Samboavtal

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Sambolagen: Din guide till trygghet som sambo Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Samboegendom och enskild Egendom: Vad du behöver veta för att skydda din ekonomi

Lämna en kommentar / Samboavtal / Justiflex

20 april 2025

Samboegendom och enskild Egendom: Vad du behöver veta för att skydda din ekonomi

Att leva som sambo är vanligt i Sverige, men många känner inte till hur sambolagen (2003:376) påverkar deras ekonomi vid en separation eller ett dödsfall. En central del av lagen är begreppet samboegendom – den egendom som kan delas mellan sambor vid en bodelning – och vad som kan undantas som enskild egendom. För att skydda dig och din partner är det viktigt att förstå vad som räknas som samboegendom, hur kravet på gemensam användning fungerar, och hur gåvor, arv eller testamenten kan påverka bodelningen. I den här guiden går vi igenom reglerna i 3 § och 4 § sambolagen, belyser praktiska exempel och visar hur vår juristbyrå kan hjälpa dig att skapa trygghet.

Vad är samboegendom?

Enligt 3 § sambolagen är samboegendom den gemensamma bostaden och bohaget (t.ex. möbler, hushållsmaskiner) som förvärvats för gemensam användning. Detta innebär att egendomen måste ha köpts eller skaffats med avsikten att användas av båda samborna i deras gemensamma hem. Syftet är att ge sambor ett minimiskydd vid separation eller dödsfall, utan att likna den mer omfattande egendomsgemenskapen för gifta par, där giftorättsgods inkluderar det mesta en make äger.

Exempel: Anna och Björn flyttar ihop och köper en soffa och en lägenhet tillsammans. Dessa räknas som samboegendom, eftersom de förvärvades för gemensam användning. Men om Anna innan samboförhållandet köpte en tavla, är den inte samboegendom, eftersom den inte köptes med avsikten att användas gemensamt.

Krav på gemensam användning

För att egendom ska klassas som samboegendom måste den:

Vara en bostad (t.ex. bostadsrätt, fastighet, hyresrätt) eller bohag (t.ex. möbler, vitvaror) enligt 5 § och 6 § sambolagen.
Ha förvärvats för gemensam användning. Detta betyder att båda samborna, eller åtminstone den som köpte egendomen, hade för avsikt att den skulle användas gemensamt.

Viktigt: Egendom som en sambo ägde innan samboförhållandet började räknas normalt inte som samboegendom, eftersom avsikten för gemensam användning saknas (prop. 1986/87:1 s. 104). Men om egendomen köptes inför en planerad sammanflyttning, kan den räknas som samboegendom, även om samboförhållandet inte formellt börjat (NJA 2004 s. 542).

Exempel: Björn köper en lägenhet strax innan han och Anna flyttar ihop, med avsikten att de ska bo där tillsammans. Lägenheten räknas som samboegendom, trots att köpet skedde innan de blev sambor enligt 1 §.

Begränsningar jämfört med äktenskap

Till skillnad från makar, vars giftorätt omfattar de flesta tillgångar (även före äktenskapet), är sambors egendomsgemenskap begränsad till samboegendom förvärvad under eller inför samlevnaden. Detta speglar sambolagens syfte: att ge ett grundläggande skydd utan att skapa ett “äktenskap av andra rang” (prop. 2002/03:80 s. 29). Om sambor vill ha en mer omfattande ekonomisk gemenskap kan de gifta sig, eller om de vill undvika bodelning kan de skriva ett samboavtal enligt 9 §.

Utmaningar med samboegendom

Att avgöra vad som är samboegendom kan vara knepigt, särskilt i följande situationer:

1. Egendom förvärvad före samlevnaden

Egendom som en sambo ägde innan samboförhållandet räknas inte som samboegendom, eftersom avsikten för gemensam användning saknas. Detta gäller även om egendomen används gemensamt under samlevnaden.

Exempel: Anna äger en fastighet sedan innan hon träffade Björn. Under samboförhållandet bygger de en tillbyggnad för gemensamt bruk, men eftersom fastigheten inte köptes för gemensam användning, räknas varken fastigheten eller tillbyggnaden som samboegendom (NJA 2004 s. 542).

2. Ombildning av hyresrätt till bostadsrätt

När en hyresrätt ombildas till en bostadsrätt under samboförhållandet, uppstår frågan om bostadsrätten är samboegendom. Om hyresrätten förvärvades under samboförhållandet och båda samborna blir ägare till bostadsrätten, räknas den ofta som samboegendom, eftersom köpet är en ny investering för gemensam användning (prop. 1986/87:1 s. 105).

Men om hyresrätten ägdes av en sambo före samboförhållandet, kan det argumenteras att bostadsrätten inte är ett nytt förvärv utan en fortsättning av hyresrätten, och därmed inte samboegendom (Brattström, Ombildning av hyresrätt till bostadsrätt, s. 34).

Exempel: Clara och David bor i en hyresrätt som Clara haft sedan innan samboförhållandet. När hyresrätten ombildas till bostadsrätt och båda blir ägare, kan det diskuteras om bostadsrätten är samboegendom. Vissa hävdar att ombildningen inte är ett nytt förvärv, medan andra ser det som en investering under samboförhållandet (NJA 2003 s. 650).

3. Avsaknad av substitutprincip

Sambolagen saknar en substitutprincip, vilket innebär att om en samboegendom (t.ex. en bostad) säljs och pengarna används för att köpa en ny bostad, räknas den nya bostaden inte automatiskt som samboegendom. Detta kan leda till oväntade konsekvenser vid en bodelning.

Exempel: Anna och Björn säljer sin gemensamma bostadsrätt och köper en ny. Om samboförhållandet upphör, kan den nya bostaden inte automatiskt räknas som samboegendom, eftersom sambolagen inte erkänner substitut. Jämkning enligt 15 § kan dock användas för att undvika orättvisa resultat.

4. Gåvor, arv och testamenten

Egendom som förvärvats genom gåva, arv eller testamente räknas inte automatiskt som samboegendom, eftersom den ofta inte anses förvärvad för gemensam användning. Men om mottagaren aktivt väljer egendom för gemensamt bruk (t.ex. vid arvskifte), kan den räknas som samboegendom (SOU 1999:104 s. 205).

Exempel: Björn får en bostadsrätt i gåva från sina föräldrar med avsikten att han och Anna ska bo där. Om gåvan ges under samboförhållandet och används gemensamt, kan den räknas som samboegendom, förutsatt att Björn medverkade till att välja den för gemensamt bruk.

