Gåvobrev förklarat: Så fungerar det vid gåvor i Sverige
Gåvobrev förklarat: Så fungerar det vid gåvor i Sverige
En gåva är en frivillig överföring av tillgångar, alltså ett frivilligt berikande av någon annan person under gåvogivarens livstid. För att en transaktion (överföring) ska räknas som gåva ska följande villkor vara uppfyllda:
- En förmögenhetsöverföring ska ha gjorts vilket ska ha lett till att gåvomottagaren har blivit rikare och gåvogivaren har blivit fattigare
- Transaktionen ska ha gjorts frivilligt
- Det ska finnas en gåvoavsikt
Gåva eller inte
I de flesta fall är det enkelt att avgöra om en viss egendom har lämnats som gåva eller om den har övertagits genom ett köp. I vissa fall kan gränsen mellan köp och gåva vara svår att dra, exempelvis vid transaktioner mellan närstående.
Det är viktigt att klargöra om det rör sig om en gåva eller inte eftersom det får både juridiska och skattemässiga konsekvenser.
Gåva eller köp
Kan vara gåva trots motprestation
I de flesta fall är det en gåva om egendom överlåts utan någon ersättning (betalning). Gåvans värde bestäms då normalt till egendomens marknadsvärde. Ibland kan mottagaren göra en motprestation, exempelvis i form av att han eller hon tar över ett lån eller skriver ett skuldebrev.
En transaktion kan trots detta bedömas som en gåva om ersättningen understiger egendomens marknadsvärde. Men det kan också handla om ett köp. Det beror på om det finns någon gåvoavsikt.
Ofrivilligt under- eller överpris är ingen gåva
En överlåtelse som kallas köp kan ändå ses som en gåva om köpesumman är högre eller lägre än varans marknadsvärde. Det krävs dock att det “felaktiga” priset har satts för att köparen vill göra säljaren eller köparen rikare.
En underprisförsäljning är därför inte en gåva om säljaren helt enkelt gör en dålig affär. Motsvarande gäller när man som köpare gör en dålig affär och betalar ett överpris.
Exempel
Anton är på grund av sitt spelberoende i kraftigt behov av pengar och säljer därför sin bil till rena vrakpriset. Överlåtelsen är ingen gåva trots att bilen såldes under marknadsvärdet.
Anton ville ju få ut så mycket som möjligt för bilen (men hade bråttom) och han sålde inte bilen billigt för att köparens förmögenhet skulle öka.
Om köparen och säljaren är släkt kan man som huvudregel utgå från att underprisförsäljningen är en gåva och inte en dålig affär.
Skuldebrev
Ibland används skuldebrev i samband med gåvor. Skälet till detta kan vara att givaren inte vill ge bort hela egendomens marknadsvärde till gåvomottagaren samtidigt som gåvomottagaren inte har möjlighet att betala direkt i samband med gåvan.
Gåvogivaren kanske bara vill att gåvomottagaren ska bli ägare till egendomen, exempelvis en fastighet, och samtidigt möjligen föra över ett större eller mindre värde i form av en gåva.
Pengarna kan gåvogivaren behöva för att skaffa någon utbytesegendom, exempelvis en annan bostad eller för att kunna skipa rättvisa mellan syskon genom att ge de andra barnen motsvarande värden.
Lös egendom
Delningsprincipen
För lös egendom såsom aktier, bostadsrätter, bilar och all annan egendom utom fastigheter, gäller delningsprincipen. Det innebär att en överlåtelse kan betraktas delvis som gåva och delvis som försäljning (så kallat blandat fång).
Skillnaden mellan priset och marknadsvärdet räknas som gåva och resterande del som köp.
Exempel
En mor säljer en bostadsrätt till sin dotter för 60 000 kr. Bostadsrätten värderas till 200 000 kr (bostadsrättens andel av föreningens förmögenhet, det så kallade förmögenhetsvärdet). Därmed är gåvodelen 200 000 – 60 000 kr = 140 000 kr.
60 000/200 000 = 3/10 har alltså sålts och 140 000/200 000 = 7/10 har givits i gåva.
Gåva av fast egendom
Huvudsaklighetsprincipen
För fast egendom gäller huvudsaklighetsprincipen. Det innebär att en transaktion bedöms som antingen en gåva (benefikt fång) eller ett köp (oneröst fång), oavsett om överföringen benämns som köp eller gåva.
Vad överföringen kallas har alltså ingen betydelse. Det kan därmed aldrig bli ett blandat fång vid gåva av en fastighet.
Gåva eller köp
Bedömningen görs utifrån taxeringsvärdet för överlåtelseåret, det vill säga om gåvan eller köpet görs under 2025 så är det taxeringsvärdet för 2025 man utgår ifrån.
Är betalningen lägre än taxeringsvärdet räknas överlåtelsen som gåva. Gåvans värde blir då taxeringsvärdet minus betalningen. Framför allt gäller detta vid transaktioner med närstående (det vill säga i de fall det finns en klar benefik avsikt bakom transaktionen).
Exempel
En fastighet överlåts i slutet av 2024 från föräldrarna till deras son. Fastigheten har ett marknadsvärde på 3 miljoner kronor och har för 2024 ett taxeringsvärde på 2,2 miljoner kronor. Ett skuldebrev skrivs på 1 800 000 kr som betalning för fastigheten.
Eftersom betalningen för fastigheten är lägre än taxeringsvärdet för överlåtelseåret räknas överlåtelsen som en gåva ur skattesynpunkt.
Vid försäljning till utomstående finns det normalt inte någon gåvoavsikt och då anses ett pris under taxeringsvärdet vara marknadsmässigt. I ett sådant fall räknas överlåtelsen inte som gåva trots underpriset.
Stämpelskatt
sStämpelskatt för lagfart tas inte ut om överlåtelsen klassas som gåva. Men här gäller ytterligare en regel, man jämför nämligen betalningen med taxeringsvärdet året innan lagfarten beviljas.
Är betalningen lägre än 85 % av detta taxeringsvärde, klassas överlåtelsen enligt lagfartsreglerna som gåva och därmed blir det ingen stämpelskatt utan endast en expeditionsavgift.
Exempel
Lagfarten beviljas i mars 2025. För att avgöra om sonen ska betala stämpelskatt jämförs betalningen med taxeringsvärdet för 2024 (året före det år då lagfarten beviljas). Betalningen är endast 1 800 000 / 2 200 000 = 81 % av taxeringsvärdet.
Därmed blir det ingen stämpelskatt på överlåtelsen.
Är betalningen 85 % eller mer av taxeringsvärdet blir det stämpelskatt (1,5 % för människor och 4,25 % för juridiska personer). Stämpelskatten beräknas på det högsta av köpesumman och taxeringsvärdet.
När blir gåvotagaren ägare?
Fullbordad gåva, överlämnande och gåvoförklaring
Uttrycket fullbordad gåva är viktigt när det gäller själva ägandefrågan. När gåvan är fullbordad är den också skyddad gentemot gåvogivarens borgenärer.
Huvudregeln är att en gåva är fullbordad när:
- Den överlämnas till gåvomottagaren (traderas)
- Gåvogivaren gör klart att egendomen ges i gåva (gåvoförklaring)
Med överlämnanande (tradition) menas att gåvomottagaren tar hand om egendomen och att gåvogivaren efter överlämnandet inte längre har någon kontroll över gåvan. Gåvan har alltså kommit i gåvomottagarens besittning.
När det gäller gåva av pengar anses den fullbordad när pengarna sätts in på gåvomottagarens bankkonto, ett bankkonto som gåvogivaren inte uttryckligen kan behålla rätten att använda det själv.
Fastigheter, tomträtter och bostadsrätter
Det går inte att överlämna fastigheter, tomträtter och bostadsrätter på samma sätt som annan egendom. En gåva av sådan egendom kan därför inte fullbordas genom ett överlämnande.
Därför finns inte något krav på besittningsövergång för att en sådan gåva ska bli bindande. Sådana gåvor fullbordas istället genom att gåvobrevet undertecknas av gåvogivaren och gåvomottagaren (eller av någon behörig representant, exempelvis en god man eller förmyndare).
