonton,
  • fordon och värdefullt lösöre,
  • lån och andra skulder,
  • pensionsrelaterat sparande,
  • tillgångar i Sverige och utomlands.

Steg 4: Fastställ varför varje tillgång är enskild eller giftorättsgods

Gör inte en enda samlad lista med rubriken ”enskilt”.

Ange för varje större tillgång:

  • vem som äger den,
  • när och hur den förvärvades,
  • vilken handling som gör den enskild,
  • om den har bytts mot annan egendom,
  • om det finns avkastning,
  • om enskilda och gemensamma medel har blandats.

Steg 5: Gör två bodelningsberäkningar

Beräkna först resultatet om avtalet tillämpas fullt ut.

Beräkna därefter hur resultatet förändras om det aktuella villkoret helt eller delvis lämnas utan avseende.

Beräkningen gör den juridiska frågan konkret och visar vad tvisten faktiskt gäller.

Steg 6: Dokumentera hur avtalet kom till

Skriv ned:

  • vem som tog initiativet,
  • varför avtalet upprättades,
  • vilken ekonomisk information som lämnades,
  • om makarna fick rådgivning,
  • vilken betänketid som fanns,
  • om det förekom press eller beroende,
  • vilka tillgångar och värden som var kända.

Spara mejl, brev, meddelanden, utkast och ekonomiska handlingar.

Steg 7: Dokumentera vad som förändrats

Skapa en tidslinje över:

  • äktenskapets längd,
  • barn och föräldraledighet,
  • deltidsarbete,
  • sjukdom,
  • flyttar,
  • arbete i familjeföretag,
  • större värdeförändringar,
  • förändrad inkomst,
  • sparande och pensionsläge.

Steg 8: Framställ invändningen innan bodelningen avslutas

Om bedömningen visar att jämkning kan vara aktuell bör frågan föras fram tydligt och skriftligt.

Argumentationen bör ange:

  • vilket villkor som ifrågasätts,
  • varför det är oskäligt,
  • vilket underlag som åberopas,
  • vilken ekonomisk effekt villkoret får,
  • vilken justering som begärs.

Steg 9: Kontrollera om en bodelningsförrättare behövs

Om makarna inte kan komma överens kan en make ansöka hos tingsrätten om att en bodelningsförrättare ska utses.

Bodelningsförrättaren ska försöka få makarna att nå en lösning. Om det inte går kan förrättaren pröva tvistiga frågor som har betydelse för bodelningen och själv besluta om fördelningen.

Processkarta

Registrerad handling
Kontroll av giltighet och räckvidd
Kartläggning av tillgångar och skulder
Två ekonomiska beräkningar
Bevisning om tillkomst och senare förändringar
Skriftligt jämkningsanspråk
Förhandling eller bodelningsförrättare
Eventuell klandertalan

Gör detta först: säkra handlingen, beräkningen och bevisningen.
Gör inte detta först: skicka ett långt känslomässigt krav utan att kunna visa den juridiska och ekonomiska grunden.

Behöver du hjälp att prioritera? Justiflex kan börja med en avgränsad granskning och tala om vilka frågor som bör utredas vidare. Det innebär inte att du samtidigt måste inleda en tvist.

Vad kan det kosta att bedöma frågan fel?

Pengar

En felaktig bedömning kan påverka:

  • bostaden,
  • företag och aktier,
  • sparande,
  • avkastning,
  • möjligheten att köpa en ny bostad,
  • den långsiktiga ekonomiska tryggheten.

I ekonomiskt större bodelningar kan skillnaden uppgå till betydande belopp.

Förhandlingsläge

Den som accepterar motpartens tolkning för tidigt kan förlora ett viktigt förhandlingsläge.

Samtidigt kan ett ogrundat krav på att hela äktenskapsförordet ska sättas åt sidan skapa onödig konflikt och ökade kostnader.

Ett precist och proportionerligt anspråk är normalt starkare än ett kategoriskt krav.

Relation

Bodelningar blir ofta mer konfliktfyllda när parterna utgår från helt olika bilder av vad som är rättvist.

