Justiflex

Man kan fråga sig varför tvivelaktiga förord ens tillåts registreras. Högsta domstolen har dock i ett rättsfall (NJA 1997 s. 37) uttalat att “Det inte ankommer på domstolarna att pröva vilken verkan ett äktenskapsförord har; endast de formella förutsättningarna ska prövas.” Registreringen uppfattas säkerligen av makarna som en garanti för att avtalet verkligen gäller. Men för att ett äktenskapsförord ska bli giltigt, krävs att innehållet är av ett visst slag. Äktenskapsförordet ska klart peka ut vilken egendom som ska vara ena makens enskilda. Det kan t.ex. vara ett bestämt antal aktieslag i ett börsbolag. 

Att äktenskapsförord registreras utan att den egendom som ska vara enskild är klart definierad medför en rättsosäkerhet för båda makarna. Ett exempel är att den ena maken strax före ansökan om äktenskapsskillnad placerat alla sina tillgångar på ett bankkonto som enligt förordet ska utgöra enskild egendom. Om ett sådant äktenskapsförord skulle vara giltigt hade ju maken själv kunnat bestämma hur mycket av hans tillgångar som ska hållas utanför bodelningen genom att sätta in pengar på kontot. Även den make som tror sig ha rätt att ensidigt påverka storleken på sin enskilda egendom kan således drabbas när det visar sig att det inte är möjligt att med rättslig verkan ingå avtal med ett sådant innehåll.

Numera skrivs många äktenskapsförord tyvärr utan hjälp av en juridisk kunnig person, ofta genom att makarna använder sig av olika blanketter som går att ladda ned från nätet. Att registreringen inte automatiskt medför att äktenskapsförordet inte gäller framgår bland annat av RH 2009:49. Vid äktenskapsskillnad åberopade mannen ett registrerat förord. Hustrun invände dock att hon inte undertecknat ett sådant avtal. Hovrätten konstaterade att den som påstår att avtal ingåtts har bevisbördan för detta. Mannen kunde inte med “övervägande sannolikhet” visa att avtal förelåg. Följden blev att man vid bodelningen bortsåg från äktenskapsförordet.