Löften om gåvor (gåvoutfästelser)
Löften om gåvor är normat inte bindande utan man har rätt att ändra sig och inte ge gåvan. Men när gåvoutfästelsen gäller lös egendom och har gjorts i ett skriftligt undertecknat gåvobrev som har överlämnats till gåvomottagaren måste gåvan infrias.
Även ett muntligt löfte som lämnats i något officielt sammanhang kan bli bindande (exempelvis vid ett sammanträde eller när man håller tal på ett bröllop eller någon annan fest). Det gäller dock inte bostadsrätter (trots att bostadsrätter räknas som lös egendom) då det krävs en skriftlig handling för att en gåva av en bostadsrätt ska vara giltig.
Ett löfte om att ge bort en fastighet eller en tomträtt gäller aldrig, inte ens om löftet har gjorts i skriftlig form.
Giltighet mot gåvogivarens borgenärer
Observera att även om gåvoutfästelsen blir bindande för gåvogivaren gentemot gåvomottagaren, så skyddar gåvoutfästelsen inte egendomen från gåvogivarens borgenärer. För det krävs att gåvan fullbordas.
Villkor (föreskrifter) vid gåva
Det är ganska vanligt att gåvogivaren vill att något eller några villkor ska gälla för en gåva, exempelvis för att försäkra sig om att egendomen stannar inom familjen eller att gåvogivaren själv ska kunna använda egendomen även efter gåvotillfället. Här är några vanliga villkor:
- Gåvan ska vara gåvomottagarens enskilda egendom, det vill säga egendomen ska inte ingå i en bodelning vid skilsmässa eller dödsfall. Ett vanligt tillägg är att avkastningen av egendomen och egendom som träder i egendomens ställe (surrogat) ska vara enskild egendom. För att egendomen ska kunna omvandlas till giftorättsgods måste gåvogivaren uttryckligen skriva detta i gåvobrevet (eller ändra sig senare genom ett skriftligt tillägg). Observera att villkoret om enskild egendom måste ställas senast i samband med att gåvan överlämnas. Det går alltså inte att lägga till detta villkor efter detta.
- Gåvan får inte överlämnas eller pantsättas, antingen under en viss tid eller för alltid. Det är också vanligt att egendomen bara får överlåtas med gåvogivarens samtycke (gåvogivaren behåller alltså en viss kontroll över egendomen).
- Gåvan får inte utmätas. Skulle gåvomottagaren hamna på obestånd kommer fordringsägarna inte åt egendomen, inte ens genom ett betalningsföreäggande med åtföljande utmätningsförsök.
- Gåvan ska inte vara förskott på arv. Huvudregeln är att en gåva till bröstarvinge (barn, barnbarn osv.) räknas som förskott på arv och därmed avräknas från ett framtida arv. För att inte denna regel ska gälla måste givaren uttryckligen ta med ett villkor om detta. Vid gåvor till andra än bröstarvingen är det däremot tvärtom, det vill säga för att gåvan ska räknas som förskott på måste gåvogivaren skriva det i gåvobrevet.
- Förbehåll om nyttjanderätt till en fastighet. Den som ger bort en fastighet kan vilja bo kvar där livet ut, eller åtminstone en viss tid.
- Övertagande av lån. Fastigheter och bostadsrätter är oftast pantsatta och det är därför vanligt att gåvomottagaren som motprestation för gåvan övertar lån som hör till egendomen.
- Skuldebrev. Gåvogivaren kan villkora att gåvomottagaren ska utfärda ett skuldebrev (revers) som motprestation för gåvan.
- Särskild förvaltning av gåvan. Gåvogivaren kan utse en särskild förvaltare vid gåva till ett omyndigt barn. Detta innebär normalt att förmyndarens och överförmyndarens medbestämmande över gåvans förvaltning tas bort.
Telefon:
Info@justiflex.se
Måndag - fredag 10.00 - 18.00
Lördag 12.00 - 16.00
Våra digitala tjänster kan användas 24/7
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.
Telefon:
Info@justiflex.se
Måndag - fredag 10.00 - 18.00
Lördag 12.00 - 16.00
Våra digitala tjänster kan användas 24/7
Gåvobrev förklarat: Så fungerar det vid gåvor i Sverige Läs mer »