En tydlig ekonomisk beräkning och juridisk förklaring kan göra det lättare att diskutera en lösning utan att varje fråga blir personlig.

Tidsfrister

När en bodelningsförrättare har meddelat sitt beslut gäller en kort frist för att väcka talan.

Det spelar ingen roll hur stark invändningen kunde ha varit om den görs för sent.

Vanliga frågor om jämkning av äktenskapsförord

1. Kan alla äktenskapsförord jämkas?

Nej.

Lagen ger en möjlighet att jämka oskäliga villkor, men tröskeln är hög. Utgångspunkten är att makarnas avtal ska respekteras.

2. Räcker det att äktenskapet har varit långvarigt?

Nej.

Äktenskapets längd kan vara relevant, men måste vägas samman med avtalets omfattning, makarnas ekonomi, avtalets tillkomst och övriga omständigheter.

3. Är ett 25 år gammalt äktenskapsförord fortfarande giltigt?

Ja, det kan det vara.

Ett äktenskapsförord upphör inte automatiskt efter en bestämd tid. Ett äldre avtal kan däremot behöva granskas om konsekvenserna blivit väsentligt annorlunda än när det upprättades.

4. Spelar det någon roll att jag inte hade en egen jurist?

Det kan spela roll, men är sällan avgörande ensamt.

Viktigare är vilken information du fick, om du förstod avtalets huvudsakliga konsekvenser, om du fick rimlig betänketid och om det förekom press eller beroende.

5. Är avtalet säkert bara för att Skatteverket registrerade det?

Nej.

Registreringen är inte en slutlig prövning av att avtalet är skäligt, materiellt giltigt eller ska tolkas på ett visst sätt vid bodelningen.

6. Kan hela äktenskapsförordet sättas åt sidan?

Ja, i princip.

En jämkning kan dock begränsas till ett särskilt villkor eller en del av egendomen. Åtgärden ska anpassas till den oskälighet som behöver rättas till.

7. Kan makar själva ändra ett gammalt äktenskapsförord?

Ja, om båda är överens.

Makarna behöver då skriva och registrera ett nytt äktenskapsförord som anger vad som ska gälla i stället. Ett muntligt löfte eller ett vanligt mejl ersätter inte ett nytt registrerat äktenskapsförord.

8. Kan jag få äktenskapsförordet jämkat innan skilsmässan?

Frågan om jämkning enligt 12 kap. 3 § äktenskapsbalken aktualiseras vid bodelningen.

Om makarna fortfarande är överens kan de i stället ändra regleringen genom ett nytt äktenskapsförord.

9. Kan en bodelningsförrättare pröva frågan?

Ja, jämkningsfrågan kan aktualiseras inom bodelningsförrättningen när den påverkar vilken egendom som ska ingå och hur bodelningen ska genomföras.

Bodelningsförrättaren får pröva tvistiga frågor av betydelse för bodelningen som inte redan är föremål för en rättegång.

10. Hur lång tid har jag på mig att angripa bodelningsförrättarens beslut?

Fyra veckor från den dag då du delgavs bodelningen.

Det juridiska uttrycket är att bodelningen klandras vid tingsrätten. Det är alltså inte ett vanligt överklagande. Om fristen missas gäller bodelningen normalt därefter.

11. Vad händer om jag redan har skrivit under ett bodelningsavtal?

Det beror på omständigheterna.

Ett undertecknat bodelningsavtal är avsett att vara slutligt. Möjligheten att angripa det i efterhand kan vara begränsad och kräver en separat analys av avtalets innehåll och hur det kom till.

12. Gäller reglerna även för sambor?

Nej.

Sambor upprättar inte äktenskapsförord. För sambor gäller sambolagen och eventuella samboavtal. Vid en sambobodelning är det som utgångspunkt endast gemensam bostad och bohag som har förvärvats för gemensam användning som omfattas.

13. Gäller andra regler i Stockholm än i övriga Sverige?

Nej.

Äktenskapsbalkens regler är desamma i hela Sverige. Det spelar ingen roll om makarna bor i Stockholm, Göteborg, Malmö eller någon annan kommun.

