Testamente

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Är du sambo? Viktigt att veta om testamenten Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Sambor med särkullbarn. Därför bör ni skriva testamente

1 kommentar / Testamente / Justiflex

7 maj 2024

Sambor med särkullbarn. Därför bör ni skriva testamente

Om sambor har särkullbarn från ett tidigare äktenskap, ett samboförhållande eller en mera tillfällig relation kan behovet av testamente i hög grad skifta med hänsyn till hur relationen med särkullbarnet ser ut. Ett sådant barn kan ha levt i en nära social gemenskap med föräldern, vilket motiverar att barnets arvsrätt inte begränsas genom testamente, utan att barnet vid förälderns död antingen får ut hela sin arvslott eller att barnet då får ut endast sin laglott och det som återstår av arvslotten som efterarv vid den efterlevande sambons död.

Det kan givetvis förhålla sig så att den sociala relationen med särkullbarnet varit begränsad eller obefintlig och att föräldern av den anledningen genom testamente önskar prioritera efterlevande sambo och deras gemensamma barn. Samtidigt kan en sådan prioritering lätt komma att gynna den efterlevandes särkullbarn samt eventuellt ny make eller sambo.

Oavsett vilket önskemål som samborna har i fråga om fördelningen av deras kvarlåtenskap kompliceras bilden av att särkullbarnen har en ovillkorlig rätt till laglott och att samborna vanligtvis inte kan veta vem av dem som kommer att dö först.

Sambo med god relation till särkullbarn

Låt oss anta att en sambo, som har särkullbarn från ett tidigare äktenskap och ett gemensamt barn med sin sambo, önskar att särkullbarnet, med vilket han eller hon haft en god relation, ska på samma sätt som makars särkullbarn få ut hela sitt arv vid förälderns död och att efterlevande sambo ska med undantag av det gemensamma barnets laglott ärva det som återstår av kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, medan det gemensamma barnet ska få vänta på det som återstår av sin arvslott till dess att den efterlevande sambon har avlidit.

Ett testamente kan då utformas enligt följande:

Exempel: sambo med god relation till särkullbarn

“Den av oss undertecknade sambor som överlever den andra ska med undantag av särkullbarns arvslott och bröstarvinges laglott få hela den avlidna sambons kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Den efterlevande sambon har därmed inte rätt att genom testamente förfoga över kvarlåtenskapen.”

“Lever vid den sist avlidna sambons död bröstarvinge till den först avlidna sambon som ej är särkullbarn, ska den av dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna sambon få en andel av den sist avlidna sambons bo som motsvarar förhållandet mellan det som den efterlevande sambon erhöll i testamente av kvarlåtenskapen efter den först avlidna sambon och summan av detta testamentsförvärv och den efterlevandes egendom efter bodelningen. Det som återstår av boet efter den sist avlidna sambon ska fördelas mellan dennes arvingar enligt lag.”

“Detta förordnande ska tolkas med stöd av 3 kap. Ärvdabalken”.

Exempel 1

A dör och efterlämnar sin sambo B, särkullbarnet C och det gemensamma barnet D. Samborna har upprättat ett inbördes testamente enligt ovan. A:s samboegendom uppgår till 300 000 kr och B:s till 100 000 kr. A:s övriga tillgångar uppgår till 200 000 kr och B:s till 400 000 kr. Vid bodelningen får B (300 000 + 100 000) /2 = 200 000 kr. B får dessutom sin övriga egendom på 400 000 kr.

Den avlidnes bodelningslott på 200 000 kr och dennes övriga tillgångar på 200 000 kr, totalt 400 000 kr, utgör dennes kvarlåtenskap. Därav får C sin arvslott på 200 000 kr och D sin laglott motsvarande ¼, det vill säga 100 000 kr, medan det som återstår på 100 000 kr enligt testamentet tillfaller B med fri förfoganderätt.

B dör och efterlämnar, förutom det gemensamma barnet D också särkullbarnet E. Kvarlåtenskapen uppgår nu till 700 000 kr. Kvotdelen för efterarvsrätten blir enligt testamentet 100 000 / (100 000 + 200 000 + 400 000) = 1/7. D erhåller alltså som arv efter A 1/7 av 700 000 = 100 000 kr.

Eftersom behållningen inte ökat efter A:s död har C och D totalt sett som arv efter A fått vardera 200 000 kr. Det som återstår av boet vid B:s död, det vill säga 600 000 kr, delas enligt lag mellan B:s bröstarvingar, det vill säga det gemensamma barnet D och särkullbarnet E, vilket vardera får 300 000 kr.

Gemensamma barn och särkullbarn har alltså fått lika mycket var i arv efter respektive förälder, låt vara att det gemensamma barnet D på grund av testamente till B fick vänta på en del av arvet efter A.

Sambo som varken vill prioritera särkullbarn eller gemensamma barn

Låt oss anta att en sambo i syfte att prioritera sin efterlevande sambo önskar att varken dennes särkullbarn eller gemensamma barn vid dennes död ska få ut mer än sina laglotter, medan kvarlåtenskapen i övrigt ska tillfalla den efterlevande sambon med fri förfoganderätt.

Eftersom relationen till särkullbarnet varit god önskar sambon att särkullbarnet på samma sätt som det gemensamma barnet ska ha rätt att vid den efterlevande sambons död få det som återstår av sin arvslott efter den först avlidna sambon.

Samborna anser också att den efterlevandes särkullbarn ska ärva enligt lag på samma sätt som ett gemensamt barn. Testamentet kan då utformas enligt följande:

Exempel: sambo som varken vill prioritera särkullbarn eller gemensamma barn

“Den av oss undertecknade sambor som överlever den andra ska med undantag av bröstarvinges laglott erhålla hela den avlidna sambons kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Den efterlevande sambon har alltså inte rätt att testamentera bort kvarlåtenskapen.”

“Lever vid den sist avlidna sambons död någon bröstarvinge till den först avlidna sambon, ska den av dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna sambon få en andel av den sist avlidna sambons bo som motsvarar förhållandet mellan det som den efterlevande sambon fick i testamente av kvarlåtenskapen efter den först avlidna sambon och summan av detta testamentsförvärv och den efterlevandes egendom efter bodelning. Det som återstår av boet efter den sist avlidna sambon ska fördelas mellan dennes arvingar enligt lag.”

“Detta förordnande ska tolkas med stöd av 3 kap. Ärvdabalken.”

Exempel 2

Den avlidnes bodelningslott på 200 000 kr och dennes övriga tillgångar på 200 000 kr, totalt 400 000 kr, utgör dennes kvarlåtenskap. Därav får C och D sina laglotter motsvarande ¼, det vill säga 100 000 vardera, medan det som återstår på 200 000 kr enligt testamentet tillfaller B med fri förfoganderätt.

B dör och efterlämnar, förutom det gemensamma barnet D också särkullbarnet E. Kvarlåtenskapen uppgår nu till 800 000 kr. Kvotdelen för efterarvsrätt blir enligt testamentet 200 000 / (200 000 + 200 000 + 400 000) = ¼. C och D får alltså som arv efter A ¼ av 800 000 = 200 000 kr, det vill säga 100 000 kr vardera.

Det som återstår av boet vid B:s död, det vill säga 600 000 kr, delas enligt lag mellan B:s bröstarvingar, det vill säga det gemensamma barnet D och särkullbarnet E, vilka får 300 000 kr vardera.

Sambo med bristfällig relation till sitt särkullbarn

Låt oss anta att en sambo haft en bristfällig relation till sitt särkullbarn och att han eller hon önskar prioritera sin nya familj och begränsa särkullbarnets arv genom att i testamente bestämma att den efterlevande sambon ska med undantag av bröstarvingarnas laglotter få hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt och att det gemensamma barnet, men inte särkullbarnet, vid den efterlevande sambons död ska få det som återstår av arvet efter den först avlidne sambon.

Samborna anser också att det gemensamma barnet vid den efterlevande sambons död ska få hela kvarlåtenskapen efter denne, medan också dennes särkullbarn får hålla till godo med sin laglott. Testamentet kan då utformas enligt följande:

Exempel: sambo med bristfällig relation till sitt särkullbarn

“Den av oss undertecknande sambor som överlever den andra ska med undantag av bröstarvinges laglott få hela den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Den efterlevande sambon har alltså inte rätt att genom testamente bestämma över kvarlåtenskapen.”

“Lever vid den sist avlidna sambons död någon bröstarvinge som inte är särkullbarn till den först avlidna sambon, ska den av dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna sambon få en andel av den sist avlidna sambons bo som motsvarar förhållandet mellan det som den efterlevande sambon fick i testamente av kvarlåtenskapen efter den först avlidna sambon och summan av detta testamentsförvärv och den efterlevandes egendom efter bodelning. Det som återstår av boet efter den sist avlidna sambon ska tillfalla dennes barn som är gemensamma med den först avlidne, medan den sist avlidnes särkullbarn ska få sin laglott.”

“Detta förordnande ska tolkas med stöd av 3 kap. Ärvdabalken.”

Exempel 3

A dör och efterlämnar sin sambo B, särkullbarnet C och det gemensamma barnet D. Samborna har upprättat ett inbördes testamente enligt ovan. A:s samboegendom uppgår till 300 000 kr och B:s till 100 000 kr. A:s övriga tillgångar uppgår till 200 000 kr och B:s till 400 000 kr. Vid bodelningen får B (300 000 + 100 000) / 2 = 200 000 kr. B får dessutom sin övriga egendom på 400 000 kr.

Den avlidnes bodelningslott på 200 000 kr och dennes övriga tillgångar på 200 000 kr, totalt 400 000 kr, utgör dennes kvarlåtenskap. Därav får C och D sina laglotter motsvarande ¼, det vill säga 100 000 vardera, medan det som återstår av 200 000 kr enligt testamentet tillfaller B med fri förfoganderätt.

B dör och efterlämnar, förutom det gemensamma barnet D också särkullbarnet E. Kvarlåtenskapen uppgår till 800 000 kr. Kvotdelen för efterarvsrätten blir enligt testamentet 200 000 / (200 000 + 200 000 + 400 000) = ¼. D får alltså som arv efter A ¼ av 800 000 = 200 000 kr. I fråga av det som återstår av boet, det vill säga 600 000 kr, har särkullbarnet E en rätt till laglott på 150 000 kr, medan det som återstår på 450 000 kr enligt testamentet tillfaller det gemensamma barnet D.

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Sambor med särkullbarn. Därför bör ni skriva testamente Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Sambor med barn. Därför bör ni skriva testamente

Lämna en kommentar / Testamente / Justiflex

6 maj 2024

Sambor med barn. Därför bör ni skriva testamente

Om sambor har barn ska enligt den legala arvsordningen, efter bodelningen har ägt rum mellan efterlevande sambo och den avlidnes arvingar eller universella testamentstagare, arvet fördelas mellan den avlidnes barn, eller om barn har dött dess avkomlingar (2 kap. 1 a § ärvdabalken).

Eftersom efterlevande sambo inte har någon arvsrätt efter sin sambo på samma sätt som efterlevande make, behöver inte sambors gemensamma barn vänta på sitt arv tills den efterlevande sambon har avlidit. Barn får ut sitt arv direkt vid förälderns död oavsett om de är gemensamma eller särkullbarn.

Sambor kan av den anledningen ha ett behov av ett testamente. Testamentsfriheten är dock begränsad på grund av bröstarvingarnas rätt till laglott, vilket utgör halva arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken).

Behovet av testamente för sambor med barn

Sambor som avser att ändra på arvsordningen och tillgodose varandra genom testamente behöver överväga med vilken rätt den efterlevande sambon ska överta kvarlåtenskapen, med full äganderätt eller fri förfoganderätt. Sambor behöver dessutom överväga om och i vilken mån den först avlidna sambons bröstarvingar vid den efterlevande sambons död ska ha rätt till efterarv.

Kommer barnen att ta ut sin laglott vid den först avlidna sambons död gäller frågan om de vid den efterlevande sambons död ska ha rätt att få ut resten av sin arvslott efter den först avlidna sambon. Det är inte helt ovanligt att vissa sambor här kan vilja göra en skillnad mellan gemensamma barn och särkullbarn på den först avlidna sambons sida.

Har samborna gemensamma barn kan det tyckas spela mindre roll om de erhåller arvet efter den först avlidna eller efter den sist avlidna sambon. Men om det finns särkullbarn på den efterlevandes sida gynnas dessa av att testamentet saknar bestämmelser om efterarv. Även ny make eller sambo till den efterlevande sambon gynnas också.

Testamente med full äganderätt

Liksom behovet av testamente för barnlösa sambor är det för sambor med barn viktigt att man vid utformningen av testamenten inte stannar vid ord som “full äganderätt” och “fri förfoganderätt”, utan närmare anger vilka rättsföljder man önskar uppnå, såväl när det gäller den rätt med vilken efterlevande sambo ska ha innehaft egendomen, som när det gäller fördelningen vid den sist avlidna sambons död.

Om samborna bara har gemensamma barn kan det tyckas spela mindre roll om de erhåller kvarlåtenskapen som arv efter den ena eller den andra föräldern, men om den efterlevande sambon även har särkullbarn på sin sida gynnas dessa av att sekundosuccession (efterarv) är utesluten på grund av testamente om full äganderätt. Även en ny make eller sambo gynnas av ett sådant testamente.

Ett inbördes testamente med full äganderätt mellan sambor som har barn kan utformas enligt följande:

Exempel full äganderätt

“Den av oss undertecknande sambor som överlever den andra ska med undatag av bröstarvingars laglott erhålla det som återstår av kvarlåtenskapen med full äganderätt. Den efterlevande sambon har därmed rätt att genom testamente bestämma över denna del av kvarlåtenskapen.”

“Vid den sist avlidna sambons död ska den först avlidna sambons bröstarvingar inte ha någon rätt till arv efter den sistnämnda sambon. Kvarlåtenskapen efter den sist avlidna sambon ska fördelas mellan dennes arvingar enligt lag.”

Exempel 1

A dör och efterlämnar sin sambo B och det gemensamma barnet C. Samborna har upprättat ett inbördes testamente enligt ovan. A:s samboegendom uppgår till 300 000 kr och B:s till 100 000 kr. A:s övriga tillgångar uppgår till 200 000 kr och B:s till 400 000 kr.

Vid bodelning får B (300 000 + 100 000) /2 = 200 000 kr. B behåller utöver detta sin övriga egendom på 400 000 kr. Den avlidnes bodelningslott på 200 000 kr och dennes övriga tillgångar på 200 000 kr, totalt 400 000 kr, utgör dennes kvarlåtenskap.

Därav utgör ½ C:s laglott, det vill säga 200 000 kr, medan det som återstår på 200 000 kr enligt testamente tillfaller B med full äganderätt.

B dör och efterlämnar, förutom det gemensamma barnet C, särkullbarnet D. Kvarlåtenskapen uppgår nu till 800 000 kr. Eftersom A:s bröstarvingar är uteslutna på grund av testamentet får C nu inget arv efter A. Som bröstarvinge efter B får C dock tillsammans med D hela kvarlåtenskapen efter B enligt lag, vilket innebär att de får 400 000 kr vardera.

Samborna har möjlighet att i sitt testamente vad gäller arvet efter den sist avlidna i stället för en fördelning enligt lag utesluta dennes särkullbarn och endast testamentera till förmån för de gemensamma bröstarvingarna. Ett uteslutet särkullbarn har dock rätt till sin laglott.

Testamente med fri förfoganderätt

Det är ganska vanligt att sambor inte vill utesluta det gemensamma barnet från arv efter den först avlidna sambon eftersom det gynnar den sist avlidnes särkullbarn, särskilt eftersom det kan vara tillfälligheternas spel vem av samborna som dör först. Ett testamente gynnar dessutom, vilket har nämnts, även eventuell ny make eller sambo till den sist avlidna på bekostnad av den först avlidna sambons arvingar.

Även för sambor med barn kan det vara önskvärt att genom testamente åstadkomma en ordning som liknar den som enligt lag gäller för makar, det vill säga fri förfoganderätt för sambo och en rätt till efterarv för i första hand den först avlidna sambons bröstarvingar som är gemensamma med den efterlevande.

Det går dock inte att åstadkomma någon full likhet med vad som gäller för makar. Ett problem är bröstarvingarnas rätt till laglott som innebär att den första avlidna sambons bröstarvingar har rätt att vid dennes död få ut sin laglott, vilket utgör halva arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken). Denna rätt är tvingande och kan utnyttjas även om den inte står inskrivet i testamentet. Det som återstår sedan laglotterna har utgått kan samborna genom testamente tilldela den efterlevande av dem med fri förfoganderätt.

Ett ytterligare problem är det som aktualiseras i fråga om barnlösa sambor, nämligen rätten till efterarv. Olikheterna mellan sambor och makar när det gäller egendomsordningen och reglerna för bodelningen gör det nödvändigt att även när det gäller sambor med barn testamentariskt konstruera kvotdelen för efterarv.

Ett inbördes tetamente mellan sambor med barn med bestämmelser om fri förfoganderätt till den efterlevande kan utformas enligt följande:

Exempel fri förfoganderätt

“Den av oss undertecknade sambor som överlever den andra ska med undantag av bröstarvinges laglott få hela den avlidna sambons kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Den efterlevande sambon har därmed inte rätt att testamentariskt bestämma över kvarlåtenskapen.”

“Lever vid den sist avlidna sambons död någon bröstarvinge till den först avlidna sambon, ska den av dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna sambon erhålla en andel av den sist avlidna sambons bo som motsvarar förhållandet mellan det som den efterlevande sambon erhöll i testamente av kvarlåtenskapen efter den först avlidna sambon och summan av detta testamentesförvärv och den efterlevandes egendom efter bodelning. Det som återstår av boet efter den sist avlidna sambon ska fördelas mellan dennes arvingar enligt lag.”

“Detta förordnande ska tolkas med stöd av 3 kap. Ärvdabalken.”

Exempel 2

Vid bodelningen erhåller B (300 000 + 100 000 kr) /2 = 200 000 kr. B behåller utöver det sin övriga egendom på 400 000 kr. Den avlidnes bodelningslott på 200 000 kr och dennes övriga tillgångar på 200 000 kr, totalt 400 000 kr, utgör dennes kvarlåtenskap. Därav utgör ½ C:s laglott, det vill säga 200 000 kr, medan resterande 200 000 kr enligt testamente tillfaller B med fri förfoganderätt.

B dör och efterlämnar, förutom det gemensamma barnet C också särkullbarnet D. Kvarlåtenskapen uppgår nu till 800 000 kr. Kvotdelen för sekundosuccession blir enligt testamentet 200 000/ (200 000 + 200 000 + 400 000) = 1/5. C får därmed som arv efter A ¼ av 800 000 kr = 200 000 kr.

Det som återstår av boet, det vill säga 600 000 kr, delas enligt lag mellan B:s bröstarvingar C och D vilka vardera får 300 000 kr. Vid B:s död får alltså C 100 000 kr mer och D 100 000 kr mindre än i exempel 1.

Även i fall då sambor har barn kan det tänkas att de önskar sig ett mellanting mellan full äganderätt och fri förfoganderätt på så sätt att de vill ge den efterlevande full äganderätt med möjlighet för denne att genom testamente bestämma över egendomen, men att i den mån som den efterlevande inte gjort någonting med egendomen ska efterarv äga rum vid dennes död.

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Sambor med barn. Därför bör ni skriva testamente Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Barnlösa sambor. Därför bör ni skriva testamente

Lämna en kommentar / Testamente / Justiflex

5 maj 2024

Barnlösa sambor. Därför bör ni skriva testamente

Utgångspunkten för barnlösa sambors behov av testamente är den legala arvsordningen som innebär att efter att bodelningen ägt rum mellan efterlevande sambo och den avlidnes arvingar och universella testamentstagare, ska arvet fördelas mellan den avlidnes föräldrar, syskon och syskons avkomlingar (2 kap. 2 § ärvdabalken).

Sambor som genom testamente önskar avvika från den legala arvsordningen och i stället tillgodose varandra har goda möjligheter att göra det eftersom testationsfriheten inte är begränsad av något tvingande laglottsskydd till förmån för arvingarna.

Samborna kan dock inte bortse helt från de ovan nämnda arvingarna om de samtidigt i sitt testamente avser att reglera hur kvarlåtenskapen ska fördelas vid den sist avlidna sambons död. Här kan samborna ta ställning till om den enes eller den andres arvingar ska ha företräde eller om viss fördelning dem emellan är önskvärd när båda samborna har avlidit.

Testamente med full äganderätt

Enligt rättspraxis har testamentsförordnanden som “full äganderätt” och “fri förfoganderätt” inte för alla fall en given och tydlig innebörd. Det hänger samman med att testamente enligt den grundläggande principen ska tolkas med hänsyn till testators individuella och faktiska vilja (11 kap. 1 § ärvdabalken).

Det innebär att en testator med uttrycken “fri förfoganderätt” eller “full äganderätt” kan ha menat en sak, medan en annan testator med samma uttryck kan ha avsett något helt annat. Av den anledningen är det önskvärt att man närmare anger vilka rättsföljder man önskar uppnå, såväl när det gäller den rätt med vilken den efterlevande sambo ska inneha egendom som när det gäller fördelningen vid den sist avlidna sambons död.

Om samborna vid den första sambons död önskar att den efterlevande sambon ska erhålla hela kvarlåtenskapen med full äganderätt i den meningen att denne även ska ha rätt att genom testamente förfoga över egendomen bör detta uttryckligen framgå av testamentet.

När det gäller fördelningen av kvarlåtenskapen vid den efterlevande sambons död innebär ett testamente om full äganderätt att det inte blir något efterarv till förmån för den först avlida sambons arvingar. Det innebär att kvarlåtenskapen ska fördelas mellan den sist avlidnas efterarvingar.

Eftersom ett sådant testamente innebär ett gynnande av den ena sambons släkt framför den andra och det dessutom kan vara tillfälligheternas spel vem av samborna som dör först är det lämpligt att samborna vid upprättandet av testamentet får upplysningar om dessa rättsverkningar. Ett inbördes testamente mellan barnlösa sambor om full äganderätt kan utformas enligt följande:

Exempel full äganderätt

“Den av oss undertecknade sambor som överlever den andra ska erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap med full äganderätt. Den efterlevande ska därmed ha rätt att genom testamente förfoga över egendomen.”

“Vid den efterlevande sambons död ska den först avlidna sambons arvingar inte ha någon rätt till arv efter den sistnämnda sambon. Kvarlåtenskapen efter den sist avlidna sambon ska då fördelas mellan dennes arvingar enligt lag.”

Exempel 1

A dör och efterlämnar sin sambo B och två syskon C och D. Samborna har upprättat ett inbördes testamente enligt ovan. Tillgångarna i boet utgörs av A:s samboegendom på 300 000 kr och B:s på 100 000 kr. A:s övriga tillgångar uppgår till 400 000 kr och B:s till 200 000 kr. Vid bodelningen får B (300 000 + 100 000) /2 = 200 000 kr.

B behåller utöver detta sin egendom på 200 000 kr som inte utgör samboegendom. Den avlidnes bodelningslott på 200 000 kr och dennes övriga tillgångar på 400 000 kr, totalt 600 000 kr, utgör dennes kvarlåtenskap som på grund av testamentet tilldelas B med full äganderätt.

B dör och efterlämnar syskon E och F. Boet uppgår då på grund av värdestegring till 1 500 000 kr. Eftersom A:s syskon C och D är uteslutna på grund av testamentet får B:s syskon E och F hela kvarlåtenskapen, det vill säga 750 000 kr vardera.

Testamente med fri förfoganderätt

Det kan tänkas att ett testamente med full äganderätt, som efter bådas död gynnar den sist avlidnes släkt på bekostnad av den först avlidnes släkt inte är önskvärt, särskilt eftersom det kan vara tillfälligheternas spel vem av samborna som dör först. Dessutom gynnar ett testamente med full äganderätt även eventuell ny make eller sambo till den sist avlidna på bekostnad av den först avlidna sambons arvingar.

Det kan därför framstå som mer lockande för sambor att genom testamente försöka åstadkomma en arvsrättslig ordning som liknar den som gäller för makar, alltså att efterlevande make med fri förfoganderätt ärver hela kvarlåtenskapen.

Ett sådan testamente innebär att efterlevande make inte har rätt att genom testamente bestämma över egendomen och att vid den sist avlidna sambons död den först avlidnes arvingar delar på kvarlåtenskapen enligt principerna om efterarv (3 kap. Ärvdabalken).

Problemet att åstadkomma en sådan ordning för sambor ligger i att den legala efterarvsrätten som tillkommer makar bygger på en helt annan egendomsordning och andra bodelningsregler än de som gäller för sambor. Det innebär bland annat att kvotdelen för efterarv måste testamentariskt konstrueras på ett något annorlunda sätt än för makar.

Utgångspunkten är då att egendomsförhållandena vid den först avlidna sambons död, varmed efterlevande sambons testamentslott sätts i relation till dennes totala nettoförmögenhet efter bodelning och arvskifte. Ett inbördes testamente mellan barnlösa sambor med bestämmelse om fri förfoganderätt kan utformas enligt följande:

Exempel fri förfoganderätt

“Den av oss undertecknade sambor som överlever den andra ska erhålla hela den avlidna sambons kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Den efterlevande sambon har därmed inte rätt att testamentariskt bestämma över kvarlåtenskapen.”

“Lever vid den sist avlidna sambons död den först avlidna sambons far, mor, syskon eller syskons avkomling, ska den av dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna sambon erhålla en andel av den sist avlidna sambons bo som motsvarar förhållandet mellan det som den efterlevande sambon erhöll i testamente av kvarlåtenskapen efter den först avlidna sambon och summan av detta testamentsförvärv och den efterlevandes egendom efter bodelningen. Det som återstår av boet efter den sist avlidna sambon ska fördelas mellan dennes arvingar enligt lag.”

“Detta förordnande ska tolkas med stöd av 3 kap. Ärvdabalken.”

Exempel 2

Samborna A och B som är barnlösa har upprättat inbördes testamente enligt ovan. Vid A:s död efterlämnar denne, förutom sin sambo B, två syskon C och D. Tillgångarna i boet utgörs av A:s samboegendom på 300 000 kr och B:s på 100 000 kr. A:s övriga tillgångar uppgår till 400 000 kr och B:s till 200 000 kr.

Vid bodelning erhåller B (300 000 + 100 000) /2 = 200 000 kr. B erhåller utöver det sin egendom på 200 000 kr som inte utgör samboegendom. Den avlidnes bodelningslott på 200 000 kr och dennes tillgångar på 400 000kr, totalt 600 00 kr, utgör dennes kvarlåtenskap som på grund av testamente tillfaller B med fri förfoganderätt.

B dör och efterlämnar syskon E och F. Boet uppgår då på grund av värdestegring till 1 200 000 kr. Kvotdelen för sekundosuccessionen (efterarv) blir enligt testamentet 600 000/ (600 000 + 200 000 + 200 000) = 3/5. C och D erhåller därmed som arv efter A 3/5 av 1 500 000 kr = 900 000 kr. Alltså 450 000 kr vardera.

Det som återstår av boet, det vill säga 600 000 kr, delas enligt lag mellan B:s syskon som vardera erhåller 300 000 kr.

Förklaringen till att A:s syskon i exemplen ovan får större lotter än B:s syskon beror på att A vid sin död utanför bodelningen hade egendom som var dubbelt så stor som B:s motsvarande egendom.

Testationsfriheten innebär dock att samborna har möjlighet att i testamentet i stället bestämma att kvotdelen på efterarvet trots egendomsförordningen ska vara hälften eller en annan andel, eller att som i det föregående exemplet den efterlevande sambon ska erhålla hela kvarlåtenskapen med full äganderätt, till följd att den efterlevandes syskon vid dennes död får hela kvarlåtenskapen, medan den först avlidnes syskon blir lottlösa, eller att kvarlåtenskapen efter bådas död ska tillfalla någon helt annan.

Mellanting mellan full äganderätt och fri förfoganderätt

Det kan också tänkas att sambor önskar sig ett mellanting mellan full äganderätt och fri förfoganderätt på så sätt att de vill ge den efterlevande full äganderätt med möjlighet för denne att genom testamente bestämma över egendomen, men att i den mån som den efterlevande inte gör sådant förfogande ska efterarv äga rum vid dennes död på motsvarande sätt som anges i exempel 2 ovan.

Exempel mellanting mellan full äganderätt och fri förfoganderätt

“Den av oss undertecknade sambor som överlever den andra ska erhålla hela den avlidna sambons kvarlåtenskap med full äganderätt. Den efterlevande sambon har därmed rätt att testamentariskt bestämma över kvarlåtenskapen.”

“I den mån den efterlevande inte utnyttjar denna förfoganderätt ska vid dennes död kvarlåtenskapen fördelas enligt följande: Lever vid den sist avlidna sambons död den först avlidna sambons far, mor, syskon eller syskons avkomling, ska den av dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna sambon erhålla en andel av den sist avlidna sambons bo som motsvarar förhållandet mellan det som den efterlevande sambon erhöll i testamente av kvarlåtenskapen efter den först avlidna sambon och summan av detta testamentsförvärv och den efterlevandes egendom efter bodelningen. Det som återstår av boet efter den sist avlidna sambon ska fördelas mellan dennes arvingar enligt lag.”

“Detta förordnande ska tolkas med stöd av 3 kap. Ärvdabalken.”

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS