Skuldebrev

Skuldebrev – Skydda ditt lĂ„n nĂ€r vĂ€nskap sĂ€tts pĂ„ prov

26 aug 2025

Skuldebrev – Skydda ditt lĂ„n nĂ€r vĂ€nskap sĂ€tts pĂ„ prov

VĂ€nskap kan vara stark – men pengar kan sĂ€tta den pĂ„ spel. Att lĂ„na ut pengar utan ett skuldebrev Ă€r som att kasta dem i vinden. TĂ€nk pĂ„ Erik, som lĂ„nade ut 50 000 kr till en vĂ€n. Han förlorade bĂ„de pengarna och vĂ€nskapen. Med ett skuldebrev hade han haft bevis, trygghet – och en chans att fĂ„ tillbaka sina pengar.

I detta blogginlÀgg visar vi varför skuldebrev Àr avgörande, hur de fungerar, och hur du enkelt kan skapa ett pÄ bara 10 minuter via Justiflex.se.

Varför behövs ett skuldebrev?

Ett skuldebrev Àr ett juridiskt dokument som bevisar ett lÄn och reglerar Äterbetalningen. Utan det saknar du stöd i lagen om pengarna inte betalas tillbaka.

👉 Exemplet med Erik visar vad som stĂ„r pĂ„ spel: ett skuldebrev hade skyddat bĂ„de hans ekonomi och relation.

Fördelar med skuldebrev

  • Trygghet: Bevisar lĂ„net och skyddar din ekonomi.
  • Klarhet: Tydliga villkor för Ă„terbetalning (belopp, tid, rĂ€nta).
  • RĂ€ttsskydd: Gör det enklare att driva in skulden juridiskt.
  • Förtroende: Förhindrar missförstĂ„nd och stĂ€rker relationen.

Riskerna utan skuldebrev

Utan ett skuldebrev gÀller bara ord mot ord. Enligt Skuldebrevslagen (1936:81) kan det innebÀra:

  • ❌ Förlorade pengar – ingen garanti för Ă„terbetalning.
  • ❌ Konflikter – risk för förstörd vĂ€nskap.
  • ❌ SvĂ„rt att krĂ€va tillbaka – bevisbördan ligger pĂ„ dig.
  • ❌ Ekonomisk osĂ€kerhet – inga villkor om tid eller rĂ€nta.

För Erik blev det en dyrköpt lÀxa: 50 000 kr och en förlorad vÀnskap.

SĂ„ skriver du ett skuldebrev – steg för steg

  1. Ange uppgifter: Belopp, lÄntagare, utlÄnare och datum.
  2. SĂ€tt villkor: Återbetalningstid, rĂ€nta (om ni vill) och sĂ€kerheter.
  3. Underteckna: BÄda parter signerar, gÀrna med vittnen.
  4. Förvara sÀkert: Spara originalet tryggt.

👉 PĂ„ Justiflex.se kan du skapa ett juridiskt korrekt skuldebrev pĂ„ bara 10 minuter.

Vanliga misstag att undvika

  • Att lĂ„na ut pengar utan skuldebrev.
  • Otydliga villkor som skapar konflikter.
  • Avsaknad av vittnen som försvagar bevisningen.
  • Att vĂ€nta – mĂ„nga tĂ€nker ”vi litar pĂ„ varandra”, men vĂ€nskap kan förĂ€ndras.

Skuldebrev och lagen – vad gĂ€ller?

Enligt Skuldebrevslagen (1936:81):

  • Ett skuldebrev mĂ„ste vara skriftligt och undertecknat,
  • LĂ„nebelopp, parter och villkor mĂ„ste framgĂ„.
  • RĂ€nta kan avtalas om bĂ„da Ă€r överens.
  • Skuldebrevet kan ogiltigförklaras om viktiga uppgifter saknas.

Skydda ditt lÄn med Justiflex

Ett skuldebrev Àr din bÀsta försÀkring mot ekonomiska förluster och söndertrasade vÀnskaper. Med Justiflex.se fÄr du:

  • ✅ Juridisk sĂ€kerhet enligt svensk lag
  • ✅ Enkelt och digitalt – klart pĂ„ 10 minuter
  • ✅ Trygghet och bevis som hĂ„ller i domstol

👉 Skriv ditt skuldebrev idag pĂ„ Justiflex.se – vĂ€nta inte tills det Ă€r för sent!

Vanliga frÄgor om skuldebrev

  1.  Vad hÀnder utan skuldebrev?
    Du har ingen rÀttslig grund att krÀva tillbaka pengarna.
  2. Kan jag skriva sjÀlv? Ja, men det mÄste följa lagen. Justiflex.se gör det korrekt och enkelt.
  3. MÄste skuldebrev registreras? Nej, men det ska förvaras sÀkert.
  4. Kan man ha rÀnta? Ja, om bÄda parter Àr överens och det skrivs in.
  5. Vad om lÄnet inte betalas? Med skuldebrev kan du vÀnda dig till Kronofogden eller domstol.
© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Skuldebrev – Skydda ditt lĂ„n nĂ€r vĂ€nskap sĂ€tts pĂ„ prov LĂ€s mer »

Skuldebrev och fordringar: Din guide till att skydda dina pengar

18 april 2025

Skuldebrev och fordringar: Din guide till att skydda dina pengar

LĂ„nar du ut pengar, köper nĂ„got pĂ„ kredit, eller har du en skuld som ska betalas? DĂ„ Ă€r det viktigt att förstĂ„ hur skuldebrev och fordringar fungerar. Ett skuldebrev Ă€r ett dokument som bevisar att nĂ„gon Ă€r skyldig dig pengar – men vad hĂ€nder om skulden inte betalas, eller om dokumentet överlĂ„ts till nĂ„gon annan? MĂ„nga hamnar i problem för att de inte kĂ€nner till sina rĂ€ttigheter enligt skuldebrevslagen. I det hĂ€r blogginlĂ€gget bryter vi ner det viktigaste pĂ„ ett enkelt sĂ€tt, sĂ„ att du kan kĂ€nna dig trygg i dina affĂ€rer. Vi pĂ„ Justiflex Àr hĂ€r för att hjĂ€lpa dig – oavsett om du Ă€r privatperson eller företagare. LĂ€s vidare för att fĂ„ koll pĂ„ lĂ€get och undvika fallgropar!

Vad Àr ett skuldebrev och varför Àr det viktigt?

Ett skuldebrev Àr ett skriftligt dokument dÀr en person (gÀldenÀren) lovar att betala en summa pengar till en annan person (borgenÀren). Det kan kallas skuldebrev, revers, kontrakt eller kreditavtal. Dokumentet Àr ett viktigt bevis pÄ att skulden finns och gör det enklare för borgenÀren att krÀva betalning eller överlÄta skulden till nÄgon annan.
 
Skuldebrevslagen (1936) styr vad som gÀller för skuldebrev i Sverige. Lagen Àr gammal och kan kÀnnas krÄnglig, men den innehÄller viktiga regler om betalning, överlÄtelser och vad som hÀnder om nÄgot gÄr fel. Att förstÄ dessa regler Àr avgörande för att:
 
  • Skydda dig mot att förlora pengar om skulden inte betalas.
  • Veta vad som gĂ€ller om skuldebrevet överlĂ„ts till en ny borgenĂ€r.
  • Undvika tvister som kan kosta tid och pengar.
PĂ„ Justiflex har vi hjĂ€lpt mĂ„nga klienter att hantera skuldebrev och fordringar – frĂ„n privatpersoner som lĂ„nat ut pengar till företag som hanterar stora krediter. LĂ„t oss guida dig genom de viktigaste delarna!

Vilka typer av skuldebrev finns?

Skuldebrevslagen skiljer mellan löpande skuldebrev och enkla skuldebrev. HÀr Àr skillnaderna:
 
  • Enkla skuldebrev: Namnger en specifik borgenĂ€r som har rĂ€tt att fĂ„ betalt (26 § SkbrL). Om skulden överlĂ„ts till nĂ„gon annan kan gĂ€ldenĂ€ren anvĂ€nda samma invĂ€ndningar mot den nya borgenĂ€ren som mot den ursprungliga.
  • Exempel: Per lovar att betala 50 000 kr till Ann senast 1 november 2025. Om Ann överlĂ„ter skulden till Bengt, kan Per vĂ€gra betala om han inte fĂ„tt det han skulle för pengarna.
     
  • Löpande skuldebrev: Ger rĂ€tt till betalning till den som har dokumentet (innehavarskuldebrev) eller den som kan visa en kedja av överlĂ„telser (orderskuldebrev) (11 § SkbrL). Dessa Ă€r ”omsĂ€ttningsbara” (negotiable), vilket betyder att en ny innehavare i god tro Ă€r skyddad mot mĂ„nga invĂ€ndningar frĂ„n gĂ€ldenĂ€ren.

    Exempel: Michelle skriver ett skuldebrev dÀr hon lovar att betala 50 000 kr till innehavaren. Om skuldebrevet hamnar hos Bengt, mÄste Michelle betala honom, Àven om hon inte fÄtt det hon förvÀntade sig frÄn den ursprungliga affÀren.

Viktigt: Löpande skuldebrev fÄr inte anvÀndas nÀr gÀldenÀren Àr en konsument (30 § KKrL). Om en nÀringsidkare anvÀnder dem ÀndÄ, kan det leda till att konsumenten slipper betala en ny innehavare. Har du ett skuldebrev och Àr osÀker pÄ vad som gÀller? Kontakta oss sÄ reder vi ut det Ät dig!

Vad hÀnder nÀr ett skuldebrev överlÄts?

Det Àr vanligt att en borgenÀr överlÄter sin fordran till nÄgon annan, till exempel för att fÄ pengar snabbare. Men vad betyder det för gÀldenÀren?
 
  • Löpande skuldebrev: En ny innehavare i god tro Ă€r starkt skyddad. GĂ€ldenĂ€ren kan bara göra vissa ”starka” invĂ€ndningar, som att skuldebrevet Ă€r förfalskat, utfĂ€rdat utan fullmakt, eller preskriberat (17 § SkbrL). Mindre invĂ€ndningar, som att den ursprungliga borgenĂ€ren inte levererade vad som utlovats, kan inte anvĂ€ndas mot den nya innehavaren.
  • Exempel: Gertrud skriver ett löpande skuldebrev till Bojan för en bĂ„t, men fĂ„r aldrig bĂ„ten. Bojan överlĂ„ter skuldebrevet till Bengt, som Ă€r i god tro. Gertrud mĂ„ste betala Bengt, men kan krĂ€va ersĂ€ttning frĂ„n Bojan.
  • Enkla skuldebrev: GĂ€ldenĂ€ren kan anvĂ€nda samma invĂ€ndningar mot den nya borgenĂ€ren som mot den ursprungliga (27 § SkbrL). Detta gör enkla skuldebrev mindre attraktiva att överlĂ„ta.
    Exempel: Gertrud köper en bÄt av Bojan och skriver ett enkelt skuldebrev. Bojan överlÄter skulden till Bengt, men Gertrud fÄr aldrig bÄten. Gertrud slipper betala Bengt, eftersom hon kan invÀnda att affÀren inte fullföljdes.
För att en överlÄtelse av ett enkelt skuldebrev ska vara sÀker, mÄste den nya borgenÀren meddela gÀldenÀren (s.k. denuntiation, 31 § SkbrL). Annars riskerar gÀldenÀren att betala till fel person i god tro. Har du överlÄtit eller fÄtt ett skuldebrev? Vi pÄ Justiflex kan hjÀlpa dig att sÀkra dina rÀttigheter!

Vad hÀnder om skulden inte betalas?

Om gÀldenÀren inte betalar i tid, kan borgenÀren vidta flera ÄtgÀrder:
 
  • KrĂ€va dröjsmĂ„lsrĂ€nta: Enligt rĂ€ntelagen mĂ„ste gĂ€ldenĂ€ren betala rĂ€nta för den tid han eller hon Ă€r sen med betalningen.
  • Ansöka om betalningsförelĂ€ggande: BorgenĂ€ren kan vĂ€nda sig till Kronofogdemyndigheten för att fĂ„ en exekutionstitel, som tvingar gĂ€ldenĂ€ren att betala (lagen om betalningsförelĂ€ggande).
  • BegĂ€ra utmĂ€tning: Kronofogden kan ta gĂ€ldenĂ€rens tillgĂ„ngar (t.ex. pengar eller egendom) för att tĂ€cka skulden. Vissa tillgĂ„ngar, som klĂ€der och pengar för existensminimum, Ă€r skyddade (5:1 UB).
  • Ansöka om konkurs: Om gĂ€ldenĂ€ren Ă€r pĂ„ obestĂ„nd, kan borgenĂ€ren begĂ€ra konkurs. DĂ„ sĂ€ljs gĂ€ldenĂ€rens tillgĂ„ngar, och borgenĂ€rerna delar pĂ„ pengarna enligt förmĂ„nsrĂ€ttsordningen.
Exempel: Bojan lÄnar ut 100 000 kr till Gertrud, som inte betalar tillbaka. Bojan fÄr en exekutionstitel och Kronofogden utmÀter Gertruds bil för att tÀcka skulden.

Vad Àr preskription och hur fungerar det?

En fordran preskriberas om borgenÀren vÀntar för lÀnge med att krÀva betalning. Huvudregeln Àr att en fordran preskriberas efter tio Är frÄn att den uppstod (2 § PreskrL). För konsumentfordringar Àr tiden kortare, bara tre Är.
 
Exempel: Emma lÄnar ut 500 000 kr till Maria 2010, att betalas 2026. Om Maria inte pÄminns om skulden, preskriberas den 2020, och Emma kan inte krÀva pengarna.
Preskriptionen kan avbrytas om:
 
  • GĂ€ldenĂ€ren erkĂ€nner skulden eller betalar rĂ€nta/amortering.
  • BorgenĂ€ren skickar ett skriftligt krav.
  • BorgenĂ€ren vĂ€cker talan vid domstol eller i konkurs.

Solidariskt ansvar och flera gÀldenÀrer

Om flera personer Àr skyldiga samma skuld (t.ex. om tvÄ personer köper en bÄt tillsammans), Àr ansvaret oftast solidariskt. Det betyder att borgenÀren kan krÀva hela summan frÄn en av gÀldenÀrerna (2 § SkbrL).
 
Exempel: Göran och Gertrud köper en bÄt för 50 000 kr. BorgenÀren kan krÀva hela summan frÄn Gertrud. Om Gertrud betalar, kan hon krÀva hÀlften (25 000 kr) frÄn Göran via regressrÀtt.
 
Parterna kan avtala om delat ansvar, till exempel att var och en betalar hÀlften. Detta mÄste stÄ i avtalet med borgenÀren.

Tips för trygga skuldebrev

För att undvika problem, hÀr Àr nÄgra enkla tips:
 
  • Skriv tydliga skuldebrev: Ange belopp, rĂ€nta, förfallodag och vem som Ă€r borgenĂ€r.
  • AnvĂ€nd enkla skuldebrev för konsumenter: Löpande skuldebrev Ă€r förbjudna i konsumentförhĂ„llanden.
  • Meddela överlĂ„telser: Vid enkla skuldebrev, se till att gĂ€ldenĂ€ren fĂ„r en denuntiation.
  • Ta tillbaka skuldebrevet vid betalning: För löpande skuldebrev, anteckna att skulden Ă€r betald för att undvika dubbelbetalning.
  • Kontakta en jurist: Ett kort samtal kan spara dig mycket besvĂ€r.

Varför vÀlja Justiflex?

PÄ Justiflex vet vi att skuldebrev och fordringar kan kÀnnas komplicerade. Vi gör det enkelt för dig genom:
 
  • Personlig rĂ„dgivning: Vi lyssnar pĂ„ din situation och ger skrĂ€ddarsydda lösningar.
  • Tydliga avtal: Vi hjĂ€lper dig att skriva skuldebrev som skyddar dina intressen.
Oavsett om du lÄnat ut pengar, hanterar en skuld, eller vill vara sÀker pÄ att allt gÄr rÀtt till, finns vi hÀr för dig.
© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Skuldebrev och fordringar: Din guide till att skydda dina pengar LÀs mer »

Vad Àr ett skuldebrev? En enkel förklaring av lÄneavtal

21 mars 2025

Vad Àr ett skuldebrev? En enkel förklaring av lÄneavtal

En borgenĂ€r (lĂ„ngivaren) kan lĂ„na ut pengar baserat pĂ„ antingen ett muntligt löfte om Ă„terbetalning eller ett skriftligt skuldebrev (revers). Även om muntliga löften Ă€r lika bindande som skriftliga avtal, Ă€r ett skriftligt skuldebrev bĂ€ttre eftersom det gör det enklare att bevisa vad som avtalats.

Formkrav pÄ skuldebrev

Det finns vissa krav för att ett dokument ska betraktas som ett skuldebrev:

  • Det ska vara ett skriftligt dokument. DĂ€remot finns det inga krav pĂ„ att dokumentet ska vara bevittnat.
  • Det ska vara ett fristĂ„ende dokument som har skrivits med avsikt att anvĂ€ndas som bevis för att det finns en skuld mellan lĂ„ntagaren och lĂ„ngivaren.
  • UtfĂ€stelsen ska vara ensidig. Ett skuldebrev innebĂ€r att gĂ€ldenĂ€ren (lĂ„ntagaren) lovar betala en summa, oberoende av motpartens agerande, medan ett vanligt avtal bygger pĂ„ ett utbyte av prestationer mellan parterna.
  • Betalningslöfte ska vara i pengar. Ett skriftligt löfte att leverera varor Ă€r alltsĂ„ inget skuldebrev.

Om nÄgot av villkoren inte uppfylls kan man ÀndÄ titta pÄ de regler som gÀller för enkla skuldebrev.

Enkelt skuldebrev

Det finns tvÄ typer av skuldebrev med olika följder:

  • Enkelt skuldebrev
  • Löpande skuldebrev

Ett enkelt skuldebrev Àr skrivet till en specifik person. Det stÄr alltsÄ tydligt vem som ska fÄ pengarna.

Det Ă€r inte meningen att ett enkelt skuldebrev ska ges vidare till nĂ„gon annan. Om nĂ„gon Ă€ndĂ„ tar över det, fĂ„r den personen bara rĂ€tt till sjĂ€lva skulden – inte nĂ„got extra.

Betalningen hÀnger inte pÄ sjÀlva papperet, utan pÄ den ursprungliga skulden. Den som fÄr ett enkelt skuldebrev senare kan aldrig fÄ bÀttre rÀtt till pengarna Àn den första personen som hade det.

NÀr till exempel en Àgare lÄnar pengar till sitt eget aktiebolag anvÀnds oftast ett enkelt skuldebrev.

Löpande skuldebrev

Det finns tvÄ typer av löpande skuldebrev:

  • Orderskuldebrev
  • Innehavarskuldebrev

Utformningen av skuldebrevet avgör vilken typ det Àr.

Orderskuldebrev

“Betalningsmottagaren pĂ„ ett orderskuldebrev Ă€r en namngiven person följt av ‘eller order’. Det betyder att skuldebrevet Ă€r ett vĂ€rdepapper som enkelt kan sĂ€ljas. NĂ€r borgenĂ€ren överlĂ„ter det skriver han sitt eget och köparens namn. Det Ă€r vad ‘order’ innebĂ€r.

Den som tar över skuldebrevet mĂ„ste visa en obruten kedja av överlĂ„telser frĂ„n den första borgenĂ€ren till sig sjĂ€lv för att bevisa att han eller hon har rĂ€tt till betalningen.”

Innehavarskuldebrev

Ett innehavarskuldebrev Ă€r skrivet till “innehavaren”, vilket betyder att den som har skuldebrevet i handen kan krĂ€va betalning.

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Vad Àr ett skuldebrev? En enkel förklaring av lÄneavtal LÀs mer »

Guide till skuldebrev: SÄ fungerar ett juridiskt bindande lÄnebevis

20 mars 2025

Guide till skuldebrev: SÄ fungerar ett juridiskt bindande lÄnebevis

En person som Àr skyldig att betala pengar kallas för gÀldenÀr (lÄntagaren) Den som har rÀtt att fÄ betalt kallas borgenÀr (lÄngivaren). Det Àr vanligt att en gÀldenÀr undertecknar ett skriftligt dokument dÀr det framkommer att gÀldenÀren Àr betalningsskyldig. Dokumentet brukar kallas för skuldebrev, revers, kontrakt eller kreditavtal. Dokumentet ger borgenÀren ett bevismedel om att skulden existerar och om att gÀldenÀren Àr Äterbetalningsskyldig.  

Enkla och löpande skuldebrev

Skuldebrevslagen skiljer mellan löpande och enkla skuldebrev. I enkla skuldebrev anges en viss namngiven borgenÀr som har rÀtt att fÄ betalt av gÀldenÀren. Ett löpande skuldebrev ger i stÀllet den som har dokumentet i sin hand rÀtt att fÄ betalt (innehavarskuldebrev). 

En specialform av löpande skuldebrev kallas för orderskuldebrev och innebÀr att den som innehar brevet och kan visa en kedja av överlÄtelser till sig har rÀtt att fÄ betalt. FramgÄr det inte till vem ett skuldebrev Àr stÀllt Àr det ett löpande innehavarskuldebrev. 

Exempel pÄ löpande skuldebrev

Till innehavaren betalar undertecknad fyra mÄnader efter uppsÀgningen ett belopp om hundratusen (100 000) kronor jÀmte 5 % Ärlig rÀnta frÄn denna dag tills betalning sker. 

Stockholm den 20 mars 2025 

Anders Larsson 

Exempel pÄ enkelt skuldebrev

Till Elin Svensson, Jakobsbergsgatan 31, 111 57, Stockholm, betalar jag senast den 20 maj 2025 en summa av hundratusen (100 000) kronor jÀmte 5 % Ärlig rÀnta denna dag tills betalning sker. 

Stockholm den 20 mars 2025 

Sverker Johansson

Det förekommer att en borgenÀr överlÄter sin fordran till en annan borgenÀr

Exempel

Anders har rÀtt att fÄ 100 000 kr av Tobias. Skulden förfaller först om tvÄ Är och Anders behöver pengarna nu. DÀrför överlÄter Anders sin fordran pÄ Tobias till Sven och fÄr 90 000 kr av Sven med en gÄng. 

Sven vill inte ge Anders hela skuldens belopp eftersom han tar en risk att Tobias inte kommer att kunna betala tillbaka skulden om tvÄ Är.  

Skuldebrevslagen handlar i första hand om Svens relationer till Anders och Tobias. Vilka rÀttigheter och skyldigheter har Sven, Anders och Tobias? 

Olika regler gÀller för löpande och enkla skuldebrev. Ett löpande skuldebrev Àr avsett att enkelt kunna överlÄtas av den ursprungliga borgenÀren till en ny borgenÀr (ny innehavare, förvÀrvare). RÀttsreglerna har utformats med tanke pÄ att en förvÀrvare av skuldebrevet ska kunna lita pÄ att det ger rÀtt till betalning. Reglerna skyddar i hög grad den borgenÀr som förvÀrvat ett löpande skuldebrev av en borgenÀr. 

Ett enkelt skuldebrev Àr inte knutet till innehavet av dokumentet. Dokumentet Àr i stort sett endast ett bevismedel om att det föreligger en skuld.

Löpande skuldebrev

En godtroende förvÀrvare av löpande skuldebrev Àr skyddad mot mÄnga invÀndningar som gÀldenÀren kan rikta mot den ursprungliga borgenÀren. Detta Àr en av de viktigaste egenskaperna hos ett löpande skuldebrev.

Exempel

Sofia köper en bÄt av Emma och stÀller ut ett löpande skuldebrev till Sofia. Men Sofia fÄr aldrig bÄten. Trots det mÄste Sofia betala skulden till Maria som köpt skuldebrevet av Emma utan att kÀnna till att Sofia inte fÄtt bÄten (Maria Àr i god tro). 

Sofia kan inte invÀnda att hon inte fÄtt bÄten, alltsÄ det som skulle ha varit motprestationen för skulden. Sofia fÄr i stÀllet vÀnda sig mot Emma och krÀva av henne att fÄ bÄten eller annan kompensation. 

Den som innehar ett löpande skuldebrev i original förmodas ha rÀtt till betalning och gÀldenÀren kan betala till innehavaren utan att behöva riskera att betala ytterligare en gÄng till nÄgon annan som pÄstÄr sig vara fordringshavare.

Exempel

Sofia köper en bÄt av Emma och stÀller ut ett löpande skuldebrev till Emma pÄ 100 000 kr. Maria stjÀl skuldebrevet frÄn Emma. Hon visar upp skuldebrevet för Sofia och krÀver att fÄ 100 000 kr. Sofia kÀnner inte till att skuldebrevet blivit stulet och betalar 100 000 kr till Maria.   

NÀr Emma senare förklarar för Sofia att skuldebrevet blivit stulet behöver Sofia inte betala pengar till Emma. Emma fÄr i stÀllet vÀnda sig mot Maria och krÀva ersÀttning av henne.

Det Àr viktigt att gÀldenÀren tar tillbaka det löpande skuldebrevet eller antecknar pÄ det att skulden Àr betald. Om sÄ inte sker finns risk att gÀldenÀren mÄste betala en gÄng till, till en ny innehavare av dokumentet. 

Exempel

Sofia köper en bÄt av Emma och stÀller ut ett löpande skuldebrev till Emma pÄ 100 000 kr. NÀr Emma krÀver betalt, överför Sofia 100 000 kr till Emma.

DÀrefter överlÄter Emma skuldebrevet till Maria som inte kÀnner till att Sofia har betalat skulden.

Sofia mÄste betala 100 000 kr till Maria, trots att hon redan har betalat skulden till Emma. Sofia fÄr vÀnda sig mot Emma och krÀva ersÀttning av henne. 

Enkla skuldebrev

Reglerna om enkla skuldebrev gÀller för fordringar i allmÀnhet. Reglerna har alltsÄ betydelse Àven utanför skuldebrevslagens direkta tillÀmpningsomrÄde, det vill sÀga skuldebrevslagens regler om enkla fordringar gÀller Àven för fordringar som inte kommit till uttryck i ett skuldebrev. 

Enligt reglerna om enkla skuldebrev kan en ny borgenÀr inte fÄ bÀttre rÀtt Àn sin företrÀdare.  

Exempel

Sofia köper en bÄt av Emma för 100 000 kr med tilltrÀde den 1 juni att betalas senast 1 juli. De skriver ett kontrakt dÀr det bland annat stÄr att Sofia ska betala 100 000 kr den 1 juli. Sofia fÄr aldrig bÄten.

Emma överlÄter kontraktet till Maria som tror att Emma har levererat bÄten till Sofia. Maria ger Emma 90 000 kr för rÀtten att krÀva Sofia pÄ 100 000 kr.

Sofia behöver inte betala 100 000 kr till Maria trots att hon Àr i god tro. Sofia kan invÀnda att hon inte fÄtt bÄten. Maria fÄr i stÀllet vÀnda sig mot Emma och krÀva ersÀttning av henne. 

Efter överlÄtelsen av det enkla skuldebrevet ska gÀldenÀren betala sin skuld till skuldebrevets nya innehavare och inte till den ursprungliga borgenÀren. 

Exempel

Sofia köper en bÄt av Emma för 100 000 kr med tilltrÀde den 1 juni att betalas senast 1 juli. De skriver ett köpekontrakt. Sofia fÄr bÄten den 1 juni som avtalat.

Emma överlÄter dÀrefter kontraktet till Maria som krÀver betalning av Sofia den 1 juli. Sofia mÄste betala till Maria och behöver inte betala till Emma. 

Betalningen till överlÄtaren kan dock rÀknas gÀldenÀren till godo om gÀldenÀren varken visste eller hade anledning att misstÀnka att den föregÄende borgenÀren inte lÀngre hade rÀtt till betalning. Det Àr dÀrför i den nya innehavarens intresse att snabbt underrÀtta gÀldenÀren om överlÄtelsen, sÄ att gÀldenÀren inte i god tro betalar till den ursprungliga borgenÀren. 

Exempel

Sofia köper en bÄt av Emma för 100 000 kr med tilltrÀde den 1 juni att betalas senast den 1 juli. De skriver ett köpekontrakt. Sofia fÄr bÄten av Emma den 1 juli som avtalat.

Emma överlÄter dÀrefter kontraktet till Maria. Sofia kÀnner inte till att Emma har överlÄtit kontraktet till Maria och sÀtter in 100 000 kr pÄ Emmas bankkonto den sista juni. Maria har inte rÀtt att fÄ betalt av Sofia nÀr hon krÀver betalning av henne den 1 juli.

Maria fÄr i stÀllet rikta ansprÄk pÄ ersÀttning mot Emma. Om Maria eller Emma hade underrÀttat Sofia om att Maria övertagit fordringsrÀtten, sÄ skulle Sofia kunna bli skyldig att betala till Maria trots att hon efter underrÀttelsen betalat till Emma. 

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Guide till skuldebrev: SÄ fungerar ett juridiskt bindande lÄnebevis LÀs mer »

Samboavtal i Sverige 2025: Skydda din ekonomi vid separation 

Samboavtal i Sverige 2025: Skydda din ekonomi vid separation

UngefÀr en tredjedel av alla par i Sverige Àr sambor och enligt Statistiska CentralbyrÄn (SCB) finns undersökningar som visar att omkring hÀlften av alla sambopar kommer att separera. Sambor som inte vill göra nÄgon hÀlftendelning av egendom nÀr de separerar vÀljer att skriva ett samboavtal. I samboavtalet kommer samborna överens om att sambolagens bodelningsregler inte ska gÀlla för deras permanentbostad eller bohag. Samborna kan ocksÄ vÀlja att exempelvis bodelningsreglerna inte ska gÀlla för bostaden, men anvÀndas för bohaget eller tvÀrtom. 

Vad kan hÀnda om du inte skriver nÄgot samboavtal?

NÀr sambor ska genomföra bodelning av sin samboegendom fÄr de göra avrÀkning för skulder. Precis som vid bodelning mellan makar fÄr man först berÀkna vÀrdet pÄ var och ens samboegendom.  

Sedan fÄr vardera sambon rÀkna av sÄdana skulder som hÀnger samman med samboegendomen och som fanns nÀr samboförhÄllandet tog slut. Det Àr alltsÄ i första hand sÄdana skulder som hÀnger ihop med samboegendom, som exempelvis ett bolÄn pÄ den gemensamma permanentbostaden som fÄr rÀknas av.  

Exempel 1

Lisa köpte en bostadsrÀtt för 2 000 000 kr nÀr hon flyttade ihop med Erik. Lisa finansierade köpet med 400 000 kr i kontantinsats och 1 600 000 kr i lÄn. NÄgra Är senare flyttar Lisa och Erik isÀr. DÄ Àr bostadsrÀtten vÀrd 2 400 000 kr.

FrĂ„n vinsten (2 400 000 – 2 000 000 kr = 400 000 kr). Vinstskatten Ă€r oftast 22 % av den beskattningsbara vinsten. 400 000 x 0.22 = 88 000 kr. LĂ„net pĂ„ 1 600 000 kr plus den latenta skatteskulden pĂ„ 88 000 kr fĂ„r Lisa dra av vid bodelningen. 

Till fördelning i samboegendom bidrar Lisa med 716 000 kr (2 400 000 – 1 684 000 kr). Erik Ă€ger inte nĂ„gon samboegendom.

Lisa fÄr i bodelningen ge Erik 358 000 kr.  

Exempel 2

Hanna och Anders köper en bostadsrÀtt tillsammans och blir Àgare till hÀlften var. BostadsrÀtten ska bli deras gemensamma permanentbostad. BostadsrÀtten kostar 2 000 000 kr.

Hanna betalar sin del kontant. Anders lÀgger 100 000 kr kontant och tar ett lÄn pÄ 900 000 kr. Senare separerar Hanna och AndersrÀtt. BostadsrÀtten Àr fortfarande vÀrd 2 000 000 kr. 

 SÄ hÀr blir bodelningen:  

 Anders 

Halva bostadsrÀtten 1 000 000 kr    

LĂ„n                              –  900 000 kr    

___________________________________________

Hanna

Halva bostadsrÀtten 1 000 000 kr

LÄn                                               0 kr

___________________________________________

Till fördelning      

Anders        100 000 kr          

Hanna      1 000 000 kr 

___________________________________________

Anders och Hanna ska ha 550 000 kr vardera.

Hanna fÄr ge 450 000 kr till Anders. 

HÀr borde Anders och Hanna ha skrivit ett samboavtal före lÀgenhetsköpet dÀr de avtalade bort sambolagens bodelningsregler för bostaden. DÄ hade de varit vanliga samÀgare till lÀgenheten och efter försÀljningen hade Hanna fÄtt behÄlla sin miljon och Anders sina 100 000 kr. 

Exempel 3

Maja och Martin Àr sambor och bor i en bostadsrÀttslÀgenhet som de köpt tillsammans. BostadsrÀtten Àr vÀrd 3 000 000 kr och de har tagit ett gemensamt lÄn pÄ 2 000 000 kr.

Martin har ocksÄ tagit ett vanligt banklÄn pÄ 200 000 kr för att köpa en motorcykel. Han amorterar inte pÄ lÄnet. NÀr han och Maja separerar Àr motorcykeln bara vÀrd 100 000 kr. Martin har inga andra tillgÄngar.  

VÀrdet pÄ Majas respektive Martins samboegendom Àr 1 500 000 kr (halva bostadsrÀtten var). FrÄn vÀrdet fÄr var och en rÀkna av halva lÄnet, 1 000 000 kr. DÄ har de 500 000 kr var. Men Martin fÄr dessutom rÀkna av 100 000 kr av sitt motorcykellÄn, eftersom det bara Àr halva lÄnet (100 000 kr) som tÀcks av motorcykeln.

Martins netto Àr dÄ 400 000 kr mot Majas netto pÄ 500 000 kr.

Följden blir att Maja fÄr lÀmna 50 000 kr till Martin. 

NÀr det Àr frÄga om lÄn som inte har nÄgot samband med samboegendom sÄ ska sambon i första hand tÀcka sÄdana skulder med andra tillgÄngar Àn sÄdant som Àr samboegendom. Men om det skulle vara sÄ att dessa tillgÄngar inte rÀcker till sÄ fÄr sambon rÀkna av skulden mot sin samboegendom. Det kan bli en obehaglig överraskning för den andra sambon vid en separation. 

NĂ€r sambor har olika mycket pengar att stoppa in i bostaden

Äga hĂ€lften var – samborna skriver skuldebrev mellan sig

En lösning nĂ€r den ena sambon har mer att lĂ€gga in i bostaden Ă€r att samborna skriver ett skuldebrev (revers) mellan sig. SĂ€g att samborna köper en bostad och ska Ă€ga hĂ€lften var. Den ena sambon har 1 500 000 kr att lĂ€gga kontant och den andre har inte nĂ„got alls. DĂ„ blir den sambo som saknar kontantinsats skyldig den andre sambon 750 000 kr. Det hĂ€r Ă€r nog det vanligaste sĂ€ttet att reglera att samborna blir samĂ€gare till en bostad men med olika förutsĂ€ttningar. Även hĂ€r krĂ€vs ett samboavtal dĂ€r  bodelningsreglerna i sambolagen avtalas bort. 

Finanisiering med bÄde kontanter och lÄn

I exemplet med Hanna och Anders köpte samborna bostaden med hÀlften var, men det vara bara Anders som tog ett lÄn pÄ sin del. Hanna betalade sin del kontant. För att undvika orÀttvis bodelning fÄr samborna se till att bÄda samborna tar bolÄn om inte kontant betalning av hela bostaden kan göras. En annan lösning Àr att samborna skriver ett samboavtal som innebÀr att bostaden inte ska ingÄ i bodelningen.  

Äga olika andelar i förhĂ„llande till vars och ens insats

NÀr den ena sambon gÄr in med ett större kontantbelopp finns ocksÄ lösningen att den sambon blir Àgare till en större del av bostaden. Det bör dÄ kombineras med att man stÄr för lÄnen pÄ samma sÀtt. Och som i de övriga exemplen krÀvs ett samboavtal. 

ÄganderĂ€ttsfrĂ„gan har bland annat betydelse för vem av samborna som har bĂ€ttre rĂ€tt till fastigheten vid en bodelning och för vem som ska fĂ„ del av fastigheten om samborna har avtalat att fastigheten ska hĂ„llas utanför bodelningen. 

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Samboavtal i Sverige 2025: Skydda din ekonomi vid separation  LÀs mer »

Sambo. ErsÀttning för arbete och investeringar

Sambo. ErsÀttning för arbete och investeringar

Det Àr numera ganska vanligt att sambor lever pÄ liknande sÀtt som makar vilket gör att ena sambon riskerar att förlora pengar vid en separation. En vanligt förekommande situation Àr nÀr en sambo flyttar in i den andre sambons tidigare köpta bostadsfastighet och dÀrefter under mÄnga Är bidrar till betalning av rÀntor och amorteringar pÄ lÄn som Àgarsambon tagit vid bostadsköpet. Eftersom förvÀrvet av fastigheten redan var gjord innan de trÀffades kan det inte bli frÄga om nÄgon gemensam partsavsikt som för den andre sambon kan grunda en dold ÀganderÀtt.

LÄt sÀga att en sambo flyttat in i den andre sambons tidigare köpta bostad och bidrar till investeringar avseende bostaden. Det kan exempelvis gÀlla ett bidrag pÄ 250 000 kr till renovering av kök och badrum. TyvÀrr kan inte principerna rörande dold ÀganderÀtt medföra nÄgot rÀttsskydd eftersom den sambo som Àger bostaden ensamt har köpt den innan investeringen gjordes. 

FrÄgan Àr dÄ om den sambo som Àger bostaden i dessa fall kan tillgodogöra sig vÀrdet av den andre sambons bidrag till rÀntor och amorteringar och till investeringar genom att vid upplösningen av förhÄllandet behÄlla sin egendom eller om den bidragande sambon har nÄgon möjlighet att begÀra ersÀttning för detta.

Kan sambon begÀra ersÀttning?

I ett samboförhÄllande Àr det ovanligt att man ingÄr avtal mellan varandra för utfört arbete och för investeringar i den andres egendom. I svensk rÀtt har frÄgan om ersÀttning för utfört arbete och för finansiella insatser inte heller uppmÀrksammats speciellt mycket. 

De grunder i nordisk rÀtt som nÀrmast kommit i frÄga nÀr det gÀller krav pÄ ersÀttning för utfört arbete och finansiella insatser utan att man har skrivit nÄgra avtal Àr förutsÀttningslÀran, principen om obehörig vinst och allmÀnna skÀlighetsprinciper.

FörutsÀttningslÀran vid samboförhÄllande

Svensk familjerÀtt har pÄ andra omrÄden inte varit frÀmmande för lagstiftning som bygger pÄ bristande förutsÀttningar gÀllande sambor. Detta framgÄr som tydligast inom testamentsrÀtten dÀr ett testamente som nÄgon gjort till sin sambo enligt 11 kap. 8 § Àrvdabalken presumeras vara utan verkan om samboförhÄllandet upphört före testamentsgivarens död. 

BestÀmmelsen bygger pÄ tanken att det för testamentsgivaren normalt sett Àr en förutsÀttning för sjÀlva testamentet att samboförhÄllandet inte kommer att upplösas före dödsfallet. UtgÄr man enligt den juridiska litteraturen frÄn den allmÀnna förutsÀttningslÀran synes principen pÄ samboförhÄllanden krÀva att:

  1. En fortsatt samlevnad var en vÀsentlig förutsÀttning för transaktionen. Den sambo som exempelvis bidragit med 250 000 kr till renovering av badrum och kök i den andres fastighet skulle inte ha gjort detta om den bidragande sambon kÀnt till att samboförhÄllandet skulle komma att upplösas.
  2. Den mottagande sambon insett eller borde ha insett att ett fortsatt samliv var för den bidragande sambon en vÀsentlig förutsÀttning för gÄvan eller investeringen. 
  3. Det vid en relevansbedömning framstÄr som rimligt att den mottagande sambon stÄr risken för att förutsÀttningen brustit. HÀnsyn bör exempelvis kunna tas till om den bidragande parten sjÀlv dragit nytta av transaktionen. Ju lÀngre tid som förflyter efter en transaktion innan samlevnaden bryts desto svÄrare blir det att krÀva ersÀttning. 

Enligt Göran Lind (professor i civilrÀtt) bör den rimliga rÀttsföljden vid bristande förutsÀttningar i samband med en investering som en sambo gjort pÄ den andres egendom vara att rÀttshandlingen Àr ogiltig och att ÄterbÀring ska ske av det investerade beloppet sÄ lÀnge annat inte har avtalats. Att krÀva en specifik andel i den vÀrdeökning som har skett i frÄga om egendomen eller att rÀkna av vÀrdeminskningen Àr dock att gÄ för lÄngt. SÄdana övervÀganden hör snarare till frÄgan om obehörig vinst eller 36 § avtalslagen.

Obehörig vinst och allmÀnna skÀlighetsbedömningar

Principen om obehörig vinst bygger pĂ„ tanken att ingen ska bli rikare till en annans skada och orĂ€tt. I takt med att samboförhĂ„llandena frĂ„n slutet av 1960-talet blivit allt vanligare har principen obehörig vinst ocksĂ„ fĂ„tt brett stöd i den familjerĂ€ttsliga litteraturen i syfte att erbjuda sambor ett rĂ€ttsskydd vid förhĂ„llandets upplösning. 

Högsta domstolen har dock inte varit villiga att accepera principen om obehörig vinst vad gĂ€ller ersĂ€ttning för arbete och tjĂ€nster mellan sambor. I ett rĂ€ttsfall frĂ„n Högsta domstolen (NJA 2019 s. 23) hade en man sammanlevt med en kvinna i omkring fem Ă„r pĂ„ en fastighet som hon hade köpt före samboförhĂ„llandet. 

Under det sista Ă„ret av deras samlevnad hade mannen betalat fakturor stĂ€llda pĂ„ kvinnan uppgĂ„ende till sammanlagt 255 643 kr. Fakturorna avsĂ„g installationer pĂ„ fastigheten bestĂ„ende av bland annat utbyggnad av hus, en braskamin, en bod och mĂ„lningsarbeten. I samband med att kvinnan bytte bil hade mannen Ă€ven betalat prisskillnaden pĂ„ 40 000 kr mellan hennes inbytesbil och den nya bilen. 

NĂ€r samboförhĂ„llandet upplösts vĂ€ckte mannen talan mot kvinnan och begĂ€rde att hon skulle Ă„terbetala 295 643 kr som motsvarande mannens betalningar. En majoritet i Högsta domstolen ansĂ„g att mannens betalningar inte kunde utgöra grund för ersĂ€ttning med stöd av principen om obehörig vinst. 

Högsta domstolen menade att det finns goda möjligheter för den sambo som tillfört ett vĂ€rde att skydda sina ekonomiska intressen, exempelvis genom att dokumentera att det har skett en överföring av pengar eller genom att begĂ€ra ett avtal om delĂ€garskap i egendomen. 

Högsta domstolens dom har dock fĂ„tt motta kritik. Kritiken har bland annat gĂ„tt ut pĂ„ att Högsta domstolens hĂ€nvisning till att en sambo som bidrar till förbĂ€ttringar av den andres egendom har möjlighet att genom avtal och andra rĂ€ttshandlingar reglera situationen i hög grad framstĂ„r som orealistiska. Det beror pĂ„ att det oftast Ă€r först vid upplösningen av ett samboförhĂ„llande som parterna blir medvetna om behovet av att reglera sina mellanhavaden och dĂ„ Ă€r det tyvĂ€rr för sent.

Skriv ett avtal eller skuldebrev

I de fall dÄ sambor inte trÀffat uttryckliga avtal framstÄr det i den juridiska litteraturen som rimligare att grunda de allmÀnna civilrÀttsliga lösningarna pÄ bristande förutsÀttningar Àn pÄ kontraktuell argumentation eftersom arbete som utförts pÄ egendomen och i hemmet, liksom större ekonomiska tillskott som parterna gör under samlevnaden, vanligtvis bygger pÄ förutsÀttningen att relationen blir livslÄng eller i vart fall varaktig.

Denna förutsÀttning Àr ocksÄ en av förklaringarna till att par vanligen inte trÀffar sÀrskilda avtal avseende olika prestationer som de utför för varandra och för familjen. Samlevnaden Àr en förutsÀttning för deras intsatser, vilket bÄda sambor vanligtvis hÄller med om.

NÀr förutsÀttningen brister och samborna separerar Àr det naturligt att var och en söker fÄ kompensation för sina insatser i form av ersÀttning för utfört arbete och nedlagda kostnader, eller i form av andel i den under samlevnaden uppbyggda förmögenheten. Enligt Göran Lind bör dÀrför förutsÀttningslÀran, nÀr villkoren för principen Àr uppfyllda, vara tillÀmplig pÄ sambors ekonomiska förhÄllanden.

TyvÀrr finns det inget konkret svar pÄ frÄgan om sambor kan fÄ ersÀttning för arbete och investeringar eftersom det saknas rÀttsfall frÄn Högsta domstolen för sÄvÀl principen om förutsÀttningslÀran som principen om obehörig vinst. För sambor innebÀr det att man fortsatt fÄr förlita sig pÄ olika typer av avtal och skuldebrev för att vara sÀker pÄ att fÄ tillbaka investerade pengar frÄn den andre sambon vid en eventuell separation.

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Sambo. ErsÀttning för arbete och investeringar LÀs mer »

Ska du lÄna ut pengar till en vÀn eller slÀkting?

Ska du lÄna ut pengar till en vÀn eller slÀkting?

Om du ska lĂ„na ut pengar till en vĂ€n, slĂ€kting, familjemedlem eller vem det nu mĂ„ vara kan det vara lĂ€mpligt att upprĂ€tta ett enkelt skuldebrev. Ett enkelt skuldebrev – ett skuldebrev stĂ€llt till viss man – Ă€r i grunden inget annat Ă€n ett skulderkĂ€nnande. Genom ett sĂ€rkilt papper erkĂ€nner sig gĂ€ldenĂ€ren (lĂ„ntagaren) att prestera ett penningbelopp. Tanken Ă€r att borgenĂ€ren (lĂ„ngivaren) ska ha ett praktiskt bevismedel i sin hand. 

Ett bevismedel har i sig inget större förmögenhetsvÀrde, utan det Àr den rÀtt som bevismedlet ger uttryck för, alltsÄ den rÀtt att fÄ betalt som framgÄr av skuldebrevet. Det finns fem grudlÀggande frÄgor som mÄste besvarar vid upprÀttande av ett skuldebrev, nÀmligen vem som ska betala vad till vem, nÀr prestation ska ske och var. HÀr ska frÄgan om vem som ska betala behandlas.

Vem ska betala?

Den mest grundlÀggande frÄgan Àr förstÄs vem som ska betala. Det kan givetvis uppkomma frÄgor som gÀller förfalskningar eller misstag. För att inte komplicera frÄgan för mycket Àr dock lÄntagaren skyldig att betala sin skuld till lÄngivaren. LÄntagaren fÄr inte överlÄta sin skuld utan lÄngivarens samtycke. 

NÀr det gÀller sjÀlva existensen av en skuld mot nÄgon viss person, Àr det den som pÄstÄr att en skuld existerar (alltsÄ i regel borgenÀren/lÄngivaren) som i normalfallet anses ha bevisbördan för sitt pÄstÄende. Det Àr alltsÄ principiellt borgenÀrens sak att visa vem som ska svara för en fordran. 

TvÄ eller flera lÄntagare

Man kan tÀnka sig att flera stÄr som lÄntagare till ett skuldebrev. Ett praktiskt exempel Àr par som gemensamt köpt en fastighet för vilket de gemensamt Àr lÄntagare. BÄda kommer dÄ att vara gÀldenÀrer till samma skuld. HÀr finns tvÄ möjligheter. 

Delat ansvar:

Vid delat ansvar Àr varje gÀldenÀr (lÄntagare) endast skyldig att betala sin andel av skulden. Om A och B tagit ett lÄn pÄ 100 000 kr av borgenÀren X, Àr vid delat ansvar var och en av dem endast skyldig att betala 50 000 kr till X. X kan inte krÀva mer Àn sÄ av nÄgon av dem. 

Har lÄntagarnas respektive andel i avtalet bestÀmts pÄ nÄgot annat sÀtt, fÄr lÄngivaren krÀva varje lÄntagare pÄ den bestÀmda andelen och inget mer. Delat ansvar ligger alltsÄ i lÄntagarens intresse. Det kan av avtalet exempelvis framgÄ att A Àr skyldig att betala 25 000 kr och B skyldig att betala 75 000 kr. 

Solidariskt ansvar:

Motsatt regel –  alltsĂ„ regeln som ligger i borgenĂ€rens intresse – Ă€r regeln om solidariskt intresse. Vid solidariskt ansvar svarar var och en av gĂ€ldenĂ€rerna gentemot lĂ„ngivaren för hela lĂ„net. X kan alltsĂ„ fritt vĂ€lja vem av A och B som X vill vĂ€nda sig emot och fĂ„r dĂ„ krĂ€va in hela beloppet, alltsĂ„ i exemplet 100 000 kr. 

BorgenÀren slipper med andra ord jaga var och en av gÀldenÀrerna, utan kan vÀnda sig mot den gÀldenÀr som borgenÀren anser ha störst möjlighet att betala tillbaka skulden.

Skuldebrevslagens huvudregel

Skuldebrevslagen har som dipositiv huvudregel valt det senare alternativet (solidariskt ansvar) vilket framgÄr av 2 § första stycket skuldebrevslagen. NÀr flera har en gemensam skuld svarar de alltsÄ solidariskt.

Endast nÀr det av skuldebrevet framgÄr att ansvaret ska vara delat, fÄr gÀldenÀrerna fördelen av ett delat ansvar. Som dispositiv huvudregel fÄr alltsÄ borgenÀren vÀnda sig mot vilken som helst av gÀldenÀrerna och krÀva att denna ska betala hela skulden.

Regress

Det solidariska betalningsansvar leder först till ett mÀrkligt resultat. A och B har en gemensam skuld till X. X vÀljer att krÀva A som mÄste betala hela skulden och B tycks komma undan sitt betalningsansvar. SÄ Àr det förstÄs inte.

Den av gÀldenÀrerna som betalat skulden fÄr nÀmligen rÀtt till sÄ kallad regress. Regress innebÀr att den som fÄtt betala för nÄgot som personen i frÄga inte Àr betalningsansvarig för, fÄr ÄterkrÀva en del av eller i vissa fall hela summan av den som egentligen ska betala.

Regler om regress finns i 2 § andra stycket skuldebrevslagen. I exemplet kan alltsÄ A, som betalat hela skulden pÄ 100 000 kr till X, nu i regressomgÄngen krÀva B pÄ 50 000 kr (B:s andel). Det gÄr givetvis att genom avtal gÀldenÀrerna emellan komma överens om andra andelar.

Det Ă€r givetvis tĂ€nktbart att nĂ„gon av gĂ€ldenĂ€rerna inte kan betala pĂ„ grund av konkurs, eller för att personen inte gĂ„r att fĂ„ tag pĂ„ eller inte svarar inom tvĂ„ veckor. I skuldebrevslagen regleras denna situation i 2 § andra stycket. DĂ€r framgĂ„r att om en av gĂ€ldenĂ€rerna faller bort pĂ„ detta sĂ€tt, svarar de andra för den bortfallnes andel, och det i proportion till sina egna andelar.

I exemplet ovan blir det inte sÄ svÄrt eftersom det bara finns tvÄ gÀldenÀrer. Hade det funnits tre gÀldenÀrer hade gÀldenÀr A och gÀldenÀr C fÄtt betala 25 000 kr vardera dÄ gÀldenÀr B fallit bort, förutsatt att de inte svarar med olika andelar.

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Ska du lÄna ut pengar till en vÀn eller slÀkting? LÀs mer »