Samboavtal

Samboavtal i Sverige 2025: Skydda din ekonomi vid separation 

Samboavtal i Sverige 2025: Skydda din ekonomi vid separation

Ungefär en tredjedel av alla par i Sverige är sambor och enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) finns undersökningar som visar att omkring hälften av alla sambopar kommer att separera. Sambor som inte vill göra någon hälftendelning av egendom när de separerar väljer att skriva ett samboavtal. I samboavtalet kommer samborna överens om att sambolagens bodelningsregler inte ska gälla för deras permanentbostad eller bohag. Samborna kan också välja att exempelvis bodelningsreglerna inte ska gälla för bostaden, men användas för bohaget eller tvärtom. 

Vad kan hända om du inte skriver något samboavtal?

När sambor ska genomföra bodelning av sin samboegendom får de göra avräkning för skulder. Precis som vid bodelning mellan makar får man först beräkna värdet på var och ens samboegendom.  

Sedan får vardera sambon räkna av sådana skulder som hänger samman med samboegendomen och som fanns när samboförhållandet tog slut. Det är alltså i första hand sådana skulder som hänger ihop med samboegendom, som exempelvis ett bolån på den gemensamma permanentbostaden som får räknas av.  

Exempel 1

Lisa köpte en bostadsrätt för 2 000 000 kr när hon flyttade ihop med Erik. Lisa finansierade köpet med 400 000 kr i kontantinsats och 1 600 000 kr i lån. Några år senare flyttar Lisa och Erik isär. Då är bostadsrätten värd 2 400 000 kr.

Från vinsten (2 400 000 – 2 000 000 kr = 400 000 kr). Vinstskatten är oftast 22 % av den beskattningsbara vinsten. 400 000 x 0.22 = 88 000 kr. Lånet på 1 600 000 kr plus den latenta skatteskulden på 88 000 kr får Lisa dra av vid bodelningen. 

Till fördelning i samboegendom bidrar Lisa med 716 000 kr (2 400 000 – 1 684 000 kr). Erik äger inte någon samboegendom.

Lisa får i bodelningen ge Erik 358 000 kr.  

Exempel 2

Hanna och Anders köper en bostadsrätt tillsammans och blir ägare till hälften var. Bostadsrätten ska bli deras gemensamma permanentbostad. Bostadsrätten kostar 2 000 000 kr.

Hanna betalar sin del kontant. Anders lägger 100 000 kr kontant och tar ett lån på 900 000 kr. Senare separerar Hanna och Andersrätt. Bostadsrätten är fortfarande värd 2 000 000 kr. 

 Så här blir bodelningen:  

 Anders 

Halva bostadsrätten 1 000 000 kr    

Lån                              –  900 000 kr    

___________________________________________

Hanna

Halva bostadsrätten 1 000 000 kr

Lån                                               0 kr

___________________________________________

Till fördelning      

Anders        100 000 kr          

Hanna      1 000 000 kr 

___________________________________________

Anders och Hanna ska ha 550 000 kr vardera.

Hanna får ge 450 000 kr till Anders. 

Här borde Anders och Hanna ha skrivit ett samboavtal före lägenhetsköpet där de avtalade bort sambolagens bodelningsregler för bostaden. Då hade de varit vanliga samägare till lägenheten och efter försäljningen hade Hanna fått behålla sin miljon och Anders sina 100 000 kr. 

Exempel 3

Maja och Martin är sambor och bor i en bostadsrättslägenhet som de köpt tillsammans. Bostadsrätten är värd 3 000 000 kr och de har tagit ett gemensamt lån på 2 000 000 kr.

Martin har också tagit ett vanligt banklån på 200 000 kr för att köpa en motorcykel. Han amorterar inte på lånet. När han och Maja separerar är motorcykeln bara värd 100 000 kr. Martin har inga andra tillgångar.  

Värdet på Majas respektive Martins samboegendom är 1 500 000 kr (halva bostadsrätten var). Från värdet får var och en räkna av halva lånet, 1 000 000 kr. Då har de 500 000 kr var. Men Martin får dessutom räkna av 100 000 kr av sitt motorcykellån, eftersom det bara är halva lånet (100 000 kr) som täcks av motorcykeln.

Martins netto är då 400 000 kr mot Majas netto på 500 000 kr.

Följden blir att Maja får lämna 50 000 kr till Martin. 

När det är fråga om lån som inte har något samband med samboegendom så ska sambon i första hand täcka sådana skulder med andra tillgångar än sådant som är samboegendom. Men om det skulle vara så att dessa tillgångar inte räcker till så får sambon räkna av skulden mot sin samboegendom. Det kan bli en obehaglig överraskning för den andra sambon vid en separation. 