Enskild egendom: Undantag från bodelning

Enligt 4 § sambolagen ingår inte följande i samboegendom:

Egendom som en sambo fått i gåva av någon annan än den andra sambon, med villkoret att den ska vara enskild.
Egendom som en sambo fått genom testamente, med villkoret att den ska vara enskild.
Egendom som en sambo ärvt, där arvlåtaren genom testamente bestämt att den ska vara enskild.
Substitut för sådan egendom, om inte annat anges i gåvo- eller testamentsvillkoren.

Dessa regler gör det möjligt för en givare, testator eller arvlåtare att skydda egendomen från bodelning, vilket är särskilt viktigt om de vill säkerställa att egendomen stannar hos mottagaren eller dennes arvingar.

Exempel: Clara får en bostadsrätt i gåva från sina föräldrar med villkoret att den ska vara hennes enskilda egendom. Även om hon och David använder bostadsrätten gemensamt, ingår den inte i bodelningen vid en separation.

Substitut och försäkringsersättningar

Enligt 4 § punkt 4 är substitut för enskild egendom också enskild, om inte annat anges. Detta innebär att om en sambo säljer en enskild bostad och köper en ny, är den nya bostaden också enskild.

Utmaning: Frågan om försäkringsersättningar är knepig. Om en sambo får en försäkringsersättning med villkoret att den är enskild och använder den för att köpa en gemensam bostad, är det oklart om bostaden är samboegendom. Eftersom 4 § inte nämner försäkringsersättningar, kan det argumenteras att de inte omfattas. Men genom analogi med äktenskapsbalken (ÄktB 7:2) och allmänna rättsgrundsatser, kan substitut av sådana ersättningar anses enskilda (prop. 2002/03:80 s. 33).

Exempel: David får en försäkringsersättning som är hans enskilda egendom och använder den för att köpa en soffa för gemensamt bruk. Soffan kan presumtivt anses enskild, men rättsläget är inte helt klart.

Blandade fång

Vid blandade fång (där en gåva kombineras med ett vederlag) avgör gåvomomentets omfattning om egendomen är enskild. Om gåvan är det huvudsakliga, kan villkoret om enskild egendom gälla hela egendomen (NJA 2008 s. 457).

Exempel: Anna får en fastighet i gåva från sina föräldrar, men övertar ett lån som motsvarar 50 % av värdet. Om gåvomomentet dominerar, kan hela fastigheten anses enskild.

Så skyddar du dig som sambo

För att undvika tvister och säkerställa att dina önskemål respekteras, följ dessa steg:

Skriv ett samboavtal: Genom ett avtal enligt 9 § kan ni bestämma att viss egendom inte ska ingå i bodelningen.
Dokumentera förvärv: Håll reda på när och hur egendom köptes för att bevisa avsikten för gemensam användning.
Konsultera en jurist: En jurist kan hjälpa dig att skriva avtal, tolka villkor om enskild egendom, eller lösa tvister vid bodelning.

Varför välja oss?

På Justiflex har vi lång erfarenhet av att hjälpa sambor med frågor om samboegendom och enskild egendom. Vi erbjuder personlig rådgivning och skräddarsydda lösningar för att skydda din ekonomi. Kontakta oss idag för en kostnadsfri konsultation och låt oss guida dig till trygghet!

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Samboegendom och enskild Egendom: Vad du behöver veta för att skydda din ekonomi Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Vem äger vad? En guide till äganderätt för sambor

Lämna en kommentar / Samäganderättsavtal, Samboavtal / Justiflex

17 april 2025

Vem äger vad? En guide till äganderätt för sambor

Att leva som sambo är för många en självklar del av livet. Ni delar vardagen, bygger ett hem tillsammans och kanske planerar för framtiden. Men vad händer med era saker – huset, bilen eller fritidshuset – om förhållandet tar slut? Eller om en av er får ekonomiska problem? Många sambor är omedvetna om hur äganderätten fungerar, och det kan leda till oväntade problem. I det här blogginlägget går vi igenom vad som gäller för äganderätt och samäganderätt mellan sambor, på ett sätt som är enkelt att förstå. Vi på Justiflex vill hjälpa dig att få koll på läget och skydda det som är ditt – innan det blir en tvist.

Vad är äganderätt och varför är det viktigt?

När du lever som sambo är du en självständig person, även om ni delar mycket i er relation. Juridiskt sett äger var och en av er det ni själva har köpt eller fått, till exempel lön, arv eller gåvor. Sambolagen styr vad som händer med gemensam bostad och bohag (som möbler och hushållsartiklar) om ni separerar, men den säger inget om vem som äger vad under tiden ni är tillsammans. Det betyder att äganderätten – vem som faktiskt äger en viss sak – blir avgörande i flera situationer:

Om en av er får skulder: Om kronofogden knackar på dörren, kan de bara ta egendom som tillhör den som har skulden. Men hur bevisar du vem som äger vad?
Vid en separation: Utan tydliga avtal kan det bli svårt att avgöra vem som har rätt till exempelvis fritidshuset eller båten, som inte omfattas av sambolagen.
Om någon av er säljer eller ger bort något: Den som äger en sak har rätt att bestämma över den, men det finns vissa begränsningar för gemensam bostad och bohag.

Att ha koll på äganderätten handlar alltså om att skydda dina intressen, både under och efter förhållandet. Låt oss gå igenom några vanliga frågor och scenarier.

Sambolagen och äganderätten – Vad gäller?

Sambolagen (2003:376) är till för att ge ett grundläggande skydd om ni separerar. Den säger att gemensam bostad och bohag, som ni skaffat för att använda tillsammans, ska delas lika vid en bodelning – oavsett vem som betalat. Men det gäller bara om ni inte har avtalat om något annat, och det gäller inte saker som bilar, fritidshus, båtar eller bankkonton. För allt annat är det äganderätten som styr.

Här är några viktiga punkter att förstå:

Ni äger var och en era saker: Om du köper en soffa med dina pengar, är det din soffa. Om din sambo köper en bil, är det han eller hon som äger den. Samboförhållandet i sig skapar inget gemensamt ägande.

Inget gemensamt skuldansvar: Om din sambo har skulder, kan inte dina saker tas för att betala dem. Men det kräver att du kan visa att du är ägaren.

