Dödsbodelägare

Börja med ordningen mellan dödsfallen

Två situationer kan se nästan likadana ut i ett släktträd men ge olika resultat.

Den här guiden följer främst den andra situationen. Om mottagaren redan var död när rätten enligt testamentet skulle inträda, läs testamentstagaren har avlidit – vem ärver?.

En andel går vidare – två dödsbon måste räknas

Karin efterlämnar två barn, Eva och Lars. Lars lever när Karin dör men avlider innan hennes arvskifte är klart. Hans andel går då normalt in i dödsboet efter Lars. Eva får inte automatiskt hela arvet efter Karin.

Så länge Lars dödsbo består behöver det företrädas. Vid vanlig delägarförvaltning gör Lars dödsbodelägare detta gemensamt, eller genom behörigt ombud. Särskild dödsboförvaltning kan innebära en annan representation. Grundregeln finns i 18 kap. 1 § ärvdabalken.

Vilka som ingår i Lars dödsbo måste utredas för sig. En make, en återstående bodelning eller ett testamente kan påverka kretsen. Ett barn eller den som brukar sköta bankärendena får inte ensam bestämma bara på grund av sin praktiska roll. Läs vem som är dödsbodelägare.

Följ pengarna genom båda dödsbona

Vi antar att Karin var änka, att hennes två barn delar lika och att inget testamente påverkar fördelningen. Lars var ogift och efterlämnar två vuxna barn, Maja och Noah. Ingen bodelning eller testamentesbestämmelse ändrar deras rätt. Alla angivna skulder och kostnader är medräknade.

Barnen får 225 000 kronor var – inte 300 000 kronor. Lars dödsbos skulder och kostnader måste också hanteras. Antalet barn efter Lars ändrar inte hans andel efter Karin. Det påverkar däremot vem som företräder hans dödsbo och hur hans egen behållning fördelas.

Räkna inte samma arv två gånger

Om andelen redovisas som en tillgång på 600 000 kronor och senare betalas ut till Lars dödsbo har tillgången bytt form. Det är fortfarande samma 600 000 kronor. Räkna inte både andelen och utbetalningen som separata tillgångar.

Exemplet förutsätter oförändrade värden. I verkligheten behöver andelens värde och dödsboets aktuella betalningsutrymme stämmas av. En planerad utbetalning är inte ett skäl att bortse från skulder, legat eller andra rättigheter.

Vem skriver under det första arvskiftet?

Ett frivilligt arvskifte ska vara skriftligt och undertecknas av delägarna. Ombud kan skriva under inom sin behörighet. Det behöver alltså framgå både vem som skriver under och för vems räkning. Se 23 kap. 4 § ärvdabalken.

I exemplet med Karin medverkar Eva för egen del och behöriga företrädare för dödsboet efter Lars för dess del. Maja och Noah agerar gemensamt för Lars dödsbo, om inget giltigt ombud eller särskild förvaltning förändrar detta.

En partsangivelse kan exempelvis vara:

Dödsboet efter Lars [identitetsuppgifter], företrätt gemensamt av dödsbodelägarna Maja [identitetsuppgifter] och Noah [identitetsuppgifter].

Formuleringen visar rollen. Den ersätter inte hela arvskifteshandlingen eller kontrollen av vilka som faktiskt är behöriga.

Måste alla vara på samma plats?

Nej. Ni behöver inte automatiskt samlas på samma bankkontor. Rätt personer måste däremot ha medverkat, själva eller genom behörig företrädare.

Kontrollera om fullmakten omfattar att förhandla, godkänna och underteckna arvskiftet samt att ge banken betalningsinstruktioner. Rätt att hämta kontouppgifter är inte samma uppdrag som rätt att bestämma fördelningen.

Om samma person har egen rätt i det första dödsboet och företräder det andra ska båda rollerna framgå. Kontrollera också om uppdragen innebär motstående intressen. En underskrift utan tydlig roll kan skapa frågor långt efter att familjen trodde att allt var klart.

En gammal fullmakt behöver granskas – inte bara återanvändas

En fullmakt upphör inte automatiskt vid fullmaktsgivarens död. Utgångspunkten i 21 § avtalslagen är att den fortsätter att gälla, om inte särskilda omständigheter innebär att den förfaller.

Men en fullmakt att företräda Lars personligen blir inte automatiskt en generell rätt att förvalta dödsboet efter Lars eller företräda det i Karins arvskifte. Fullmaktens innehåll, den aktuella rättshandlingen och reglerna om dödsboets representation måste bedömas tillsammans.

En ny, tydligt avgränsad fullmakt från dödsboets behöriga företrädare kan vara praktiskt lämplig. Det är däremot fel att säga att varje äldre fullmakt måste ersättas enbart på grund av dödsfallet.

En framtidsfullmakt kräver en egen bedömning. Läs framtidsfullmakt efter dödsfall.

Handlingarna som visar hela kedjan

Börja med en dokumentförteckning och märk varje handling med rätt dödsbo. Det gör det lättare för familjen, banken och ett eventuellt ombud att förstå vem som agerar.

Be den aktuella banken precisera vilka handlingar den kräver. Registrerade bouppteckningar, testamenten, fullmakter och bankens egna uppdragsblanketter kan behövas. En banks dokumentrutin är inte i sig en regel om vem som har arvsrätt.

Registreringen är ett viktigt legitimationsunderlag. Den är inte den dag då dödsbodelägarnas rätt att förvalta boet uppkommer. Rättslig behörighet och bankens underlag för att genomföra en utbetalning behöver hållas isär.

Andelen ska tas upp i den andra bouppteckningen

Den avlidnes andel i ett annat oskiftat dödsbo är en tillgång även när inga pengar har betalats ut. Lars andel efter Karin behöver därför redovisas i bouppteckningen efter Lars.

Utgå från förhållandena vid Lars dödsfall. Kopiera inte okritiskt ett belopp från Karins äldre bouppteckning om tillgångarnas värde eller boets ekonomi har förändrats. Tillgångar och skulder redovisas enligt 20 kap. 4 § ärvdabalken; Skatteverkets vägledning behandlar även andelar i oskiftade dödsbon.

Vänta inte med bouppteckningen efter Lars enbart för att Karins arvskifte drar ut på tiden. Förrättningen ska som huvudregel hållas inom tre månader från dödsfallet. Behövs anstånd ska det sökas inom den tiden.

Måste den första bouppteckningen göras om?

Inte enbart därför att en korrekt upptagen delägare senare avlider. Utgångspunkten är då att visa den nya representationen med handlingarna efter den senare avlidne.

Om den första bouppteckningen däremot innehöll ett fel, eller om en tidigare okänd tillgång eller skuld upptäcks, kan tilläggsbouppteckning behövas enligt 20 kap. 10 § ärvdabalken. Det senare dödsfallet och ett fel i bouppteckningen är olika frågor.

Bouppteckningens underskrifter är en annan sak

Alla dödsbodelägare ska inte skriva under bouppteckningen på samma sätt som ett frivilligt arvskifte. Bouppgivarens försäkran och förrättningspersonernas intyg har egna funktioner. Vilka som ska kallas, vilka som företräder dödsbona och vilka som undertecknar respektive handling måste därför skiljas åt.

Måste det ena dödsboet avslutas först?

Det finns ingen generell regel som kräver att varje praktisk åtgärd ska genomföras i en viss ordning mellan två dödsbon. Däremot behöver ni veta vilken rätt det senare boet har, vilka skulder och anspråk som ska hanteras och vem som får företräda varje bo.

Arbetet kan ibland samordnas. Det kan också vara lämpligt att det senare dödsboet tar emot egendomen innan dess egen fördelning slutförs. Men varje utbetalning ska kunna följas till rätt handling och rätt mottagare. Det finns inte ett allmänt krav på att pengarna alltid måste passera två separata bankkonton.

Om det senare dödsboet redan har avslutats

Då kan andelen ha övergått till en eller flera personer genom skifte. Ett bo med bara en delägare behöver normalt ingen skifteshandling mellan flera. Kontrollera ändå om det har avvecklats och vem som nu innehar andelen.

Fortsätt alltså inte att ange ett dödsbo som part enbart därför att det en gång fanns. Följ bouppteckningar, testamenten och övergångshandlingar fram till den aktuella innehavaren.

När det finns ett hus i dödsboet

En andel i ett oskiftat dödsbo innebär inte automatiskt äganderätt till en bestämd andel av varje sak. Lars rätt till hälften av Karins kvarlåtenskap betyder därför inte att hans barn redan kan sälja varsin fjärdedel av hennes hus.

Vid arv av fastighet måste förvärvet och behörigheten kunna visas. Lantmäteriet begär bland annat registrerad bouppteckning, relevant skifteshandling och eventuella fullmakter. Skilj mellan en fastighet som ligger kvar oskiftad i det första boet och en fastighet som redan har skiftats ut före nästa dödsfall.

Kontrollera dokumentkedjan före underskrift och lagfartsansökan. Familjens önskade slutresultat ersätter inte kravet på att visa hur rättigheterna har gått vidare.

Minderåriga barn och motstående intressen

Ett barn behöver företrädas av någon som får bevaka barnets rätt. När förmyndaren och barnet har del i samma oskiftade dödsbo ska barnet normalt företrädas av en särskilt förordnad god man på grund av intressekonflikten. Även andra motstående intressen behöver kontrolleras enligt föräldrabalkens regler.

När en förmyndare, god man eller förvaltare deltar i arvskifte för den enskildes räkning krävs överförmyndarens samtycke till fördelningen enligt 15 kap. 5 § föräldrabalken.

Bedömningen måste göras för rätt led. Att ett dödsbo tar emot en fastighet är inte samma sak som att ett barn, som är delägare i det boet, personligen förvärvar fastigheten. Dra därför inte slutsatsen att ett barn någonstans i kedjan automatiskt utlöser samma samtyckeskrav för varje åtgärd i båda dödsbona.

Läs minderårigt barn som ärver – vem förvaltar pengarna?.

Om någon vägrar skriva under

Fastställ först vilken fråga som är låst och i vilket dödsbo. Oenighet om fördelningen är inte samma sak som att en fullmakt saknas.

• En skiftesman kan hjälpa till med fördelningen och, om enighet inte nås, genomföra tvångsskifte.
• En boutredningsman hanterar i första hand boets förvaltning och utredning.
• En dokumentbrist kan ibland lösas genom komplettering utan domstolsprocess.

Ett förordnande i det ena dödsboet innebär inte automatiskt ett motsvarande uppdrag i det andra. Kontrollera vilket bo beslutet gäller. Särskild förvaltning av Lars dödsbo kan påverka vem som företräder dess andel i Karins bo.

Läs boutredningsman eller skiftesman när dödsboet har låst sig.