När sambor har olika mycket pengar att stoppa in i bostaden

Äga hälften var – samborna skriver skuldebrev mellan sig

En lösning när den ena sambon har mer att lägga in i bostaden är att samborna skriver ett skuldebrev (revers) mellan sig. Säg att samborna köper en bostad och ska äga hälften var. Den ena sambon har 1 500 000 kr att lägga kontant och den andre har inte något alls. Då blir den sambo som saknar kontantinsats skyldig den andre sambon 750 000 kr. Det här är nog det vanligaste sättet att reglera att samborna blir samägare till en bostad men med olika förutsättningar. Även här krävs ett samboavtal där  bodelningsreglerna i sambolagen avtalas bort. 

Finanisiering med både kontanter och lån

I exemplet med Hanna och Anders köpte samborna bostaden med hälften var, men det vara bara Anders som tog ett lån på sin del. Hanna betalade sin del kontant. För att undvika orättvis bodelning får samborna se till att båda samborna tar bolån om inte kontant betalning av hela bostaden kan göras. En annan lösning är att samborna skriver ett samboavtal som innebär att bostaden inte ska ingå i bodelningen.  

Äga olika andelar i förhållande till vars och ens insats

När den ena sambon går in med ett större kontantbelopp finns också lösningen att den sambon blir ägare till en större del av bostaden. Det bör då kombineras med att man står för lånen på samma sätt. Och som i de övriga exemplen krävs ett samboavtal. 

Äganderättsfrågan har bland annat betydelse för vem av samborna som har bättre rätt till fastigheten vid en bodelning och för vem som ska få del av fastigheten om samborna har avtalat att fastigheten ska hållas utanför bodelningen. 

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Samboavtal i Sverige 2025: Skydda din ekonomi vid separation  Läs mer »

Sambo. Ersättning för arbete och investeringar

Sambo. Ersättning för arbete och investeringar

Det är numera ganska vanligt att sambor lever på liknande sätt som makar vilket gör att ena sambon riskerar att förlora pengar vid en separation. En vanligt förekommande situation är när en sambo flyttar in i den andre sambons tidigare köpta bostadsfastighet och därefter under många år bidrar till betalning av räntor och amorteringar på lån som ägarsambon tagit vid bostadsköpet. Eftersom förvärvet av fastigheten redan var gjord innan de träffades kan det inte bli fråga om någon gemensam partsavsikt som för den andre sambon kan grunda en dold äganderätt.

Låt säga att en sambo flyttat in i den andre sambons tidigare köpta bostad och bidrar till investeringar avseende bostaden. Det kan exempelvis gälla ett bidrag på 250 000 kr till renovering av kök och badrum. Tyvärr kan inte principerna rörande dold äganderätt medföra något rättsskydd eftersom den sambo som äger bostaden ensamt har köpt den innan investeringen gjordes. 

Frågan är då om den sambo som äger bostaden i dessa fall kan tillgodogöra sig värdet av den andre sambons bidrag till räntor och amorteringar och till investeringar genom att vid upplösningen av förhållandet behålla sin egendom eller om den bidragande sambon har någon möjlighet att begära ersättning för detta.

Kan sambon begära ersättning?

I ett samboförhållande är det ovanligt att man ingår avtal mellan varandra för utfört arbete och för investeringar i den andres egendom. I svensk rätt har frågan om ersättning för utfört arbete och för finansiella insatser inte heller uppmärksammats speciellt mycket. 

De grunder i nordisk rätt som närmast kommit i fråga när det gäller krav på ersättning för utfört arbete och finansiella insatser utan att man har skrivit några avtal är förutsättningsläran, principen om obehörig vinst och allmänna skälighetsprinciper.

Förutsättningsläran vid samboförhållande

Svensk familjerätt har på andra områden inte varit främmande för lagstiftning som bygger på bristande förutsättningar gällande sambor. Detta framgår som tydligast inom testamentsrätten där ett testamente som någon gjort till sin sambo enligt 11 kap. 8 § ärvdabalken presumeras vara utan verkan om samboförhållandet upphört före testamentsgivarens död. 

Bestämmelsen bygger på tanken att det för testamentsgivaren normalt sett är en förutsättning för själva testamentet att samboförhållandet inte kommer att upplösas före dödsfallet. Utgår man enligt den juridiska litteraturen från den allmänna förutsättningsläran synes principen på samboförhållanden kräva att:

  1. En fortsatt samlevnad var en väsentlig förutsättning för transaktionen. Den sambo som exempelvis bidragit med 250 000 kr till renovering av badrum och kök i den andres fastighet skulle inte ha gjort detta om den bidragande sambon känt till att samboförhållandet skulle komma att upplösas.
  2. Den mottagande sambon insett eller borde ha insett att ett fortsatt samliv var för den bidragande sambon en väsentlig förutsättning för gåvan eller investeringen. 
  3. Det vid en relevansbedömning framstår som rimligt att den mottagande sambon står risken för att förutsättningen brustit. Hänsyn bör exempelvis kunna tas till om den bidragande parten själv dragit nytta av transaktionen. Ju längre tid som förflyter efter en transaktion innan samlevnaden bryts desto svårare blir det att kräva ersättning. 

Enligt Göran Lind (professor i civilrätt) bör den rimliga rättsföljden vid bristande förutsättningar i samband med en investering som en sambo gjort på den andres egendom vara att rättshandlingen är ogiltig och att återbäring ska ske av det investerade beloppet så länge annat inte har avtalats. Att kräva en specifik andel i den värdeökning som har skett i fråga om egendomen eller att räkna av värdeminskningen är dock att gå för långt. Sådana överväganden hör snarare till frågan om obehörig vinst eller 36 § avtalslagen.

Obehörig vinst och allmänna skälighetsbedömningar

Principen om obehörig vinst bygger på tanken att ingen ska bli rikare till en annans skada och orätt. I takt med att samboförhållandena från slutet av 1960-talet blivit allt vanligare har principen obehörig vinst också fått brett stöd i den familjerättsliga litteraturen i syfte att erbjuda sambor ett rättsskydd vid förhållandets upplösning. 

Högsta domstolen har dock inte varit villiga att accepera principen om obehörig vinst vad gäller ersättning för arbete och tjänster mellan sambor. I ett rättsfall från Högsta domstolen (NJA 2019 s. 23) hade en man sammanlevt med en kvinna i omkring fem år på en fastighet som hon hade köpt före samboförhållandet. 

Under det sista året av deras samlevnad hade mannen betalat fakturor ställda på kvinnan uppgående till sammanlagt 255 643 kr. Fakturorna avsåg installationer på fastigheten bestående av bland annat utbyggnad av hus, en braskamin, en bod och målningsarbeten. I samband med att kvinnan bytte bil hade mannen även betalat prisskillnaden på 40 000 kr mellan hennes inbytesbil och den nya bilen. 

När samboförhållandet upplösts väckte mannen talan mot kvinnan och begärde att hon skulle återbetala 295 643 kr som motsvarande mannens betalningar. En majoritet i Högsta domstolen ansåg att mannens betalningar inte kunde utgöra grund för ersättning med stöd av principen om obehörig vinst. 

Högsta domstolen menade att det finns goda möjligheter för den sambo som tillfört ett värde att skydda sina ekonomiska intressen, exempelvis genom att dokumentera att det har skett en överföring av pengar eller genom att begära ett avtal om delägarskap i egendomen. 

Högsta domstolens dom har dock fått motta kritik. Kritiken har bland annat gått ut på att Högsta domstolens hänvisning till att en sambo som bidrar till förbättringar av den andres egendom har möjlighet att genom avtal och andra rättshandlingar reglera situationen i hög grad framstår som orealistiska. Det beror på att det oftast är först vid upplösningen av ett samboförhållande som parterna blir medvetna om behovet av att reglera sina mellanhavaden och då är det tyvärr för sent.

Skriv ett avtal eller skuldebrev

I de fall då sambor inte träffat uttryckliga avtal framstår det i den juridiska litteraturen som rimligare att grunda de allmänna civilrättsliga lösningarna på bristande förutsättningar än på kontraktuell argumentation eftersom arbete som utförts på egendomen och i hemmet, liksom större ekonomiska tillskott som parterna gör under samlevnaden, vanligtvis bygger på förutsättningen att relationen blir livslång eller i vart fall varaktig.

Denna förutsättning är också en av förklaringarna till att par vanligen inte träffar särskilda avtal avseende olika prestationer som de utför för varandra och för familjen. Samlevnaden är en förutsättning för deras intsatser, vilket båda sambor vanligtvis håller med om.

När förutsättningen brister och samborna separerar är det naturligt att var och en söker få kompensation för sina insatser i form av ersättning för utfört arbete och nedlagda kostnader, eller i form av andel i den under samlevnaden uppbyggda förmögenheten. Enligt Göran Lind bör därför förutsättningsläran, när villkoren för principen är uppfyllda, vara tillämplig på sambors ekonomiska förhållanden.

Tyvärr finns det inget konkret svar på frågan om sambor kan få ersättning för arbete och investeringar eftersom det saknas rättsfall från Högsta domstolen för såväl principen om förutsättningsläran som principen om obehörig vinst. För sambor innebär det att man fortsatt får förlita sig på olika typer av avtal och skuldebrev för att vara säker på att få tillbaka investerade pengar från den andre sambon vid en eventuell separation.

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Sambo. Ersättning för arbete och investeringar Läs mer »

Är du rikare än din sambo? Skaffa ett samboavtal

7 april 2024

Har du mer pengar än din sambo? Skaffa ett samboavtal

Trots existensen av sambolagen kan frågor om äganderätten till egendom som anskaffats under samboendet vara betydelsefullt. I sambolagens 3 § definieras samboegendom som bostad och bohag som förvärvats för gemensam användning. Att bostad eller bohag är samboegendom medför att värdet av egendomen kan bli föremål för likadelning vid samboendets upplösning oavsett vem av samborna som är ägare.

Finansiering med både kontanter och lån

När sambor köper en bostad tillsammans och den ena parten tar lån på sin del och den andre går in med kontanter kan det bli en orättvis bodelning. Den som har lånet får dra av skulden från värdet av sin del av bostaden innan det läggs ihop och delas lika mellan samborna. Medan den sambo som hade eget kapital måste dela med sig av hela sitt värde av sin del av bostaden.

Det är i första hand sådana skulder som hänger ihop med samboegendomen, som ett bolån på den gemensamma permanentbostaden som får räknas av. För att undvika en orättvis bodelning får samborna se till att båda samborna tar bolån om inte kontant betalning av hela bostaden kan göras. En annan lösning är att samborna skriver ett samboavtal som innebär att bostaden inte ska ingå i bodelningen.

Samboavtal

Sambor kan avtala om hur en eventuell framtida bodelning ska gå till. Detta görs genom ett så kallat samboavtal. Ett samboavtal är motsvarigheten till att makar skriver ett äktenskapsförord och bestämmer att allt eller delar av deras ägodelar ska vara enskild egendom. Nästan alltid innebär samboavtal att bodelningsreglerna i sambolagen avtalas bort, helt eller delvis. Avtalet går ut på att man vid separation eller dödsfall inte ska göra någon bodelning av det gemensamma bohaget och bostaden.

Orsaken till varför samborna skriver ett samboavtal kan vara att de är ekonomiskt självständiga och att de därför vill att vardera parten behåller sina saker vid bodelning. Det kan också förhålla sig så att en eller båda av praktiska eller sentimentala skäl inte vill riskera att bli av med viss egendom.

All egendom undantas

Ett samboavtal kan innebära att all egendom undantas från bodelningen. Effekten blir helt enkelt att den sambo som äger respektive tillgång behåller sina saker vid bodelningen. Saker som ägs med samäganderätt delas. Låt säga det fiktiva paret Emma och Erik som är sambor enligt definitionen i 1 § sambolagen.  

De skriver ett samboavtal som innebär att reglerna om bodelning i sambolagen inte ska gälla mellan dem. Emma och Erik köper en villa tillsammans (med hälften vardera) där de bosätter sig. Några år senare flyttar dock Emma därifrån. På grund av Emmas och Eriks samboavtal ska de inte bodela det gemensamma bohaget och bostaden. Däremot har de villan med samäganderätt och därför ska de dela lika på den. Antingen får Emma och Erik sälja villan eller så får den ena parten lösa den ut den andra.

Partiellt undantag

Samborna kan också avtala om att bara viss egendom ska undantas från bodelningen. Avtalet kan innebära att en viss specifik tillgång, exempelvis en tavla eller dator, ska undantas från bodelningen. Samborna kan också avtala om att bostaden ska undantas medan bohaget ska ingå, och tvärtom. Samborna kan även komma överens om att tillgångar som skaffats på ett visst sätt ska undantas.

Tillgångar som samborna får genom arv, testamente eller gåva kan exempelvis vara undantagna från bodelningen. Normalt är dessa tillgångar ändå inte samboegendom eftersom de inte kan anses ha skaffats för gemensam användning. Men genom att undanta dem i ett samboavtal är samborna säkra på att de inte kommer att ingå i en bodelning. Vid en bodelning ska samborna dela på all samboegendom utom den egendom som är undantagen från bodelningen enligt samboavtalet.

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Är du rikare än din sambo? Skaffa ett samboavtal Läs mer »