Rådighetsinskränkningar: Även om du äger något, kan du inte alltid göra vad du vill med det. Till exempel får du inte sälja eller ge bort den gemensamma bostaden utan din sambos godkännande, enligt sambolagen.

Problemet är att det inte alltid är tydligt vem som äger vad. Kvitton kanske saknas, eller så har ni betalat saker tillsammans utan att tänka på vem som står som ägare. Det är här samäganderätt och dold äganderätt kommer in.

Vad är samäganderätt och dold äganderätt?

Samäganderätt innebär att ni båda äger något tillsammans, till exempel en bostad eller en båt. Ni kan ha köpt det gemensamt och står båda som ägare, eller så har ni kommit överens om att ni ska äga det tillsammans. Samäganderätt regleras av samäganderättslagen (1904:48), som säger att ni normalt äger hälften var om ni inte avtalat om något annat.

Dold äganderätt är lite knepigare. Det handlar om situationer där en av er står som ägare på pappret, men ni båda har betalat för saken och haft för avsikt att äga den tillsammans. Ett klassiskt exempel är när ni köper ett fritidshus, men bara en av er står på lagfarten för att skydda egendomen från den andres skulder. Om ni separerar eller om fritidshuset ska säljas, kan den som inte står som ägare kräva sin del – men det kräver bevis.

För att dold äganderätt ska gälla behöver tre saker vara uppfyllda:

Egendomen köptes för gemensamt bruk, som en bostad eller fritidsbåt.
Den som inte står som ägare har bidragit ekonomiskt, till exempel genom att betala en del av köpeskillingen eller ta lån.
Ni båda hade en avsikt att äga saken tillsammans när ni köpte den.

Det svåra är ofta att bevisa er gemensamma avsikt, särskilt om det gått många år. Domstolar kan använda en presumtion: om ni köpt något för gemensamt bruk och båda bidragit ekonomiskt, antas ni ha velat äga det tillsammans. Men den som står som ägare kan motbevisa detta, till exempel genom att visa att pengarna var en gåva eller ett lån.

Vanliga fall där äganderätten blir ett problem

Låt oss titta på några exempel där äganderätten kan skapa problem, och hur du kan skydda dig:

Fritidshuset som bara en av er står som ägare till
Ni köper ett fritidshus tillsammans, men bara en av er står på lagfarten för att undvika borgenärer. Om ni separerar, kan den som inte står som ägare ha svårt att få sin del utan bevis på ekonomiskt bidrag och gemensam avsikt.
Lösning: Skriv ett avtal om samäganderätt eller se till att båda står som ägare. Kontakta oss för att upprätta ett juridiskt hållbart avtal.

Bilen som köptes med gemensamma pengar
Ni köper en bil, men bara en av er står som ägare i bilregistret. Om den personen får skulder, kan kronofogden ta bilen – även om du betalat hälften.
Lösning: Dokumentera vem som betalat vad och överväg att registrera bilen på båda. Vi kan hjälpa dig att reda ut ägarförhållandena.

Hemarbete som bidrag till ekonomin
Om en av er jobbat hemma och därmed gjort det möjligt för den andra att samlar mer resurser, kan det vara svårt att få erkännande för detta vid en separation, eftersom hemarbete inte räknas som ett ekonomiskt bidrag i Sverige.
Lösning: Fundera på ett samboavtal för att få ett starkare skydd.

Så skyddar du dina rättigheter

För att undvika tvister och ekonomiska förluster, här är några konkreta tips:

Skriv ett samboavtal: Med ett samboavtal kan ni bestämma vad som ska gälla för er egendom, till exempel att sambolagens bodelningsregler inte ska användas. Detta ger er båda trygghet.

Dokumentera köp: Spara kvitton och skriv ner vem som betalat vad, särskilt för stora köp som bostäder, bilar eller båtar.

Samäganderättsavtal: Om ni köper något tillsammans, skriv ett avtal om hur ägandet ska delas. Det kan spara mycket tid och pengar om ni separerar.

Sök juridisk hjälp i tid: Om du är osäker på dina rättigheter eller står inför en tvist, kontakta en jurist. Vi på Justiflex har lång erfarenhet av att hjälpa sambor att skydda sina tillgångar och lösa konflikter.

Varför välja oss?

På Justiflex förstår vi att juridiska frågor kan kännas krångliga, särskilt när det gäller något så personligt som ditt hem och dina relationer. Vi erbjuder:

Personlig rådgivning: Vi lyssnar på din situation och ger råd som är anpassade efter dina behov.
Tydliga avtal: Vi hjälper dig att upprätta samboavtal, samäganderättsavtal eller andra dokument som skyddar dina intressen.

Kontakta oss idag!

Att leva som sambo ska vara enkelt och tryggt. Men utan rätt kunskap och avtal kan äganderätten bli en källa till oro. Låt oss hjälpa dig att få koll på vad som gäller och skapa en plan som skyddar dig och dina tillgångar. Kontakta Justiflex idag för en kostnadsfri första konsultation.

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Vem äger vad? En guide till äganderätt för sambor Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Sambolagen – Vad du behöver veta för att skydda dig och din framtid

Lämna en kommentar / Samboavtal / Justiflex

11 april 2025

Sambolagen – Vad du behöver veta för att skydda dig och din framtid

Att leva som sambo är vanligt i Sverige – ungefär en tredjedel av alla par är sambor. Men vad händer om förhållandet tar slut eller om en av er går bort? Många tror att sambolagen ger samma skydd som ett äktenskap, men så är det inte. På Justiflex vill vi hjälpa dig förstå vad sambolagen egentligen innebär, så du kan fatta smarta beslut för din ekonomi och trygghet. I det här inlägget går vi igenom vad som gäller, varför samboavtal är viktiga och hur vi kan hjälpa dig planera för framtiden.

Vad är sambolagen och vem räknas som sambo?

Sambolagen är till för par som bor tillsammans i ett stadigt förhållande och delar hushåll. Ni räknas som sambor om ni lever som ett par, har gemensam adress och sköter hemmet tillsammans – oavsett om ni är av samma eller olika kön. Det spelar ingen roll om ni har barn eller inte, men lagen gäller bara om ingen av er är gift eller registrerad partner med någon annan.

Till skillnad från ett äktenskap, där ni aktivt säger “ja” till gemensamma regler, “bara händer” ett samboförhållande. Därför är skyddet i sambolagen svagare än i äktenskapsbalken. Problemet? Många vet inte vad lagen täcker – eller inte täcker. På Justiflex ser vi till att du får koll, så du slipper obehagliga överraskningar.