14. Måste frågan alltid avgöras i domstol?

Nej.

Makarna kan komma överens om att viss enskild egendom ska ingå i bodelningen. Om en överenskommelse inte kan nås kan frågan behöva hanteras av en bodelningsförrättare och i nästa steg av tingsrätten. Möjligheten att genom överenskommelse låta enskild egendom ingå i bodelningen följer av 10 kap. 4 § äktenskapsbalken.

Osäker efter FAQ? Det avgörande är sällan en enda detalj. En första bedömning bör väga samman ordalydelsen, tillgångarnas klassificering, bodelningsutfallet och omständigheterna när avtalet skrevs.

Behöver ditt äktenskapsförord granskas?

Ett gammalt äktenskapsförord ska inte avfärdas bara för att resultatet känns orättvist.

Men det ska inte heller tillämpas mekaniskt utan att någon kontrollerar:

  • om handlingen uppfyller formkraven,
  • vad den faktiskt omfattar,
  • hur avkastning och ersättningsegendom ska behandlas,
  • hur det ekonomiska resultatet blir,
  • hur avtalet kom till,
  • vad som förändrats under äktenskapet,
  • om resultatet kan vara oskäligt enligt 12 kap. 3 § äktenskapsbalken.

Justiflex kan granska äktenskapsförordet, kartlägga det förväntade bodelningsutfallet och bedöma om det finns juridisk grund för att begära jämkning.

Du får en tydlig bedömning av:

  • argumentens styrkor och svagheter,
  • vilket underlag som saknas,
  • vilka ekonomiska beräkningar som behövs,
  • vilka invändningar som bör föras fram,
  • vilket nästa steg som är proportionerligt.

Fast pris lämnas innan arbetet påbörjas.

Du behöver inte kontakta motparten eller inleda en tvist för att först få klarhet i ditt rättsläge.

Begär en första bedömning innan du godkänner bodelningen. Säker digital hantering och tydlig avgränsning av uppdraget från start.

Relaterade guider hos Justiflex

Följande ankare bör länkas internt i publiceringsversionen:

  1. Vad är ett äktenskapsförord?
  2. Äktenskapsförord i efterhand
  3. Äktenskapsförord under press
  4. Makars egendom – äganderätt, giftorättsgods och enskild egendom
  5. Bodelning vid skilsmässa
  6. Dolda tillgångar i bodelning
  7. Partnern förhalar bodelningen
  8. Vem får bostaden vid skilsmässa?
  9. Fastighetsbodelning steg för steg
  10. Pension vid skilsmässa och bodelning

Källor och rättsligt underlag

  • Äktenskapsbalken (1987:230), särskilt 7 kap. 1–3 §§, 10 kap. 4 §, 12 kap. 3 § och 17 kap. 8 §.
  • Proposition 1986/87:1 om äktenskapsbalk, särskilt motivuttalandena om jämkning av äktenskapsförord.
  • Skatteverkets rättsliga vägledning och information om registrering av äktenskapsförord.
  • Sveriges Domstolars information om bodelningsförrättare och klander av bodelning.
  • Högsta domstolens dom i mål T 1413-19 om bland annat familjerättsliga avtal och relationen till avtalslagens principer.

Om ansvarig jurist

Robin Forslöv är jurist och grundare av Justiflex AB. Han arbetar med bland annat skilsmässor, bodelningar, äktenskapsförord och ekonomiska tvister mellan makar.

Juridisk information

Artikeln innehåller generell juridisk information och ersätter inte individuell rådgivning.

Bedömningen av ett äktenskapsförord beror på handlingens exakta innehåll, hur den kom till, vilken egendom den omfattar, makarnas ekonomiska förhållanden och övriga omständigheter i det enskilda fallet.

Skicka inte fullständiga kontoutdrag, personnummer eller andra integritetskänsliga handlingar via osäker e-post. Justiflex informerar om säker överföring när ett ärende inleds.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Kan ett äktenskapsförord jämkas? När ett gammalt avtal kan sättas åt sidan vid skilsmässa Läs mer »