Vad är samboegendom – och vad är det inte?

Sambolagen handlar bara om samboegendom, vilket är er gemensamma bostad och bohag (som möbler och hushållsprylar) om de köpts för att användas tillsammans. Har du ägt bostaden sen innan ni blev sambor? Då är den inte samboegendom, och din sambo har ingen rätt till den vid en separation. Saker som bilar, fritidshus, aktier eller sparpengar räknas aldrig som samboegendom, så de delas inte heller.

Det här kan bli orättvist. Tänk dig att du betalar för mat och räkningar medan din sambo köper en bil eller sparar pengar. Om ni går isär behåller han eller hon bilen och sparandet, men du får inget för det du lagt ut. Eller säg att du renoverar din sambos bostad – utan samboegendom får du ingen del av värdet. På Justiflex hjälper vi dig undvika såna fällor med rätt avtal från start.

Sambo vs gift – vad är skillnaden?

Många tror att sambo är “nästan som att vara gift”, men det stämmer inte. I ett äktenskap delas i princip all egendom lika vid en skilsmässa, och makar ärver ofta varandra. Som sambo har du ingen arvsrätt, och bara samboegendom delas vid separation. Om din sambo dör kan du stå utan både bostad och pengar om ni inte planerat rätt.

Till exempel: Anna och Bosse är sambor. Bosse äger en villa värd 4 miljoner och har sparande på 600 000 kronor. Om han dör får Anna ingenting, eftersom villan inte är samboegendom och de inte har testamente. Är de gifta? Då får Anna hälften i bodelning och kan ärva resten. Det är en enorm skillnad!

Vad händer vid separation eller dödsfall?

Om ni separerar kan ni begära bodelning inom ett år – men bara för samboegendom. Har ni ingen samboegendom blir det ingen delning. Om en sambo dör kan den kvarlevande begära bodelning, men bara fram till bouppteckningen.

Det finns också en “lilla basbeloppsregel” som ger den efterlevande rätt till samboegendom värd upp till två prisbasbelopp (cirka 120 000 kronor idag), men bara om det finns samboegendom.

Jämför med äktenskap, där makar kan dela egendom under äktenskapet eller få ett minimiarv på fyra prisbasbelopp. Sambor har det tuffare, vilket gör planering avgörande.

Vad händer vid separation eller dödsfall?

För att undvika problem som sambo, tänk på detta:

Skriv ett samboavtal: Bestäm vad som ska delas (eller inte) vid separation.
Skriv testamente: Utan det ärver ni inte varandra – ett testamente kan ge din sambo rätt till exempelvis bostaden.
Dela ägandet rättvist: Om ni köper saker tillsammans, se till att båda står som ägare.
Håll koll på skulder: Skulder som studielån kan påverka bodelningen – ett samboavtal kan skydda er.

På Justiflex ser vi till att du får rätt verktyg. Vi kan skriva samboavtal, testamenten eller skuldebrev som gör livet som sambo tryggare och rättvisare.

Varför välja Justiflex?

Att vara sambo är enkelt – tills det inte är det. Utan rätt planering kan du förlora mycket, både ekonomiskt och känslomässigt. Vi gör juridiken lätt att förstå. Vi lyssnar på vad du vill, förklarar vad sambolagen innebär och skapar lösningar som passar dig – oavsett om det är ett samboavtal, testamente eller råd om bodelning.

Vårt mål är att ge dig trygghet, så du kan fokusera på livet med din partner utan att oroa dig för “tänk om”. Med Justiflex får du en partner som står vid din sida, från första mötet till färdig lösning.

Kontakta oss idag för en tryggare framtid

Sambolagen är inte så skyddande som många tror, men med rätt planering kan du säkra din framtid. Hör av dig för en första pratstund – det kostar inget att fråga. Vi finns här för att göra juridiken enkel och trygg, så du kan leva livet som sambo utan stress. Kontakta oss idag och ta första steget mot en säkrare framtid!

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Sambolagen – Vad du behöver veta för att skydda dig och din framtid Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Kärlek efter 40: Hur skyddar du plånboken och barnen?

Lämna en kommentar / Äktenskapsförord, Samboavtal / Justiflex

9 april 2025

Kärlek efter 40: Hur skyddar du plånboken och barnen?

För unga par som drömmer om bröllop, barnvagn och villa är det enkelt: “Gift er och kör!” Men för oss som träffar kärleken mitt i livet, särskilt med barn från tidigare äventyr, är det inte lika självklart. Många är skadade efter ekonomiska smällar från skilsmässor och vill hålla plånboken långt från romantiken. Så vad gör man om man vill blanda så lite som möjligt?

Samboavtal

Särbo är det ultimata “no strings attached”-alternativet – ingen sammanblandning, ingen diskussion om vems soffa som är vems. Sambo med samboavtal är nästa nivå: skriv bort sambolagens bodelningsregler så slipper ni dela lika på bohaget vid en separation. Men ni bor ju ändå ihop, så dela på kvitton för den där nya TV:n ni köper tillsammans – och betala båda två! Håll koll på hushållskostnaderna också, så ingen känner sig som en snyltare. Och snälla, gör en lista över vad ni tog med er in i boet – det är guld värt om det kraschar eller om arvingar börjar gräva i grejerna efteråt.

Äktenskapsförord

Vill ni ändå gifta er? Skriv ett äktenskapsförord och gör all egendom enskild för att hålla ekonomin isär. Med särkullbarn i bilden har ni ingen arvsrätt efter varandra ändå, så det är mest fördelaktigt för den “fattigare” att vara gift – den “rikare” vinner på att vara sambo. Frågan är: vem vill du skydda mest? Din partners trygghet om du dör först, eller dina barns arv? Och glöm inte: vid skilsmässa delas giftorättsgods hälften-hälften, så den rikare kan få en kalldusch om det inte finns ett förord.

Magisk lösning

Vissa drömmer om en magisk lösning: allt giftorättsgods vid dödsfall, men enskilt vid skilsmässa. Sorry, det går inte! För par som vill skydda varandra maximalt är det äktenskap med giftorätt plus ett inbördes testamente som gäller – testamentera allt utom särkullbarns laglott till varandra. Då kan den efterlevande oftast behålla 3/4 av boet.

Exempel

Anna har 1 miljon, Bosse har noll, och de har ett inbördes testamente. Anna har särkullbarnet Cecilia. Anna dör. Bosse får 500 000 kr i bodelning (halva boet).

Av Annas kvarlåtenskap (500 000 kr) får han hälften, 250 000 kr, tack vare testamentet. Cecilia får sin laglott, 250 000 kr. Om Bosse dör först kan Anna, med stöd av äktenskapsbalken 12 kap. 2 §, välja att behålla sin miljon i bodelningen.

Vid skilsmässa? Hälftendelning, om inte Anna åberopar en jämkningsregel för kort äktenskap och får behålla mer.

Nyttjanderätt till bostad

Vill du att din partner ska kunna bo kvar i din bostad om du dör, men ändå skydda barnens arv? Testamentera nyttjanderätten till bostaden till din sambo/make. Men om det snor för mycket av barnens laglott kan de klandra testamentet och begära jämkning. Kärlek mitt i livet är ett pussel – välj dina bitar med omsorg!

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Kärlek efter 40: Hur skyddar du plånboken och barnen? Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

När upphör ett samboförhållande? Läs och förstå på 3 minuter

Lämna en kommentar / Samboavtal / Justiflex

27 mars 2025

När upphör ett samboförhållande? Läs och förstå på 3 minuter

Det är viktigt att fastställa när ett samboförhållande upphör, både för att avgöra tidpunkten för en eventuell bodelning och för att klargöra vilken egendom som ska ingå i denna. Enligt sambolagen upphör ett samboförhållande i följande situationer:

Båda samborna eller någon av dem gifter sig.
En sambo avlider.
Parterna flyttar isär.
En eller båda samborna lämnar in en ansökan till domstolen om att utse en bodelningsförrättare.
En eller båda samborna ansöker hos domstolen om rätten att ensam få bo kvar i bostaden.
En sambo begär hos tingsrätten att få överta en bostad som inte ingår i bodelningen.

Sambolagens lista över situationer då ett samboförhållande anses upphöra är avsedd att vara heltäckande. Det är dock inte uteslutet att ett samboförhållande kan anses ha upphört även av andra anledningar.

Dödsfall

När en av samborna går bort kan den kvarlevande sambon begära bodelning eftersom förhållandet har upphört. Samboförhållandet betraktas då som avslutat den dag då den andra sambon avled.

Sambo gifter sig

Sambolagen och äktenskapsbalken kan inte tillämpas samtidigt på ett och samma förhållande. Därför upphör sambolagen att gälla för ett sambopar som gifter sig med varandra. I det ögonblick paret blir makar slutar de att vara sambor. Om en sambo istället gifter sig med en utomstående har samboförhållandet troligen upphört tidigare, antingen genom att samborna har separerat eller genom att det kan konstateras att de sedan en tid inte längre uppfyller sambolagens krav för att räknas som sambor.

Samborna flyttar isär

Det mest förekommande skälet till att ett samboförhållande upphör är att paret separerar. Oftast är samborna då ense om vilket datum förhållandet ska anses ha avslutats. Att en av parterna flyttar ut behöver dock inte nödvändigtvis betyda att samboförhållandet är över.

Det kan exempelvis bero på att den ena sambon har fått ett jobb på en annan ort eller att paret har valt att bo isär tillfälligt som ett test.

Det är också vanligt att äldre ogifta par tvingas flytta isär på grund av hälsoskäl, till exempel om en av dem behöver flytta till ett vårdhem. Ett samboförhållande kan dock inte automatiskt anses ha upphört mot parternas vilja bara för att de av någon anledning tvingas bo på skilda håll. Därför är det viktigt att ta hänsyn till sambornas intentioner i oklara situationer.

Andra orsaker

Enligt sambolagen anses ett samboförhållande ha upphört om en sambo ansöker om att få en bodelningsförrättare utsedd, om rätten att bo kvar i bostaden, eller om en sambo väcker talan om att överta bostaden. Detta gäller även om samborna fortsätter att bo tillsammans.

I vissa fall kan samborna ha återupptagit sitt samboförhållande, och huruvida så har skett eller inte måste bedömas utifrån en helhetsvärdering i varje enskilt fall. Det kan finnas situationer där samborna fortfarande delar bostad men samboförhållandet ändå har upphört. Samtidigt kan det vara utmanande för parterna att bevisa att förhållandet faktiskt har avslutats.

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

När upphör ett samboförhållande? Läs och förstå på 3 minuter Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Samboförhållande inleds: Så påverkas din ekonomi och juridik

Lämna en kommentar / Samboavtal / Justiflex

27 mars 2025

Samboförhållande inleds: Så påverkas din ekonomi och juridik

I flera avseenden är det väsentligt att inte bara fastställa om personerna är eller har varit sambor, utan även att klargöra under vilken period samboförhållandet ägde rum, det vill säga när det började och avslutades. Detta är bland annat viktigt vid en eventuell framtida bodelning, eftersom det påverkar bedömningen av vilket bohag som ska betraktas som anskaffat för gemensamt bruk. Hur länge förhållandet varade kan också spela en roll för om en bodelning ska justeras.

Inbördes överenskommelse gäller inte alltid

När det gäller frågor där förhållandets längd är viktig för samborna själva, har de frihet att gemensamt komma överens om när deras samboförhållande ska anses ha börjat. I andra situationer, exempelvis när borgenärer vill utmäta egendom på grund av den enes skulder, kan samborna inte själva avgöra om de ska betraktas som sambor eller inte. De har heller inte rätt att bestämma från vilken tidpunkt deras förhållande ska anses ha inletts.

Uppfylla sambolagens krav

Ett ogift par som bor tillsammans betraktas som sambor från den dag då deras förhållande uppfyller sambolagens kriterier, det vill säga när de stadigvarande lever ihop i ett parförhållande och delar hushåll. I de flesta fall är det datumet då paret flyttade ihop som avgör när samboförhållandet startade.

Detta kan ofta vara svårt att fastställa exakt i efterhand, särskilt när en av dem flyttar in hos den andra efter längre och upprepade perioder av övernattningar. Vid vilket datum paret ska anses vara sambor beror på de specifika omständigheterna i varje enskilt fall.

Dubbla bostäder

Det är vanligt att båda parterna redan har var sin bostad när de beslutar sig för att flytta ihop. Paret kan då antingen välja att flytta till en ny gemensam bostad, eller så flyttar den ena in hos den andra. Ofta behåller den som flyttar in sin tidigare bostad efter sammanslagningen.

Det kan exempelvis bero på att en släkting behöver tillgång till villan eller vill använda lägenheten som en övernattningsbostad. Om den inflyttade sambon behåller sin gamla bostad kan det vara en indikation på att han eller hon inte fullt ut avser att inleda ett samboförhållande. Samtidigt finns det inget absolut hinder för att anse att paret blir sambor redan vid inflyttningen, även om den andra bostaden behålls.

Folkbokförda på olika adresser

Att ha samma folkbokföringsadress är en indikation på att två personer är sambor enligt sambolagen. Det förekommer dock att en av samborna är folkbokförd på en annan adress än den där paret bor tillsammans. Utgångspunkten är då att de inte betraktas som sambor förrän båda är registrerade på samma adress.

Paret eller någon annan kan dock försöka visa att de inte är sambor trots olika adresser. Om en samlad bedömning visar att de har en gemensam permanent bostad och delar hushållsekonomi, kan de ändå räknas som sambor. Detta bör i så fall ha pågått i minst sex månader.

Gemensamma barn

Ett par som lever tillsammans och har gemensamma barn förutsätts vara sambor. En annan tydlig indikation på ett samboförhållande är om paret delar bankkonton, eftersom det tyder på att de har ett gemensamt hushåll. Ytterligare aspekter som kan beaktas inkluderar testamenten och avtal mellan parterna gällande vissa ekonomiska familjefrågor.

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Samboförhållande inleds: Så påverkas din ekonomi och juridik Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Samboavtal för nybörjare: Läs och förstå på 3 minuter

Lämna en kommentar / Samboavtal / Justiflex

22 mars 2025

Samboavtal för nybörjare: Läs och förstå på 3 minuter

Två personer som bor tillsammans stadigvarande i ett parförhållande och delar hushåll kallas sambor. Problemet med sambolagen är att många inte förstår vad reglerna egentligen betyder. Vissa betalar till exempel för sin sambos bostad eller står för andra kostnader och tror att de får rätt till en del av bostadens värde om förhållandet tar slut. Men om sambon ägde bostaden innan de blev sambor blir den inte samboegendom, och då får de ingen rätt till den. Andra tror att samboskap är som att vara gift och att de automatiskt ärver varandra, som makar gör. När den ena sambon dör inser den kvarvarande att det inte fungerar så, och någon arvsrätt finns inte.

Bodelning

När ett samboförhållande tar slut ska samborna göra en bodelning om någon av dem vill det. Ett samboförhållande slutar till exempel om en av samborna dör eller om de flyttar isär.

Vid bodelningen delar samborna på samboegendomen. Samboegendom är den bostad och de saker (bohag) som de skaffat tillsammans för att använda gemensamt, oavsett vem som betalat för det. All annan egendom som samborna äger ingår inte i bodelningen.

Samboavtal

Med ett samboavtal kan samborna bestämma att bodelningsreglerna inte ska gälla. Anledningen till att sambor skriver ett samboavtal kan vara att de är ekonomiskt oberoende och vill att var och en behåller sina egna saker om förhållandet tar slut. En eller båda kan också vilja skydda viss egendom av praktiska eller ekonomiska skäl och inte riskera att förlora den i en bodelning.

Innehåll

Ett samboavtal kan göra så att all egendom hålls utanför bodelningen. Samborna kan också bestämma att bara vissa saker ska undantas. Till exempel kan de avtala att en specifik sak, som en soffa, eller saker som köpts på ett särskilt sätt inte ska delas.

Däremot kan ett samboavtal inte säga att äktenskapsbalkens regler ska användas vid bodelningen eller att annan egendom än samboegendom ska ingå i den.

Samborna kan skriva avtalet innan de börjar leva tillsammans eller medan de redan är sambor.

Formkrav

Ett samboavtal måste vara skriftligt och skrivas under av båda samborna. Det behöver inte ha vittnen, men det kan vara smart för att ha bevis om något tvistas senare.

Det är bra att sätta datum på samboavtalet. Om samborna skriver ett nytt avtal är det det senaste som gäller.

Samboavtalet bör göras i två kopior, så att båda samborna får var sin.

Det går inte att registrera ett samboavtal.

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Samboavtal för nybörjare: Läs och förstå på 3 minuter Läs mer »

Så delas sambors egendom – Allt du behöver veta

Lämna en kommentar / Samboavtal / Justiflex

16 mars 2025

Så delas sambors egendom - Allt du behöver veta

Under samboförhållandet äger varje sambo det han eller hon hade innan samboförhållandet inleddes. Den sambo som köper (betalar), byter till sig eller får något under förhållandet blir ensam ägare till det som köps. Motsvarande gäller för skulder. Om samboförhållandet upphör ska dock samborna dela på all egendom som är samboegendom oavsett vem som äger den egendomen.

Samtycke i vissa fall

Normalt får den som ägare till en sak bestämma helt fritt om hur saken ska användas och om den ska säljas eller inte. En sambo får dock inte utan den andra sambons samtycke sälja, hyra ut eller upplåta parets gemensamma bostad eller sådant bohag som ska ingå i bodelningen om paret skulle separera.

Samäganderätt

Då ett sambopar delar på kostnaden för ett inköp blir de samägare till det köpta. En sambo får däremot inte någon automatisk samäganderätt till saker som den andra köper. Om samborna inte kan avgöra vem som har köpt en sak när de ska bodela, kan de anses ha samäganderätt till saken.

Dold samäganderätt

Sambor kan ha dold samäganderätt till en fastighet som den andra ensam har lagfart på. För detta krävs bland annat att fastigheten köptes för att paret skulle använda den tillsammans.

Dold samäganderätt är något annat än vanlig samäganderätt. Den dolda samäganderätten är endast en rätt för maken att få bli betraktad som samägare till fastigheten.

Dold samäganderätt är svagare än både vanlig äganderätt och samäganderätt eftersom den inte gäller mot den öppna ägarens fordringsägare. Innan den dolda ägaren har blivit insatt som ägare till egendomen kan den öppna ägarens borgenärer begära utmätning i egendomen.

Samboegendom

Vid en bodelning ska samborna dela på all samboegendom. Med samboegendom menas gemensam bostad och gemensamt bohag som paret skaffat för gemensam användning. Sambolagen gäller alltså inte all egendom som tillhör samborna.

Gemensam bostad

Definitionen av sambors gemensamma bostad bygger på bestämmelsen om makarnas gemensamma hem i äktenskapsbalken och motsvarande regler för registrerade partner.

Vad som är gemensam bostad för samborna har stor betydelse eftersom den gemensamma bostaden ingår i en bodelning mellan samborna. En sambo har dessutom rätt att under vissa omständigheter överta den gemensamma bostaden även om den inte skulle ingå i bodelningen.

Olika bostäder

Bostäder av olika slag kan anses vara gemensam bostad i sambolagens mening. Hit hör

Villor
Bostadsrättslägenheter
Hyreslägenheter

Endast byggnad

En obebyggd tomt kan inte betraktas som en gemensam bostad för samborna. Det krävs att det finns en byggnad på tomten och att den används som permanentbostad för paret. Byggnanden kan ligga på en ägd tomt eller på en tomt som innehas med tomträtt eller arrenderas.

Inte fritidsbostad

Enligt en specialbestämmelse i sambolagen ska reglerna om den gemensamma bostaden inte praktiseras på byggnader som huvudsakligen används för fritidsändamål.

Sommarstugor och andelslägenheter i fjällen räknas därför inte som gemensam bostad. Det medför bland annat att de inte ingår i bodelningen mellan samborna.

Anmälan om gemensam bostad

Samborna kan enligt sambolagen anmäla att en fastighet som någon av dem har lagfart på utnyttjas som gemensam bostad. Detta gäller även tomträtter. Anmälan ska vara skriftlig och undertecknad av båda samborna. Den lämnas in till inskrivningsmyndigheten som för in uppgiften i fastighetesregistrets inskrivningsdel.

En sådan anmälan gäller vid en senare bodelning mellan paret som bevis för att fastigehten ska räknas som deras gemensamma bostad. Däremot är registreringen endast en av flera faktorer som beaktas när en borgenär kräver betalt för en fordran mot den sambo som äger fastigheten.

Finns det en amälan om gemensam bostad kan en ny ägare av fastigheten bara få lagfart om den andre sambon samtyckt.

Rätt att överta

Vid bodelningen efter att paret har separerat har den sambo som har störst behöv av den gemensamma bostaden rätt att få den på sin lott. Det gäller även om det är den andra sambon som äger bostaden.

Även när bostaden inte ingår i bodelningen (exempelvis för att den ena sambon har ärvt den) kan sambon ha rätt att överta den. Detta gäller dock endast ägarlägenheter eller bostadsrätter med hyres- eller bostadsrätt.

Renovering av sambons villa

När en sambo renoverar en villa som tillhör den andra sambon är det viktigt att känna till reglerna om byggnadstillbehör. Byggnadstillbehör är fast inredning och annat som fästs på byggnaden, exempelvis markiser och vattenledningar.

Byggnadstillbehör hör alltid till fastigheten. Renoveringar på en fastighet innebär ofta investeringar i byggnadstillbehör. Det kan därför komma som en överraskning att sambon vid en bodelning inte kan ta med sig saker som han eller hon köpt och monterat fast på byggnaden.

Även om det kan vara relativt enkelt att ta loss saken blir egendomen byggnadstillbehör och tillhör därför fastighetsägaren.

Gemensamt bohag

Sambors gemensamma bohag omfattas av sambolagens bestämmelser. Med gemensamt bohag menas bohag som har skaffats för att användas av samborna tillsammans i det gemensamma hemmet. Möbler, hushållsmaskiner och annat som normalt finns i ett hem är därför bohag.

Sakerna behöver inte vara nödvändiga för hemmets skötsel för att vara gemensamt bohag. Konst som har köpts för att finnas i hemmet kan därför räknas som gemensamt bohag.

Samborna kan ha bohag som faller utanför sambolagens definition. Sådant bohag brukar kallas övrigt bohag.

Bohag för fritiden

Enligt en specialregel omfattar sambolagens regler inte bohag som huvudsakligen används för fritidsändamål. Det innebär att möbler med mera som köps gemensamt för att stå året runt i en fritidsbostad inte räknas som gemensamt bohag.

Hushållsmaskiner med mera som normalt finns i gemensamma hemmet är däremot gemensamt bohag även om de skulle användas i sommarstugan under semestern. Detta beror på att bohaget sannolikt huvudsakligen används i hemmet.

Företaget ingår inte

Ett företag är inte bohag och kan därför aldrig dras in i en bodelning när sambor separerar. Detta gäller oberoende av i vilken företagsform bolaget bedrivs.

Förtaget kan vara en juridisk person (exempelvis aktiebolag) eller en fysisk person (enskild näringsverksamhet). Om samborna har bolaget tillsammans äger de sina respektive andelar av bolaget efter separationen.

Bilar ingår inte

En bil är inte bohag. Den ingår alltså inte i en bodelning enligt sambolagen även om den har köpts av en sambo för att användas gemensamt.

Gemensam användning

För att bostaden och bohaget ska ingå i bodelningen krävs att dessa har förvärvats för gemensam användning. För att avgöra om bostaden och bohaget skaffats för gemensam användning och därför ska ingå i en bodelning måste man ta hänsyn till vid vilken tidpunkt en sambo blev ägare till egendomen.

Tidpunkten för köpet

Tidpunkten för köpet är inte ensamt avgörande för om bostaden eller bohaget ska ingå i bodelningen. Däremot har tidpunkten stor betydelse för om syftet med ett köp är att bostaden och bohag ska användas privat (för enskild användning) eller för gemensam användning.

Det finns fyra viktiga punkter som har betydelse för om ett köp av gemensam bostad elller bohag ska anses vara för gemensam användning.

Det är om köpet gjordes

Långt innan paret flyttade ihop
Strax innan paret flyttade ihop
Under sambotiden
Efter att samboförhålladet upplösts

Köpt långt innan

Saker som en av samborna har skaffat långt innan de flytade ihop ska normalt inte ingå i en bodelning. I dessa fall har ju egendomen knappast köpts för att den skulle komma till användning gemensamt med den blivande sambon.

Det har inte någon avgörande betydelse om paret hade ett förhållande när bostaden eller bohaget köptes. Om det inte var aktuellt att flytta ihop vid tiden för köpet räknas bostaden eller bohaget inte som köpt för gemensam användning.

Köp i nära anslutning till hopflyttningen

Sådant som har skaffats i nära anslutning till att samborna flyttade ihop kan ingå i bodelningen. Det gäller om paret hade ett förhållande men ännu inte hunnit flytta ihop. I dessa fall kan egendomen anses vara skaffat för gemensam användning om paret hade långt framskridna planer på att flytta ihop och inköpet var ett led i förberedelserna för det gemensamma boendet.

Samma sak gäller bostäder som köps innan paret flyttar ihop. Om botaden är köpt med tanke på att paret ska flytta ihop är den köpt för gemensam användning och ska därför ingå i en kommande bodelning. Det gäller även om paret bodde isär vid tiden för köpet.

Köp under sambotiden

Bostad och bohag som köps under sambotiden ska normalt användas gemensamt och kan därför ingå i bodelningen. Detta gäller naturligtvis inte bohag som inte kan anses vara gemensamt, exempevis för att det uteslutande används för den ena sambons personliga bruk.

Surrogat

Om en sambo ägde den bostad eller det bohag som paret använt tillsammans långt innan de flyttade ihop kan tillgången inte anses skaffad för gemensam användning.

I de fall ägarsambon säljer bostaden under tiden förhållandet varar för att köpa en ny bostad åt paret anses dock den nya bostaden vara köpt för gemensam användning.

Exempel

Emma flyttar in hos Jimmy i hans bostadsrätt. Jimmys lägenhet blir parets gemensamma permanentbostad. Bostaden tillhörde Jimmy långt innan han träffade Emma och kan därför inte vara köpt för att vara parets gemensamma bostad. Den ingår därför inte vid en eventuell bodelningen mellan parterna.

När Emma och Jimmy ska ha barn bestämmer de sig för att flytta till en större bostad. Jimmy säljer därför bostadsrätten för att köpa en större bostadsrätt i samma hus. Den nya bostadsrätten ingår vid en kommande bodelning mellan Emma och Jimmy eftersom den skaffats under sambotiden.

Köp efter separationen

Sådant som någon av samborna har köpt efter att förhållandet har upplösts antas inte ha köpts för gemensam användning.

Gåva eller arv

Sådant som har tillfallit en sambo genom en gåva under sambotiden kan anses skaffat för gemensam använding. Däremot är det mer tveksamt om egendom som ena sambon har fått genom arv eller testamente kan anses skaffats för gemensam användning.

Det räcker inte med att givaren eller testator hade tänkt att egendomen skulle användas gemensamt för att den ska anses vara införskaffad av mottagaren för gemensam användning.

Sannolikt bör dock det som ärvs kunna vara skaffat för gemensam användning om den arvsberättigade sambon väljer ut egendom ur kvarlåtenskapen för att samborna behöver den gemensamt.

Exempel

David och Erika är sambor. Under sambotiden avled Erikas mamma som var änka. Paret gjorde upp om att Erika skulle försöka få dubbelsängen när syskonen skulle göra upp om vem som skulle ha vad efter föräldrarna. Detta var egentligen det enda paret hade behov av bland kvarlåtenskapen.

Vid arvsskiftet såg Erika till att få sängen på sin lott. När de andra syskonen valt vad de ville ha fick Erika dessutom en gammal byrå.

Sängen kan anses vara skaffad för gemensam anvädning eftersom Erika valt att få den med tanke på parets behov. Byrån fick Erika för att ingen annan ville ha den. Det är därför möjligt att byrån inte ska anses ha skaffats för gemensam användning.

Både sängen och byrån är bohag, men det blir endast sängen som kommer att ingå i en bodelning mellan David och Erika.

Föreskrift om enskild egendom

Egendom som den ena sambon har fått genom arv, testamente eller gåva med förbehåll om att den ska vara enskild egendom, ska inte ingå i en bodelning mellan paret. I normalfallet ingår arvet eller gåvan ändå inte för att det inte är bostad eller bohag skaffat för gemensam användning.

Samtycke

Normalt får den som är ägare till en sak helt fritt bestämma om hur saken ska användas och om den ska säljas eller inte. Det finns dock ett undantag från huvudregeln, nämligen bestämmelserna om kravet på samtycke från den andra sambon i vissa fall.

Reglerna om samtycke innebär att en sambo som äger egendom måste ha den andra sambons samtycke för att få

Sälja, ge bort, byta bort, låta inteckna, hyra ut eller på något annat sätt upplåta en fastighet som samboegendom
Sälja, ge bort, byta bort, pantsätta, hyra ut eller på något annat sätt upplåta en gemensam bostad som inte är fastighet, exempevis en bostadsrätt eller hyrerätt, som är samboegendom eller som den andra sambon kan få rätt att överta
Sälja, ge bort, byta bort eller pantsätta bohag som är samboegendom

Vissa bostäder

Enligt sambolagen gäller samtyckeskravet bostäder som ska ingå i en bodelning. Bestämmelsen gäller dock också beslut om vissa bostäder som inte ingår i bodelningen. Det är när den andra sambon kan få rätt att överta bostaden trots att den inte har skaffats för gemensam användning.

Domstolen kan ge sitt samtycke

Om det inte går att få ett samtycke frår den andra sambon kan ägarsambon vända sig till domstol för att få tillstånd att göra sig av med egendomen eller pantsätta den. Det kan vara för att sambon är allvarligt sjuk. Tingsrätten kan avgöra om den andra sambon har godtagbara skäl för att vägra ge sitt samtycke.

Återgång om inte samtycke inhämtats

En sambo som upptäcker att den andra sambon har sålt eller hyrt ut sin egendom utan hans eller hennes samtycke kan vända sig till domstol. Domstolen kan då förklara att parternas prestationer ska återgå.

En sambo som vill att en försäljning med mera ska återgå har tre månader på sig att gå till domstol. Vid pantsättning eller försäljning med mera av lös egendom räknas tiden från det att sambon fick reda på att saken överlämnats till köparen.

När det gäller fast egendom räknas tiden från det sambon fick reda på att hennes sambo och köparen skrivit ett köpekontrakt.

Gäller inte godtrosförvärv av lös egendom

När en sambo utan den andra sambons samtycke har sålt egendom som hör till sambornas gemensamma bohag kan den andra sambon kräva att köpet ska återgå om den sålda egendomen omfattas av kravet på samtycke.

Den andra sambon kan dock inte kräva att köpet ska återgå om köparen gjort ett godtrosförvärv. Det innebär att avtalet om försäljning är giltigt och bindande om köparen varken insåg eller borde ha insett att säljarens familjestatus innebar ett hinder mot affären.

För att det ska vara ett godtrosförvärv krävs dessutom att objektet ska ha kommit i köparens besittning och att ägarsambon inte längre kan förfoga över tillgången.

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS