Aktiebolag

Vem styr ditt aktiebolag om du hamnar i koma? Framtidsfullmakt för företagare

19 maj 2026 | Av Robin Forslöv | 5 min läsning

Vem styr ditt aktiebolag om du hamnar i koma? Framtidsfullmakt för företagare

Det kritiska är inte bara vem som äger aktierna – utan vem som faktiskt kan företräda dig och bolaget om du själv inte längre kan fatta beslut.

En framtidsfullmakt kan skapa trygghet, men bara om den är anpassad efter bolagets verkliga struktur: aktier, styrelse, firmateckning, bankkontakter och familjesituation. Utan rätt planering kan bolaget snabbt låsa sig när beslut behövs som mest.

Om du som företagare hamnar i koma kan bolaget låsa sig om du är ensam ägare, styrelseledamot eller firmatecknare. En framtidsfullmakt kan ge rätt person behörighet att företräda dig – men den måste samordnas med aktier, styrelse och firmateckning.

När företagaren försvinner från besluten

Många företagare tänker på bokföring, skatt, försäkringar och kundavtal.

Men färre tänker på den mer akuta frågan:

Vem får faktiskt agera om du lever – men inte längre kan fatta beslut?

Det kan handla om en olycka, stroke, allvarlig sjukdom eller koma. Du är fortfarande ägare. Du är fortfarande registrerad i bolaget. Du kanske fortfarande är ensam styrelseledamot och firmatecknare.

Men du kan inte logga in.
Du kan inte skriva under.
Du kan inte rösta.
Du kan inte instruera banken.
Du kan inte fatta ägarbeslut.

För ett vanligt privatliv kan det bli besvärligt.

För en företagare kan det bli affärskritiskt.

Vad du får av den här guiden

I den här artikeln går vi igenom:

  • vad en framtidsfullmakt faktiskt kan göra för företagare
  • vad den inte automatiskt löser i ett aktiebolag
  • skillnaden mellan ägare, styrelse och firmatecknare
  • vanliga misstag som kan låsa bolaget
  • hur du bör tänka om reservperson, granskare och instruktioner
  • när framtidsfullmakt behöver kombineras med andra företagsdokument

Varför företagare behöver tänka annorlunda

En framtidsfullmakt är inte bara ett dokument för äldre personer eller anhöriga.

För företagare handlar det ofta om kontroll över:

  • aktier
  • utdelning
  • bolagsstämmor
  • ägarbeslut
  • bankkontakt
  • avtal
  • skatter och löner
  • försäljning eller avveckling
  • kontakt med revisor, redovisningskonsult och myndigheter

I praktiken ser vi ofta att företagaren själv är navet i allt.

Det är företagaren som har BankID.
Det är företagaren som pratar med banken.
Det är företagaren som fattar ägarbesluten.
Det är företagaren som vet vad som får säljas, pausas eller fortsätta.

När den personen plötsligt inte kan agera uppstår ett tomrum.

Och i ett aktiebolag fylls inte det tomrummet automatiskt av make, sambo, barn eller kollega.

Vad är en framtidsfullmakt?

En framtidsfullmakt är en fullmakt som du skriver medan du fortfarande har beslutsförmåga.

Den börjar användas först om du senare, på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande, varaktigt och i huvudsak inte längre kan ta hand om de angelägenheter som fullmakten gäller.

Reglerna finns i lagen (2017:310) om framtidsfullmakter. Den som har fyllt 18 år och har förmåga att ha hand om sina angelägenheter får upprätta en framtidsfullmakt enligt 3 §. En framtidsfullmakt ska enligt 4 § vara skriftlig.

Det viktiga är detta:

Framtidsfullmakten måste skrivas innan problemet uppstår.

När du redan har förlorat beslutsförmågan är det normalt för sent att själv upprätta en giltig framtidsfullmakt.

Vad krävs för att framtidsfullmakten ska vara giltig?

En framtidsfullmakt ska vara skriftlig. Du ska skriva under den i två vittnens samtidiga närvaro, eller intyga inför dem att du redan har skrivit under. Vittnena ska känna till att handlingen är en framtidsfullmakt och bekräfta handlingen med sina underskrifter. Fullmaktshavaren får inte vara vittne.

Det ska också framgå:

  • att det är en framtidsfullmakt
  • vem som är fullmaktshavare
  • vilka angelägenheter fullmakten omfattar
  • vilka övriga villkor som gäller

Från och med den 1 juli 2026 införs även en möjlighet till elektronisk underskrift med avancerad elektronisk underskrift genom SFS 2026:498, som lägger till en ny 4 a § i lagen om framtidsfullmakter.

För företagare är just omfattningen avgörande.

En för tunn framtidsfullmakt kan bli praktiskt svår att använda.

En för bred framtidsfullmakt utan kontroll kan skapa konflikt.

Kan en framtidsfullmakt styra ett aktiebolag?

Både ja och nej.

En framtidsfullmakt kan ge någon rätt att företräda dig som privatperson i ekonomiska frågor. Det kan till exempel omfatta din privatekonomi, dina aktier, kontakt med bank, hantering av utdelningar och vissa ägarrelaterade frågor.

Men aktiebolaget är en egen juridisk person.

Det betyder att framtidsfullmakten inte automatiskt gör fullmaktshavaren till styrelseledamot, vd eller firmatecknare i bolaget.

Det är här många företagare missförstår situationen.

Du kan äga bolaget privat.
Du kan vara enda styrelseledamoten.
Du kan vara enda firmatecknaren.
Men din framtidsfullmakt ersätter inte automatiskt aktiebolagslagens regler om bolagets organ.

Skillnaden mellan ägare, styrelse och firmatecknare

För att förstå risken behöver man skilja på tre roller.

1. Aktieägaren

Aktieägaren äger aktierna och utövar inflytande genom bolagsstämman.

Om du är ensam ägare kan din oförmåga göra det svårt att fatta ägarbeslut – om ingen kan företräda dig.

Det är särskilt viktigt i fåmansbolag där ägaren och bolagets operativa ledning ofta är samma person.

2. Styrelsen

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltning.

I små aktiebolag är företagaren ofta ensam ordinarie styrelseledamot, ibland med en suppleant som inte är aktiv i verksamheten.

Reglerna om styrelse, vd och firmateckning finns i aktiebolagslagen (2005:551), särskilt 8 kap.

Om styrelsen inte fungerar kan bolaget snabbt få praktiska problem.

3. Firmatecknaren

Firmateckning handlar om vem som får skriva under i bolagets namn med bindande verkan.

Hela styrelsen har alltid rätt att tillsammans företräda aktiebolaget och teckna firman. Styrelsen kan också utse särskild firmatecknare, exempelvis en styrelseledamot, vd eller någon annan person. Bolagsverket beskriver att firman alltid tecknas av styrelsen eftersom det gäller enligt lag, och verksamt.se förklarar att hela styrelsen tillsammans alltid har rätt att företräda aktiebolaget och teckna dess firma.

Om du är ensam firmatecknare och inte kan agera kan viktiga avtal, bankärenden och myndighetskontakter bli svåra i praktiken.

Exempel: ensam ägare och ensam styrelseledamot

Tänk dig detta scenario.

Du driver ett konsultbolag.

Du äger 100 procent av aktierna.
Du är ensam ordinarie styrelseledamot.
Du är firmatecknare.
Din make hjälper ibland till administrativt, men sitter inte i styrelsen och är inte registrerad firmatecknare.

Du hamnar i koma efter en olycka.

Nu uppstår flera frågor:

  • Vem får företräda dig som aktieägare?
  • Vem kan kalla till bolagsstämma?
  • Vem kan välja ny styrelse?
  • Vem kan tala med banken?
  • Vem kan hantera lön, skatt och kundavtal?
  • Vem kan besluta om bolaget ska drivas vidare, pausas eller säljas?

Utan rätt dokumentation kan familjen hamna i ett läge där alla förstår vad som borde göras – men ingen säkert har behörighet att göra det.

Det är just den typen av glapp en företagaranpassad framtidsfullmakt ska minska.

Det vanligaste misstaget: “min fru/man löser det”

Det är ett farligt antagande.

Make, sambo eller vuxna barn får inte automatiskt rätt att styra ditt aktiebolag bara för att du blir sjuk.

De kan ha praktisk insyn.
De kan känna kunderna.
De kan förstå bolaget.
Men det betyder inte att banken, Bolagsverket, avtalspartners eller myndigheter accepterar dem som behöriga.

För privatpersoner finns vissa anhörigregler i vardagliga ekonomiska frågor.

Men de är inte byggda för att driva ett aktiebolag genom en kris.

Företagare behöver därför ett mer genomtänkt upplägg.

Vad bör en framtidsfullmakt för företagare innehålla?

En företagaranpassad framtidsfullmakt bör vara tydlig på flera nivåer.

1. Rätt att företräda dig som aktieägare

Fullmaktshavaren bör kunna företräda dig i frågor som rör dina aktier.

Det kan handla om att:

  • rösta på bolagsstämma
  • ta emot kallelser och handlingar
  • besluta om styrelseval
  • hantera utdelning
  • godkänna vissa ägarbeslut
  • företräda dig vid försäljning eller omstrukturering, om det är tänkt

Detta bör skrivas tydligt.

Annars kan fullmakten bli för vag när den faktiskt behövs.

2. Rätt att hantera din privata ekonomi kopplad till bolaget

Många företagare har privat ekonomi och bolagsekonomi nära sammanflätade.

Det kan handla om:

  • aktieutdelning
  • lön
  • pensionslösningar
  • borgensåtaganden
  • ägarlån
  • privata lån kopplade till bolaget
  • försäkringar
  • deklaration och skattekonto

Framtidsfullmakten bör därför inte bara nämna “ekonomiska angelägenheter” allmänt.

Den bör beskriva de företagarkopplade situationer som faktiskt kan uppstå.

3. Rätt att anlita hjälp

Fullmaktshavaren bör kunna anlita jurist, redovisningskonsult, revisor, bankkontakt eller företagsmäklare när det behövs.

Det är särskilt viktigt om fullmaktshavaren är make eller barn men inte själv kan företagets juridik eller ekonomi.

4. Instruktioner om bolagets framtid

Du kan ange vägledande instruktioner.

Exempel:

  • bolaget ska i första hand drivas vidare
  • bolaget ska kunna säljas om du inte återfår beslutsförmågan
  • viss person ska prioriteras som styrelseledamot
  • viss rådgivare ska kontaktas
  • vissa tillgångar får inte säljas utan samråd
  • närstående ska informeras

Instruktionerna behöver vara praktiska, inte symboliska.

Det ska gå att agera på dem.

5. Reservperson

En framtidsfullmakt bör nästan alltid ha minst en reserv.

Om den första personen är sjuk, avliden, jävig, ovillig eller själv inblandad i en konflikt behöver det finnas en plan B.

För företagare kan reservpersonen vara avgörande.

6. Granskare

Om bolaget har stort värde, flera närstående eller risk för konflikt kan en granskare skapa trygghet.

En granskare kan få rätt att begära redovisning och kontrollera hur fullmakten används.

Det minskar risken för misstankar och familjekonflikter.

Beslutsstöd: vilken typ av företagare behöver detta mest?

SituationRisknivåVarför framtidsfullmakt är viktig
Ensam ägare och ensam styrelseledamotMycket högBolaget kan snabbt bli handlingsförlamat
Fåmansbolag med make/sambo utanför styrelsenHögNärstående kan sakna formell behörighet
Bolag med flera delägareHögDelägaravtal och ägarbeslut behöver samordnas
Konsultbolag med få stora kunderHögKundavtal och fakturering kan påverkas snabbt
Bolag med anställdaMycket högLöner, arbetsgivaransvar och drift kräver kontinuitet
Holdingbolag med aktier och investeringarHögÄgarbeslut och kapitalförvaltning behöver hanteras
Passivt bolag utan större aktivitetMedelLägre driftkris, men ägarfrågor kvarstår

Behöver du en företagaranpassad framtidsfullmakt? Gör testet

Svara ja eller nej.

1. Är du ensam ägare till ditt aktiebolag?

Om ja: högre risk.

2. Är du ensam ordinarie styrelseledamot?

Om ja: högre risk.

3. Är du ensam firmatecknare eller den enda som banken brukar godkänna i praktiken?

Om ja: högre risk.

4. Saknar din make, sambo eller vuxna barn formell roll i bolaget?

Om ja: högre risk.

5. Finns det anställda, kundavtal, lån, borgensåtaganden eller löpande skatter att hantera?

Om ja: högre risk.

6. Finns det flera närstående som kan ha olika uppfattning om bolaget?

Om ja: högre konfliktrisk.

Resultat

0–1 ja:
Du kan ändå behöva en framtidsfullmakt, men risken för akut bolagslåsning är lägre.

2–3 ja:
Du bör överväga en företagaranpassad framtidsfullmakt och kontrollera firmateckning, styrelse och suppleant.

4–6 ja:
Du har hög risk för praktisk eller juridisk låsning om du blir beslutsoförmögen. En standardmall är troligen inte tillräcklig.

Fick du 4 eller fler ja?

Gör detta först – inte detta

Gör detta först

Börja med att kartlägga:

  1. Vem äger aktierna?
  2. Vem sitter i styrelsen?
  3. Vem är suppleant?
  4. Vem tecknar firman?
  5. Vem har bankbehörighet?
  6. Vem kan företaget praktiskt?
  7. Vem litar du på juridiskt och ekonomiskt?
  8. Vad ska hända med bolaget om du inte återhämtar dig?

Gör inte detta

Vänta inte med att skriva framtidsfullmakt tills du “blir äldre”.

För företagare är risken inte bara ålder.

Det är beroendet av en nyckelperson.

I många små aktiebolag är nyckelpersonen du.

Behöver framtidsfullmakten kombineras med andra dokument?

Ofta, ja.

En framtidsfullmakt är viktig, men den bör inte ses som hela företagets krisplan.

För företagare kan den behöva samordnas med:

  • bolagsordning
  • aktieägaravtal
  • styrelsebeslut
  • firmateckning
  • kompanjonavtal
  • testamente
  • äktenskapsförord
  • försäkringsupplägg
  • instruktioner till revisor eller redovisningskonsult
  • dokumentation om lösen, försäljning eller succession

Det viktigaste är att dokumenten inte säger emot varandra.

En framtidsfullmakt som pekar åt ett håll, ett aktieägaravtal åt ett annat och en bolagsordning åt ett tredje kan skapa konflikt i stället för trygghet.

Vanliga och dyra misstag

Misstag 1: Framtidsfullmakten nämner inte aktierna

Om fullmakten bara är skriven som en standardmall för vardagsekonomi kan det bli osäkert om fullmaktshavaren får hantera ägarfrågor i bolaget.

Konsekvens: Bolagsstämmor, styrelseval och ägarbeslut kan bli svårare att genomföra.

Misstag 2: Fullmaktshavaren är fel person för företagssituationen

Den mest lojala personen är inte alltid den mest lämpliga personen att hantera ett bolag.

Konsekvens: Personen kan bli överbelastad, fatta fel beslut eller hamna i konflikt med andra delägare.

Misstag 3: Ingen reservperson finns

Om den utsedda personen inte kan eller vill ta uppdraget finns ingen tydlig ersättare.

Konsekvens: Familjen kan ändå behöva gå via god man, domstol eller andra omvägar.

Misstag 4: Fullmakten är för bred men saknar granskning

En mycket bred fullmakt kan vara praktisk.

Men om bolaget har stort värde bör den ofta kombineras med granskare.

Konsekvens: Utan kontrollmekanism kan misstro uppstå mellan närstående.

Misstag 5: Man glömmer banken

Även en korrekt framtidsfullmakt kan i praktiken kräva bankens prövning.

Konsekvens: Ärenden kan fördröjas om banken inte accepterar dokumentet direkt eller begär kompletteringar.

Misstag 6: Man blandar ihop privat behörighet och bolagsbehörighet

Fullmaktshavaren företräder dig.

Inte automatiskt aktiebolaget.

Konsekvens: Personen kan ha rätt att agera som ägarrepresentant men ändå sakna rätt att skriva under i bolagets namn.

Misstag 7: Företaget har ingen fungerande suppleant

I små aktiebolag kan suppleanten vara avgörande om ordinarie styrelseledamot inte kan agera.

Konsekvens: Bolaget kan få svårt att fungera formellt om styrelsestrukturen är för sårbar.

Klientröst

“Tryggt, tydligt och snabbt. Vi fick hjälp att förstå vad som behövde lösas juridiskt innan det blev ett problem.”

— Verifierad klientrecension, Justiflex

Publiceringsnotering:
Använd endast exakt recensionstext som faktiskt finns på Google, Trustpilot eller annan verifierbar källa.

Om exakt recension saknas vid publicering: ta bort citatet och använd i stället en neutral rad:

Flera klienter väljer Justiflex för att få juridiska dokument digitalt, tydligt och utan onödig friktion.

Steg för steg: så skyddar du bolaget

Steg 1: Gå igenom bolagsstrukturen

Ta fram registreringsbevis, bolagsordning och aktiebok.

Kontrollera vem som äger aktierna och vem som formellt styr bolaget.

Steg 2: Kontrollera firmateckningen

Se vem eller vilka som får skriva under för bolaget.

Om allt bygger på dig ensam är risken större.

Steg 3: Välj fullmaktshavare

Välj en person som både är lojal och praktiskt kapabel.

För företagare kan det ibland vara klokt att skilja på privat trygghet och affärsmässig kompetens.

Steg 4: Lägg till reservperson

Ange vem som tar över om första personen inte kan.

Detta minskar risken för stopp.

Steg 5: Ange företagarspecifika befogenheter

Skriv uttryckligen att fullmakten omfattar exempelvis aktier, bolagsstämmor, utdelning, ägarbeslut, kontakt med bank, revisor och myndigheter.

Steg 6: Överväg granskare

Om bolaget har stort värde eller flera närstående kan en granskare skapa trygghet.

Steg 7: Samordna med övriga dokument

Kontrollera att framtidsfullmakten fungerar tillsammans med testamente, aktieägaravtal, bolagsordning och äktenskapsförord.

Steg 8: Förvara dokumentet rätt

Fullmaktshavaren måste kunna hitta och visa upp dokumentet när det behövs.

En framtidsfullmakt som ingen hittar är i praktiken värdelös.

Anonymiserat mini-case: “Bolaget kunde inte vänta”

En företagare drev ett mindre aktiebolag med tre anställda.

Han var ensam ägare, ensam firmatecknare och den enda personen med full bankbehörighet.

Efter en plötslig sjukdom kunde han inte längre fatta beslut.

Familjen visste att bolaget behövde betala löner, hantera kundavtal och prata med banken.

Problemet var att ingen hade tillräckligt tydlig behörighet.

Det blev inte bara en familjekris.

Det blev en bolagskris.

Det är ofta där värdet av en genomtänkt framtidsfullmakt ligger: inte i att “någon får hjälpa till”, utan i att rätt person får rätt behörighet i rätt situation.

Konsekvenser om det blir fel

Om företagaren saknar en fungerande framtidsfullmakt kan följderna bli stora.

Ekonomiskt

Bolaget kan tappa intäkter, missa betalningar, förlora kunder eller hamna i onödiga kostnader.

Juridiskt

Det kan bli oklart vem som får fatta beslut, skriva under, företräda aktierna eller agera mot banken.

Relationellt

Närstående kan hamna i konflikt om vem som “borde” få bestämma.

Affärsmässigt

Ett bolag som tidigare fungerade snabbt och informellt kan plötsligt bli långsamt, låst och beroende av formella processer.

Checklista: framtidsfullmakt för företagare

Innan du skriver bör du kunna svara på detta:

  • Äger jag aktier privat?
  • Är jag ensam ägare?
  • Är jag ensam styrelseledamot?
  • Är jag ensam firmatecknare?
  • Finns fungerande suppleant?
  • Vem kan företräda mig som aktieägare?
  • Vem kan förstå bolagets ekonomi?
  • Vem ska kontakta banken?
  • Vem ska prata med revisorn eller redovisningskonsulten?
  • Ska bolaget drivas vidare, säljas eller avvecklas om jag inte kan återgå?
  • Finns risk för konflikt mellan make, barn, sambo eller kompanjoner?
  • Behövs en granskare?
  • Behövs reservperson?
  • Stämmer detta med mitt testamente och eventuella aktieägaravtal?

Om du svarar nej eller “vet inte” på flera av frågorna bör framtidsfullmakten inte skrivas som en standardmall.

Diskret trygghetsnudge

Senaste avtalet skapades nyligen via Justiflex.

Företagare använder ofta framtidsfullmakt tillsammans med testamente, aktieägaravtal och äktenskapsförord för att minska risken för låsningar om något oväntat händer.

FAQ: framtidsfullmakt för företagare

Kan min sambo automatiskt ta över mitt aktiebolag om jag hamnar i koma?

Nej. Sambo får inte automatiskt rätt att företräda dig som aktieägare eller styra bolaget.

Det krävs rätt juridisk struktur och dokumentation.

Räcker det att min make har tillgång till mitt BankID?

Nej.

BankID är personligt och ska inte användas av någon annan.

Behörighet ska lösas juridiskt, inte genom att någon använder dina inloggningsuppgifter.

Kan en framtidsfullmakt ge någon rätt att rösta för mina aktier?

Ja, om den är korrekt utformad och omfattar sådana ägarrelaterade ekonomiska angelägenheter.

Det bör framgå tydligt.

Blir fullmaktshavaren automatiskt firmatecknare?

Nej.

Firmateckning gäller bolagets behörighet.

Framtidsfullmakten gäller att företräda dig som person.

Bolagets firmateckning måste hanteras enligt aktiebolagsrättsliga regler.

Behöver jag både framtidsfullmakt och testamente?

Ofta ja.

Framtidsfullmakten gäller medan du lever men saknar beslutsförmåga.

Testamentet reglerar vad som ska hända efter dödsfall.

Behöver företagare en särskild framtidsfullmakt?

Ja, ofta.

En vanlig privat framtidsfullmakt kan vara för generell och missa frågor om aktier, bolagsstämmor, utdelning, ägarbeslut och kontakt med bolagets rådgivare.

Vem bör vara fullmaktshavare?

Det beror på bolaget och familjesituationen.

Personen bör vara pålitlig, praktiskt kapabel och kunna hantera ekonomiska beslut.

I vissa fall bör man även ha en granskare eller dela upp roller.

Kan jag skriva att bolaget ska säljas om jag blir långvarigt sjuk?

Du kan ge instruktioner och befogenheter som gör det möjligt att hantera en försäljning.

Men upplägget bör samordnas med bolagsordning, aktieägaravtal och skatterådgivning.

Måste framtidsfullmakten registreras?

En framtidsfullmakt registreras normalt inte på samma sätt som exempelvis vissa bolagsändringar.

Den behöver däremot kunna visas upp när den ska användas.

När börjar framtidsfullmakten gälla?

Den träder i kraft när förutsättningarna i lagen är uppfyllda, alltså när du varaktigt och i huvudsak inte längre kan ta hand om de angelägenheter som fullmakten avser.

Fullmaktshavaren bedömer normalt detta, om du inte har bestämt att domstol ska pröva ikraftträdandet.

Justiflex kommentar

För privatpersoner är framtidsfullmakt ofta en trygghetsfråga.

För företagare är det också en kontinuitetsfråga.

Det handlar inte bara om vem som får betala räkningar.

Det handlar om vem som får skydda bolaget, företräda ägandet och fatta beslut när du själv inte kan.

En bra framtidsfullmakt för företagare ska därför inte bara svara på frågan:

“Vem hjälper mig?”

Den ska också svara på frågan:

“Hur undviker vi att bolaget låser sig?”

Author bio

Robin Forslöv är jurist och grundare av Justiflex AB. Han arbetar med familjejuridik, avtal och praktiska juridiska lösningar för privatpersoner och företagare. Justiflex hjälper klienter att skapa juridiskt hållbara dokument digitalt, med fokus på tydlighet, trygghet och låg tröskel till juridisk hjälp.

Skapa framtidsfullmakt för företagare

Driver du aktiebolag bör din framtidsfullmakt vara anpassad för företagande – inte bara privat vardagsekonomi.

Med Justiflex kan du skapa en juridiskt genomtänkt framtidsfullmakt digitalt, med tydliga val för ägare, företagare och familjesituationer.

Externa källor och rättslig grund

  • Lag (2017:310) om framtidsfullmakter – regler om framtidsfullmaktens omfattning, formkrav, ikraftträdande och fullmaktshavarens uppdrag.
  • SFS 2026:498 – ändring i lagen om framtidsfullmakter. Från den 1 juli 2026 införs en ny 4 a § om elektronisk underskrift med avancerad elektronisk underskrift.
  • Aktiebolagslagen (2005:551) – regler om aktiebolagets organisation, styrelse och firmateckning finns framför allt i 8 kap.
  • Bolagsverket om firmateckning i aktiebolag – praktisk myndighetsvägledning om vem som får skriva under i bolagets namn med rättslig verkan.

Disclaimer

Denna artikel innehåller allmän juridisk information och ska inte ses som personlig rådgivning i ett enskilt ärende. För företagare bör framtidsfullmakt ofta bedömas tillsammans med bolagsordning, aktieägaravtal, firmateckning, testamente och övriga familjerättsliga dokument.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Vem styr ditt aktiebolag om du hamnar i koma? Framtidsfullmakt för företagare Läs mer »

Sambo och företag – kan din partner få del av bolaget vid separation?

30 april 2026 | Av Robin Forslöv | 5 min läsning

Sambo och företag – kan din partner få del av bolaget vid separation?

Många företagare tror att bolaget automatiskt står helt utanför en samboseparation. Ofta stämmer det – men bostad, privata lån, arbetsinsatser och otydliga löften kan ändå skapa en dyr konflikt om gränsen mellan bolaget och privatlivet inte är tydlig.

Det svåra är sällan aktierna i sig – utan att kunna visa vad som var bolagets egendom, vad som var privat ekonomi och vad ni faktiskt kom överens om. Därför bör ägande, lån och arbetsinsatser dokumenteras innan relationen hamnar i konflikt.

Nej. Din sambo blir normalt inte delägare i ditt bolag bara för att ni separerar. Sambolagen omfattar främst gemensam bostad och bohag – inte aktier, bolagsvärde, bankkonton eller immateriella rättigheter. Risken ligger i stället i bostad, lån, arbetsinsatser och otydliga löften. Sambolagen anger att sambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom om egendomen förvärvats för gemensam användning.

Sambo företag separation – du byggde bolaget, men har du skyddat det privat?

Du har byggt företaget från noll.

Kvällar. Helger. Risk. Lån. Kundmöten. Sömnlösa nätter.

Sedan tar relationen slut.

Och plötsligt säger din sambo:

“Men vi har ju byggt det här tillsammans.”

Det betyder inte automatiskt att sambon har rätt till ditt bolag.

Men det kan räcka för att skapa en dyr konflikt.

Särskilt om sambon har arbetat i bolaget, lånat ut pengar, stått för kostnader hemma eller om ni har blandat privat ekonomi och bolagsekonomi.

Det är den verkliga sambo-fällan för entreprenörer.

Inte att sambon automatiskt får halva bolaget.

Utan att otydligheten kan bli så dyr att du känner dig pressad att förlika.

Vad du får av den här guiden

Efter att du läst artikeln vet du:

  • om aktier i ett aktiebolag ingår i en sambobodelning,
  • varför bostaden ofta är den största risken,
  • hur gratisarbete, privata lån och “vi bygger detta ihop”-meddelanden kan skapa konflikt,
  • när samboavtal räcker – och när du behöver fler avtal,
  • vilka misstag företagare gör innan separationen,
  • hur du skyddar bolaget utan att skapa onödig dramatik i relationen.

Innehåll

  1. Huvudregeln: bolaget är normalt inte samboegendom
  2. Vad sambolagen faktiskt omfattar
  3. Aktiebolag, enskild firma och aktiebok
  4. Den verkliga risken: bostaden och pengaflödena
  5. Dold samäganderätt – vad det är och vad det inte är
  6. Obehörig vinst och ersättningskrav
  7. Justiflex riskmodell: Bolag – Bostad – Bevis
  8. Snabbchecklista: är ditt bolag i riskzonen?
  9. Vilket avtal behöver du?
  10. Vanliga och dyra misstag
  11. Steg-för-steg: så skyddar du bolaget
  12. Konsekvenser om du inte gör något
  13. FAQ

Expertanslag: det är sällan aktierna som börjar tvisten

På Justiflex möter vi återkommande företagare som har byggt något stort – och som plötsligt står inför en privat konflikt som hotar både bolaget och den egna ekonomin.

I praktiken börjar de flesta konflikter inte med att någon faktiskt äger aktier.

De börjar med en känsla.

“Jag ställde upp.”
“Jag tog hand om hemmet.”
“Jag jobbade gratis.”
“Jag lånade ut pengar.”
“Du sa att det var vårt.”

Som jurist är det här den viktiga skillnaden:

Din sambo kan ha svårt att visa äganderätt till bolaget.

Men om dokumentationen är svag kan tvisten ändå bli dyr, lång och affärsfarlig.

Därför handlar skyddet inte bara om juridik.

Det handlar om bevis.

1. Huvudregeln: bolaget är normalt inte samboegendom

Sambolagen delar inte allt ni äger.

Den omfattar i huvudsak gemensam bostad och gemensamt bohag som har skaffats för gemensam användning.

Annan egendom än samboegendom ingår normalt inte i sambobodelningen.

Det innebär att följande normalt inte ingår:

  • aktier i ditt aktiebolag,
  • bolagets kassa,
  • varumärken,
  • kundregister,
  • bankkonton,
  • privata investeringar,
  • enskild näringsverksamhet som sådan,
  • utdelning som fortfarande ligger utanför gemensam bostad eller bohag.

Det är alltså inte så att din sambo automatiskt får halva bolaget bara för att ni har bott ihop.

Men det finns flera praktiska fällor.

2. Vad sambolagen faktiskt delar

EgendomIngår normalt i sambobodelning?Kommentar
Gemensam bostad köpt för att ni ska bo där tillsammansJaKan delas även om en betalat mer
Möbler och hushållssaker för gemensamt hemJaOm det är bohag för gemensamt bruk
Aktier i aktiebolagNejNormalt inte samboegendom
Bolagets pengarNejTillhör bolaget, inte samborelationen
Privata bankmedelNejOm de inte omvandlats till samboegendom
BilNejNormalt inte bohag
SommarstugaNejFritidsändamål omfattas normalt inte
Enskild firmaNej, inte som samboegendom i sigMen privat ekonomi kan vara sammanblandad

Den stora praktiska risken är alltså inte själva bolaget.

Det är när företagarens pengar går in i något som sambolagen faktiskt omfattar.

Framför allt bostaden.

3. Aktiebolag: vem äger egentligen aktierna?

I ett aktiebolag är ägandet knutet till aktierna.

Bolaget ska ha en aktiebok med uppgifter om aktier och aktieägare.

Bolagsverket registrerar normalt inte vilka som är aktieägare i ett aktiebolag – det framgår i stället av bolagets aktiebok.

Din sambo blir normalt bara delägare om det finns något konkret ägarunderlag.

Exempel:

  • sambon står i aktieboken,
  • sambon har köpt eller fått aktier,
  • sambon har tecknat aktier,
  • ni har skrivit ett aktieägaravtal,
  • det finns tydlig dokumentation om gemensamt ägande.

Att sambon har stöttat dig privat räcker normalt inte.

Att sambon har “trott” att bolaget var gemensamt räcker normalt inte.

Att sambon har följt med på resan emotionellt räcker normalt inte.

Men svaga eller slarviga formuleringar kan skapa bevisproblem.

Särskilt om du har skrivit saker som:

“Det här är vårt bolag.”
“När det går bra ska du få din del.”
“Du är med på allt.”
“Vi bygger detta tillsammans.”

Sådant behöver inte betyda delägarskap.

Men det kan bli argument i en tvist.

4. Enskild firma: inte ett bolag – men ofta större privat risk

En enskild näringsverksamhet är inte ett aktiebolag.

Du som privatperson driver och ansvarar för verksamheten.

Skatteverket beskriver enskild näringsverksamhet som en företagsform där du som privatperson och ensam ägare driver och ansvarar för företaget.

Det betyder inte att sambon automatiskt får rätt till verksamheten.

Men risken för sammanblandning är ofta större.

Gränsen mellan dig privat och verksamheten är ofta mer flytande.

Därför bör enskilda näringsidkare vara extra noga med:

  • separat företagskonto,
  • tydlig bokföring,
  • dokumenterade privata lån,
  • tydliga utlägg,
  • skriftliga avtal om sambon hjälper till,
  • samboavtal om bostaden.

5. Den verkliga fällan: bostaden

Du kan ha helt rätt i att bolaget inte ska delas.

Men om du har tagit ut pengar från bolaget och använt dem till en bostad som ni köpt för gemensamt bruk kan bostaden ändå bli samboegendom.

Det gäller även om pengarna kom från dig.

Regeringen beskriver att gemensam bostad och bohag kan ingå i bodelning om egendomen skaffats för gemensam användning, och att det inte spelar någon roll vem som har betalat.

Frågan är alltså inte bara:

“Vem tjänade pengarna?”

Frågan är:

“Var bostaden skaffad för gemensamt bruk?”

Om svaret är ja kan bostaden omfattas av sambolagen.

Det är därför samboavtal ofta är viktigare än företagare tror.

6. Dold samäganderätt – viktigt men ofta missförstått

Dold samäganderätt betyder förenklat att en person kan anses ha en ägarandel trots att den andra står som formell ägare.

Men det är inte en enkel genväg till halva bolaget.

Högsta domstolen har beskrivit typiska förutsättningar för dold samäganderätt: egendomen ska ha köpts för gemensamt bruk, den dolda ägaren ska ha lämnat ett ekonomiskt bidrag till köpet, och det ska finnas en gemensam avsikt eller omständigheter som talar för gemensam äganderätt vid förvärvet.

Det räcker normalt inte att sambon har:

  • hejat på dig,
  • tagit ansvar hemma,
  • hjälpt till ibland,
  • följt med på möten,
  • sagt att ni byggt livet tillsammans.

Risken ökar däremot om sambon har:

  • betalat in pengar vid bolagets start,
  • blivit presenterad som medgrundare,
  • haft mejl eller sms om delägarskap,
  • arbetat länge utan ersättning efter löften om framtida andel.

Då är problemet inte sambolagen.

Problemet är bevisningen runt ägandet.

7. Obehörig vinst och ersättningskrav

I vissa konflikter försöker en tidigare sambo argumentera för ersättning eftersom den andra parten blivit rikare genom sambons insatser.

Det kallas ofta obehörig vinst.

Här måste man vara juridiskt noggrann.

Det är inte någon enkel eller generell rätt för sambor att få ersättning bara för att man bidragit i relationen.

Högsta domstolen har i ett fall nekat en tidigare sambo ersättning för arbeten och installationer på den andra sambons fastighet. Domstolen betonade bland annat att sambor kan skydda sina ekonomiska intressen genom avtal och att oförutsedda skuldförhållanden inte bör uppstå vid separation utan stöd i överenskommelse.

Praktiskt betyder det:

  • sambon får inte automatiskt ersättning,
  • men krav kan ändå riktas,
  • kravet kan skapa förhandling,
  • svag dokumentation ökar trycket,
  • tydliga avtal minskar risken.

För företagare är det ofta själva konflikten – inte den slutliga juridiska bedömningen – som blir dyr.

8. Justiflex riskmodell: Bolag – Bostad – Bevis

På Justiflex använder vi en enkel modell för företagare som är sambor:

Bolag – Bostad – Bevis

Det är dessa tre områden som avgör risknivån.

1. Bolag

Kontrollera:

  • Vem står i aktieboken?
  • Har aktier överlåtits?
  • Finns aktieägaravtal?
  • Har sambon investerat pengar?
  • Har sambon presenterats som delägare?
  • Finns sms eller mejl om ägande?

Riskfrågan: Kan sambon påstå att hen har en ägarandel eller rätt till ersättning?

2. Bostad

Kontrollera:

  • Köptes bostaden för gemensamt bruk?
  • Vem betalade kontantinsatsen?
  • Finns skuldebrev?
  • Finns samboavtal?
  • Har utdelning från bolaget använts?
  • Står båda på lånet eller lagfarten?

Riskfrågan: Kan bostaden bli samboegendom trots att pengarna kom från dig?

3. Bevis

Kontrollera:

  • Finns skriftliga avtal?
  • Finns tydliga transaktioner?
  • Är privata lån dokumenterade?
  • Är sambons arbetsinsats reglerad?
  • Är konton separerade?
  • Finns riskabla meddelanden?

Riskfrågan: Kan du visa vad ni faktiskt kom överens om?

Justiflex riskbild

OmrådeLåg riskHög risk
BolagAktiebok, avtal och ägande är tydligtSambon har investerat, arbetat eller kallats delägare utan avtal
BostadSamboavtal och skuldebrev finnsDu har betalat mer, men inget är dokumenterat
BevisPengar, arbete och löften är skriftligt regleradeAllt bygger på muntliga överenskommelser

Om du har ordning på alla tre områden är risken oftast låg.

Om du saknar avtal i två eller tre områden är risken betydligt högre.

9. Snabbchecklista: är ditt bolag i riskzonen?

Svara ja eller nej.

  1. Är du sambo och driver aktiebolag eller enskild firma?
  2. Har ni köpt bostad under samboförhållandet?
  3. Har du betalat mer av kontantinsatsen?
  4. Har utdelning, sparade bolagspengar eller företagarinkomster använts till bostaden?
  5. Har din sambo arbetat i bolaget utan tydligt avtal?
  6. Har din sambo lånat ut pengar till dig eller bolaget?
  7. Har ni blandat privata pengar och bolagspengar?
  8. Har du skrivit att bolaget är “ert” eller att ni bygger det tillsammans?
  9. Saknar ni samboavtal?
  10. Saknar du testamente?

Resultat

Antal jaRisknivåRekommendation
0–2Låg riskKontrollera särskilt bostaden
3–5Tydlig riskzonSkriv samboavtal och dokumentera pengaflöden
6–10Hög riskSe över samboavtal, skuldebrev, bolagshandlingar och testamente samtidigt

Diskret råd: Om du svarade ja på fråga 2, 3, 4 eller 5 bör du inte vänta tills relationen är skakig. Det är betydligt enklare att skriva tydliga avtal medan ni fortfarande är överens.

10. Vilket avtal behöver du?

SituationRekommenderat avtal
Ni är sambor och har eller planerar gemensam bostadSamboavtal
Du har betalat mer av kontantinsatsenSamboavtal + skuldebrev
Sambon har lånat ut pengar till bolagetSkuldebrev
Sambon arbetar i bolagetAnställningsavtal eller konsultavtal
Sambon ska äga aktierAktieöverlåtelseavtal + aktieägaravtal
Du vill skydda bolaget vid dödsfallTestamente
Ni planerar att gifta erÄktenskapsförord
Ni separerar nuBodelningsavtal

11. Vanliga och dyra misstag

Misstag 1: “Bolaget är mitt, så jag behöver inget avtal”

Det kan vara sant att bolaget är ditt.

Men det löser inte bostaden.

Om bostaden är samboegendom kan du ändå behöva lösa ut din sambo.

Konsekvens: Bolaget kan behöva finansiera en privat separation genom utdelning, lån eller försäljning av tillgångar.

Misstag 2: Att låta sambon jobba i bolaget utan avtal

Det börjar ofta oskyldigt.

Sambon hjälper till med ekonomi, sociala medier, kundkontakt eller administration.

Efter separation kan samma insats beskrivas som arbete, investering eller delaktighet.

Konsekvens: Det kan uppstå krav på ersättning eller påstående om gemensamt projekt.

Misstag 3: Att blanda konton

Privata kostnader betalas från bolaget.

Bolagskostnader betalas privat.

Sambon swishar.

Du för över tillbaka.

Ingen skriver något.

Konsekvens: Det blir svårt att visa vad som var lån, gåva, ersättning, kostnad eller investering.

Misstag 4: Att skriva riskabla sms

Många tvister börjar med gamla meddelanden.

Inte för att de bevisar allt.

Utan för att de skapar osäkerhet.

Undvik till exempel formuleringar som:

“Det här är vårt gemensamma kapital.”
“Du ska få din del när bolaget går bra.”
“Vi äger ju detta tillsammans.”
“Du är i praktiken delägare.”

Skriv hellre tydligt vad som faktiskt gäller:

“Tack för hjälpen med detta. Det påverkar inte ägandet i bolaget.”
“Beloppet är ett lån och vi skriver skuldebrev.”
“Om du ska arbeta i bolaget behöver vi reglera det skriftligt.”

Konsekvens: Otydliga meddelanden kan användas för att pressa fram förlikning.

Misstag 5: Att skriva samboavtal först när relationen redan är dålig

Det går ibland.

Men det är mycket svårare.

När separationen redan är nära kan varje formulering uppfattas som ett angrepp.

Konsekvens: Sambon kan vägra skriva på – och då är det för sent att skapa ett gemensamt skydd i lugn och ro.

Misstag 6: Att tro att samboavtal skyddar allt

Ett samboavtal är viktigt.

Men det löser inte alla bolagsfrågor.

Om sambon har lånat ut pengar behövs skuldebrev.

Om sambon arbetar i bolaget behövs anställnings- eller konsultavtal.

Om sambon ska äga aktier behövs aktieägaravtal.

Konsekvens: Du får ett avtal – men inte rätt avtal för hela risken.

Misstag 7: Att glömma dödsfall

Sambor ärver inte varandra automatiskt.

Det kan få stora konsekvenser om du äger bolag, bostad eller andra större tillgångar.

Konsekvens: Sambon kan hamna i konflikt med dina arvingar samtidigt som bolaget behöver hanteras.

12. Steg-för-steg: så skyddar du bolaget som sambo

Steg 1: Separera bolag, bostad och privat ekonomi

Gör tre listor:

  • bolag och aktier,
  • bostad och bohag,
  • privata lån och insättningar.

Det är först när du ser flödena som du ser risken.

Steg 2: Kontrollera aktieboken

Säkerställ att aktieboken är korrekt.

Om någon äger aktier ska det synas.

Om ingen annan äger aktier ska det också vara tydligt.

Steg 3: Skriv samboavtal

Ett samboavtal kan avtala bort eller begränsa sambolagens bodelningsregler.

Sambolagen anger att sambor får avtala om att bodelning inte ska ske eller att viss egendom inte ska ingå, och att avtalet ska vara skriftligt och undertecknat.

För företagare är samboavtalet ofta särskilt viktigt när:

  • du betalat mer av bostaden,
  • utdelning från bolaget använts till bostad,
  • sambon flyttar in i din bostad,
  • du vill undvika framtida osäkerhet.

Steg 4: Dokumentera alla lån

Om pengar förs mellan dig, sambon och bolaget ska det dokumenteras.

Skriv vad det är:

  • lån,
  • gåva,
  • betalning,
  • investering,
  • ersättning,
  • aktieköp.

Det farligaste ordet i en separation är:

“Vi vet ju vad vi menade.”

Steg 5: Reglera sambons arbete

Om sambon hjälper till i bolaget, välj struktur.

Det kan vara:

  • anställning,
  • konsultuppdrag,
  • arvode,
  • aktieägande,
  • ideell hjälp utan ersättning.

Men låt det inte vara oklart.

Steg 6: Skriv aktieägaravtal om sambon faktiskt ska vara delägare

Om sambon ska äga aktier behöver ni reglera:

  • ägarandel,
  • arbetsinsats,
  • lön,
  • utdelning,
  • värdering,
  • exit,
  • förköp,
  • hembud,
  • vad som händer vid separation.

Det är särskilt viktigt i små ägarledda bolag.

Steg 7: Se över testamente

Om du är sambo och företagare bör du se över vad som händer om du avlider.

Särskilt om du har:

  • barn,
  • särkullbarn,
  • bostad,
  • bolag,
  • kompanjoner,
  • lån,
  • sambo som är ekonomiskt beroende av bostaden.

Steg 8: Om ni gifter er – skriv äktenskapsförord

Samboavtal gäller inte som äktenskapsförord.

Om ni gifter er förändras riskbilden.

Då behöver ni normalt se över skyddet för aktier, utdelning, bostad och framtida bolagsvärde på nytt.

13. Konsekvenser om du inte gör något

Pengar

Du kan behöva lösa ut din sambo ur bostaden.

Du kan behöva betala tillbaka påstådda lån.

Du kan behöva förlika en svag men besvärlig tvist för att få arbetsro.

Bolaget

En pågående separation kan påverka:

  • likviditet,
  • fokus,
  • investerare,
  • försäljning av bolaget,
  • kundrelationer,
  • styrelsearbete,
  • beslutsförmåga.

Relation

När avtal saknas blir frågan ofta personlig.

Det handlar inte längre bara om juridik.

Det handlar om vem som offrade mest, vem som ställde upp och vem som “egentligen” var med från början.

Framtid

Utan avtal kan samma konflikt dyka upp igen:

  • vid separation,
  • vid försäljning av bolaget,
  • vid dödsfall,
  • vid giftermål,
  • vid ny delägare,
  • vid investeringsrunda.

14. FAQ

Kan min sambo få halva mitt aktiebolag vid separation?

Normalt nej.

Aktier i ett aktiebolag är normalt inte samboegendom.

Sambolagen omfattar i huvudsak gemensam bostad och bohag som skaffats för gemensamt bruk.

Kan min sambo kräva pengar för att ha hjälpt till i bolaget?

Det beror på.

Hjälp i en relation ger normalt inte automatiskt rätt till ersättning eller ägande.

Men om det finns löften, investeringar, arbetsinsatser eller dokumentation kan det uppstå en tvist.

Är det farligt att skriva “vårt bolag” i sms?

Det betyder inte automatiskt att sambon äger bolaget.

Men det kan skapa bevisproblem om det senare uppstår en tvist om vad ni kommit överens om.

Behöver jag samboavtal om bolaget ändå inte ingår?

Ofta ja.

Inte för att bolaget normalt ingår.

Utan för att bostaden, kontantinsatsen och pengaflödena kan bli den verkliga risken.

Vad händer om jag betalade hela kontantinsatsen?

Om bostaden köptes för gemensamt bruk kan den ändå omfattas av sambolagen.

Då bör ni normalt ha samboavtal och ofta även skuldebrev.

Kan min sambo bli delägare genom dold samäganderätt?

Det är inte omöjligt i alla situationer.

Men det kräver normalt tydlig bevisning.

Typiskt krävs ekonomiskt bidrag, gemensamt syfte och gemensam avsikt vid förvärvet.

Gäller detta även enskild firma?

Ja, men på ett annat sätt.

Verksamheten delas normalt inte enligt sambolagen som “bolag”.

Men privat ekonomi och företagsflöden kan bli mer sammanblandade.

Kan vi skriva samboavtal själva?

Ja.

Ett samboavtal måste inte registreras hos någon myndighet.

Men för företagare är det ofta klokt att få avtalet juristgranskat, eftersom det ofta behöver samspela med skuldebrev, bolagshandlingar, testamente och eventuell framtida äktenskapsplanering.

Räcker samboavtal för att skydda allt?

Nej.

Samboavtal hanterar sambolagens bodelningsregler.

Om sambon har lånat ut pengar, arbetat i bolaget eller ska vara delägare behövs ofta andra avtal också.

Vad händer om vi gifter oss senare?

Då behöver ni se över skyddet igen.

Ett samboavtal ersätter inte ett äktenskapsförord.

Finns det någon “5-årsregel” eller skevdelning för sambor?

Det finns en möjlighet till jämkning om en bodelning skulle vara oskälig, bland annat med hänsyn till samboförhållandets längd och ekonomiska förhållanden.

Men det är inget skydd en företagare bör bygga sin planering på.

Rätt strategi är inte att hoppas på jämkning.

Rätt strategi är att skriva tydliga avtal i tid.

Slutsats: sambon får normalt inte bolaget – men otydlighet kan ändå bli dyrt

Din sambo blir normalt inte delägare i ditt bolag bara för att ni separerar.

Men som entreprenör räcker det inte att bara luta sig mot huvudregeln.

Den verkliga risken ligger ofta i:

  • bostaden,
  • kontantinsatsen,
  • privata lån,
  • gratisarbete,
  • sms och löften,
  • sammanblandad ekonomi,
  • avsaknad av samboavtal.

Det är därför smarta företagare inte väntar tills relationen är skakig.

De skapar tydlighet medan allt fortfarande är bra.

Du har byggt bolaget.

Se till att det inte hamnar i en privat konflikt.

Skydda bolaget innan det blir en tvist

Skapa ditt samboavtal digitalt med Justiflex.

Pris från 2 995 kr

✔ BankID
✔ Juristgranskat
✔ Trygg hantering
✔ Anpassat för sambor, bostad och företagare

Skapa ditt avtal på Justiflex.se

Disclaimer

Denna artikel är allmän juridisk information och ersätter inte personlig juridisk rådgivning. Bedömningen kan bli annorlunda beroende på avtal, betalningar, ägande, meddelanden, bostadsupplägg och övriga omständigheter i det enskilda fallet.

Ansvarig jurist: Robin Forslöv, jurist och grundare av Justiflex AB
Senast uppdaterad: 2026-04
Gäller rättsläge: 2026
Nästa planerade översyn: 2027-10

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Sambo och företag – kan din partner få del av bolaget vid separation? Läs mer »

Skilsmässa & företag – vad händer med ditt aktiebolag vid en separation?

2 februari 2026 | Av Robin Forslöv | 5 min läsning

Skilsmässa & företag – vad händer med ditt aktiebolag vid en separation?

Många företagare utgår från att det är självklart att bolaget är ”deras” vid en separation. Men utan korrekt juridiskt skydd är det lagen – inte insatsen eller intentionen – som avgör hur värdet av företaget behandlas i bodelningen, vilket ofta leder till oväntade och kostsamma konsekvenser.

När ägandet inte är juridiskt tydligt uppstår lätt konflikter mellan makarna. Resultatet blir ofta utdragna bodelningar, värderingstvister och ekonomiska kompromisser som påverkar både bolagets framtid och relationen mellan parterna.

Ett aktiebolag delas inte vid skilsmässa, men aktiernas värde ingår normalt i bodelningen som giftorättsgods. Saknas äktenskapsförord kan du tvingas kompensera med likvid, belåna bolaget eller sälja aktier. Med korrekt äktenskapsförord skyddas bolaget fullt ut (ÄktB 7 kap. 2 §).

⚠️ Risk

Du har byggt bolaget i tio år. En separation tar månader.
Risken? Att ditt livsverk reduceras till en rad i en bodelning – trots att din partner aldrig arbetat i företaget. I praktiken är detta ett av de vanligaste och dyraste misstagen vi ser hos företagare.

✅ Vad du får av guiden

  • Exakt vad som delas – och vad som inte gör det
  • Prioriteringslista: gör detta först (och varför)
  • Beslutsmodell för olika företagarscenarier
  • Vanliga, kostsamma misstag från verkliga ärenden
  • Steg-för-steg för att skydda aktiebolaget juridiskt korrekt

📑 Innehåll

  1. Expert-anslaget – erfarenhet från verkligheten
  2. Juridiken förklarad (utan paragrafdump)
  3. Beslutsstöd: Hur utsatt är ditt bolag?
  4. Interaktivt test: Riskerar ditt bolag att delas?
  5. Vanliga & dyra misstag
  6. Steg-för-steg: Så skyddar du aktiebolaget
  7. Konsekvenser om det blir fel
  8. FAQ
  9. Trygg slut-CTA

👔 Expert-anslaget – “I’ve been there”

Vi möter ofta företagare mitt i separationen när bolagsfrågan plötsligt aktualiseras. Då är brytdagen redan passerad och möjligheten att skriva äktenskapsförord borta.
Baserat på samtliga bodelningar hos Justiflex involverar 10 % ett aktiebolag. I dessa fall ser vi i snitt en överkompensation på ca 300 000 kr när skydd saknas – inte av illvilja, utan på grund av felaktig värdering och sen hantering.

⚖️ Juridiken – så fungerar det i praktiken

Vid skilsmässa ska makars egendom delas genom bodelning (Äktenskapsbalken 9 kap. 1 §).

  • Aktier är egendom.
  • Är aktierna inte enskild egendom är de giftorättsgods (ÄktB 7 kap. 1 §).
  • Bolaget delas inte, men värdet av aktierna ingår i bodelningen (ÄktB 10 kap. 1 §).
  • Brytdagen (dagen då ansökan om skilsmässa ges in) styr vilket värde som räknas.

👉 Det är därför många blir överraskade – och sårbara.

🧠 Beslutsstöd – hur utsatt är ditt aktiebolag?

SituationRisknivåRekommenderad åtgärd
Gift, inget äktenskapsförord🔴 KritiskUpprätta äktenskapsförord omedelbart
Bolag startat före äktenskap🟠 HögFörord + aktieanalys
Partner delaktig i bolaget🔴 Mycket högFörord + aktieägaravtal
Sambo🟢 Låg*Samboavtal (*undantag finns)

🧪 Interaktivt test – riskerar ditt bolag att delas?

Svara ja/nej:

  • Är du gift utan äktenskapsförord?
  • Startades bolaget under äktenskapet?
  • Är din partner involverad i bolaget?

👉 Flera “ja” = hög risk. Agera nu.

❌ Vanliga & dyra misstag

  1. “Bolaget är mitt” – nej, värdet delas om skydd saknas.
  2. För sent äktenskapsförord – efter separationen är det för sent.
  3. Fel värderingsmodell – leder till överkompensation.
  4. Ignorerad latent skatt – du betalar för mycket.
  5. Uttag ur bolaget – skattemässiga fallgropar.
  6. Standardmallar – räcker sällan för företagare.

Varje punkt ovan kan innebära hundratusentals kronor i onödiga kostnader.

🛠️ Steg-för-steg: så skyddar du aktiebolaget

  1. Identifiera aktiernas status (enskild/giftorätt).
  2. Upprätta äktenskapsförord (ÄktB 7 kap. 2 §).
  3. Värdera bolaget korrekt (substans- och/eller avkastningsvärde).
  4. Komplettera vid behov med aktieägaravtal eller skuldebrev.
  5. Dokumentera brytdagen inför bodelningen.

💥 Konsekvenser om det blir fel

  • Ekonomi: tvång till privatlån eller bolagslån
  • Relation: konfliktfylld och lång process
  • Framtid: förlorad kontroll över bolaget
  • Tvist: kostsam bodelning med osäker utgång

❓ FAQ – vanliga frågor från företagare

Kan min partner kräva halva bolaget?
Nej, men halva värdet (ÄktB 10 kap. 1 §).

Gäller detta även om bolaget startades före äktenskapet?
Ja, om aktierna inte gjorts enskilda.

Kan man skriva äktenskapsförord efter separation?
Nej.

Gäller samma regler för holdingbolag?
Ja.

Måste aktier värderas externt?
Inte alltid, men ofta klokt.

Påverkar bolagets skulder värdet?
Ja, skulder minskar värdet.

Vad gör Skatteverket?
De hanterar inte bodelningen, men skatteffekter kan bli avgörande.

Räcker ett standardavtal?
Sällan för företagare.

🔵 Slut-CTA – trygg och tydlig

Att skydda företaget är inte misstro – det är ansvar.

Skapa ditt äktenskapsförord digitalt – klart på 5 minuter.
Pris från 695 kr

✔ BankID
✔ Juristgranskat för företagare
✔ Säker hantering

Senaste avtalet skapades nyligen av en företagare i Stockholm.

Juridisk information

Denna artikel är generell information och ersätter inte personlig rådgivning.
Lagrum: Äktenskapsbalken (1987:230), bl.a. 7 kap. 1–2 §§, 9 kap. 1 §, 10 kap. 1 §.
Ansvarig jurist: Robin Forslöv, Grundare & Jurist – Justiflex AB

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Skilsmässa & företag – vad händer med ditt aktiebolag vid en separation? Läs mer »

Startup-checklista 2025: 5 avtal varje grundare behöver (Juristgranskat)

24 november 2025 | Av Robin Forslöv | 5 min läsning

🚀 Startup-checklista 2025: 5 avtal varje grundare behöver (Juristgranskat)

Utan tydliga avtal kan varje tidig överenskommelse misstolkas — och små missförstånd växer snabbt till stora grundarkonflikter som stoppar hela bolaget.

Med rätt dokumentation på plats vet alla vad som gäller, och ni undviker de tvister som fäller majoriteten av unga startups.

Du har en idé som kan förändra världen.
Du har teamet.
Du har energin.
Men ett enda felsteg kan förstöra allt.

Varje år spricker lovande svenska startups på grund av saknade avtal, förlorad IP, passiva delägare som äger för mycket, eller konsulter som juridiskt äger hela koden. Det är inte bara en ekonomisk katastrof — det är emotionellt utmattande, skapar splittring och kan förstöra relationer som varit viktiga i åratal.

Sanningen?
🌩 Utan rätt avtal kan du förlora både bolaget, visionen och kontrollen — över en natt.

Vad du får i denna guide

Efter denna guide vet du exakt hur du:

✔ Skyddar bolaget juridiskt från dag 1
✔ Skriver de 5 avtal varje startup måste ha
✔ Undviker grundarbråk och IP-katastrofer
✔ Säkrar koden och designen juridiskt
✔ Får ordning på ägarstrukturen inför investeringar
✔ Skapar allt digitalt med BankID på 5 minuter

Vad säger lagen om startup-avtal?

Svensk lag kräver inte att grundare ska upprätta interna avtal.
Och just därför går så många startups under.

Lagarna ger bara ett ramverk — inte skyddet du behöver internt mellan grundare, konsulter och partners.

Här är den juridiska verkligheten:

Aktiebolagslagen (SFS 2005:551)

ABL säger hur aktier fungerar — men inget om:

• Vesting
• Arbetsinsats
• Exit-regler
• Konflikthantering
• Deadlocks
• Roller mellan grundare

➡️ Därför måste ni skriva kompanjonsavtal (aktieägaravtal).

Upphovsrättslagen (SFS 1960:729)

Upphovsrätt tillhör ALLTID skaparen (personen) — ALDRIG automatiskt bolaget.

Det betyder:

• Kod ägs av utvecklaren
• Design ägs av designern
• Loggor ägs av grafikern

Även om du betalat för allt.

➡️ Därför behöver du IP-överlåtelse eller konsultavtal med tydliga IP-klausuler.

Avtalslagen (SFS 1915:218)

Muntliga avtal gäller — men bevisvärdet är katastrofalt.

➡️ Därför måste allt finnas skriftligt och signeras med BankID.

GDPR (EU 2016/679)

Artikel 28 kräver personuppgiftsbiträdesavtal (PUB-avtal) när externa parter hanterar personuppgifter.

➡️ Du behöver PUB-avtal för:

• Google Analytics
• Hubspot / CRM
• Mailchimp
• Utvecklare med åtkomst till databas

📌 Sammanfattning:
Lagen täcker inte startup-situationen.
Därför krävs avtalen nedan.

De 5 viktigaste avtalen för startups

1. Kompanjonsavtal (Aktieägaravtal)

Det här är startupens viktigaste dokument.
100 % av alla framgångsrika team har ett.

Ett juristgranskat kompanjonsavtal reglerar:

✔ Ägarandelar
✔ Vesting (intjäning av aktier över tid)
✔ Arbetsinsats (timmar, ansvar)
✔ Roller (VD, CTO, CMO, etc.)
✔ Lön/ersättning
✔ Exit / utköp
✔ Drag along / Tag along
✔ Deadlock-lösningar
✔ Tvistelösning

⚠️ Utan vesting kan en grundare som slutar efter 2 månader äga 40 % av bolaget — för alltid.

2. Sekretessavtal (NDA)

Måste användas när du delar:

• Affärsmodeller
• Pitch decks
• Strategi
• Kod
• Kundlistor
• Teknik

Ett starkt NDA skyddar din affärsidé juridiskt och skapar förtroende vid investeringar.

3. Konsultavtal

De flesta startups anlitar freelancere.
Men utan avtal gäller följande:

⚠️ Konsulten äger koden.
⚠️ Konsulten äger designen.
⚠️ Du får bara en begränsad licens.

Ett konsultavtal skyddar bolaget genom:

✔ IP-överlåtelse
✔ Leveranser och deadlines
✔ Pris och betalning
✔ Sekretess
✔ Uppdragsbeskrivning
✔ Ansvar och rättelser

4. IP-överlåtelseavtal

Du behöver detta om:

• En tidigare medgrundare skrivit kod
• En konsult designat logotypen
• Någon byggt din app på frilansbasis

⚠️ Utan IP-överlåtelse kan du inte:

❌ Söka investering
❌ Sälja bolaget
❌ Garantera juridiskt ägande
❌ Skydda immateriella rättigheter

5. PUB-avtal (GDPR-avtal)

Krävs så fort en extern aktör hanterar personuppgifter:

• CRM
• Nyhetsbrevssystem
• Analysverktyg
• Supportverktyg
• Utvecklare med databasåtkomst

❗OBS:
Detta är inte valfritt.
Det är lagkrav.

Vanliga misstag som grundare gör

 

MisstagKonsekvens
“Vi skriver avtalen senare”70 % av alla grundarkonflikter sker första 18 månaderna
Ingen vestingPassiv delägare äger 30–50 % → omöjligt att ta in kapital
Konsult äger IPStartupen äger inte produkten → affären dör
Otydliga rollerKonflikter kring ansvar, lön, arbetsinsats
Ingen NDAIdéer läcker → konkurrenter kopierar
GDPR förbisesLagbrott, risk för böter, tappa förtroende
Muntliga avtalKan inte bevisas → värdelösa vid konflikt

 

Steg-för-steg: Så får du full juridisk trygghet

Steg 1 – Definiera roller och insatser

Vem gör vad?
Hur mycket tid?
Hur mycket ansvar?

Steg 2 – Skriv ett starkt kompanjonsavtal

Med:

• Vesting
• Exit-regler
• Deadlock-lösning
• Roller
• Utköp

Steg 3 – Skriv NDA innan ni delar info

Ett måste vid pitchar, partners och utvecklare.

Steg 4 – Teckna konsultavtal med IP-överlåtelse

All kod, design och text ska överlåtas.

Steg 5 – Ordna PUB-avtal för alla verktyg

Stämmer av mot GDPR art. 28.

Steg 6 – Signera allt digitalt med BankID

Gör avtalen:

✔ giltiga
✔ säkra
✔ bevisbara
✔ snabba att signera

Tabell: Översikt över de 5 avtalen

 

AvtalSyfteLaghänvisning
KompanjonsavtalVesting, ägande, ansvarABL (SFS 2005:551)
Sekretessavtal (NDA)Skydda affärsidé & dataAvtL (SFS 1915:218)
KonsultavtalIP-överlåtelse, leveranserURL (SFS 1960:729)
IP-överlåtelseavtalÖverföra immateriella rättigheterURL 27–28 §§
PUB-avtalGDPR-krav vid databehandlingGDPR art. 28

 

Case: Startupen som sprack efter 18 månader

Två grundare.
50/50.
Ingen vesting.
Ingen IP-överlåtelse.

Efter 18 månader lämnar en grundare bolaget – och behåller 50 %.

Samtidigt visar det sig att en konsult juridiskt äger all kod.

➡️ Investeraren hoppar av.
➡️ Startupen fryser.
➡️ Tvistkostnader: 180 000 kr.
➡️ Bolaget likvideras inom 3 månader.

  • Allt detta hade kunnat lösas med tre avtal för totalt 2 085 kr.

Konsekvenser om du saknar avtal

💸 150 000 – 500 000 kr i tvister
🕒 3–12 månader för att lösa ägarfrågor
Förlorad IP → du äger inte produkten
🚫 Investeringar blockeras
💀 Teamet splittras
📉 Bolaget tappar värde eller dör

Startups dör inte av brist på idéer —
de dör av brist på juridik.

FAQ – Startups & avtal

1. Måste jag ha ett kompanjonsavtal?

Lagen kräver det inte, men utan det är ägandet oskyddat och risken extremt hög.

2. Är NDA bindande?

Ja — NDA är juridiskt bindande enligt Avtalslagen.

3. Vad händer om konsulten äger koden?

Du äger inte din produkt. Det stoppar alla investeringar.

4. Räcker muntliga avtal?

Gäller juridiskt, men har nästan noll bevisvärde.

5. Kan allt göras digitalt?

Ja, alla avtal kan skapas och signeras med BankID.

Skapa dina startup-avtal digitalt

Skydda din startup – skapa avtal digitalt på 5 minuter

Pris från 995 kr.
✔ BankID
✔ Juristgranskat
✔ Snabbt & tryggt

Våra mest populära startup-avtal:

➡️ Kompanjonsavtal (med vesting)
➡️ Sekretessavtal (NDA)
➡️ Konsultavtal (med IP-överlåtelse)
➡️ IP-överlåtelseavtal
➡️ GDPR-avtal (PUB-avtal)

👉 Skapa dina avtal här

👉 Ladda ner som PDF

Källor & Lagrum

• Aktiebolagslagen (SFS 2005:551) – Riksdagen
• Upphovsrättslagen (SFS 1960:729) – Riksdagen
• Avtalslagen (SFS 1915:218) – Riksdagen
• GDPR EU 2016/679 – EUR-Lex

Disclaimer

Denna artikel ger allmän information och är inte personlig juridisk rådgivning. För individuell rådgivning, kontakta en jurist hos Justiflex.

✍️ Skriven & Granskad

👤 Robin Forslöv, Jurist & Grundare av Justiflex AB
📍 Specialiserad inom familjerätt & avtalsrätt

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Startup-checklista 2025: 5 avtal varje grundare behöver (Juristgranskat) Läs mer »

Generationsskifte i aktiebolag – planera tryggt och undvik konflikter (2026)

21 november 2025 | Av Robin Forslöv | 5 min läsning

Generationsskifte i aktiebolag – planera tryggt och undvik konflikter (2026)

Felaktiga ägarbyten kan ogiltigförklaras – vilket riskerar både familjens relationer och bolagets framtid.

Utan tydliga avtal avgör lagen och bolagsordningen vem som faktiskt får äga aktierna.

Tänk dig att ditt livsverk – bolaget du byggt i 20, 30 eller 40 år – plötsligt förvandlas till en familjekonflikt som aldrig går att reparera. Syskon blir oense om rättvisa, fel värdering leder till skattechock och avtal som saknas gör att överlåtelsen blir ogiltig.

Det händer varje dag.
Men allt detta kan undvikas med rätt juridiska handlingar från början.

👉 Ett välplanerat generationsskifte skyddar både familjen och bolaget.

Vad du får i denna guide

Du får en komplett guide som täcker:

✔ Vad Aktiebolagslagen och Inkomstskattelagen faktisk säger (enkelt förklarat)
✔ Skillnaden mellan gåva, köp och blandat fång
✔ Värderingsmodeller som undviker konflikter
✔ Skattefällorna som kan kosta 100 000–1 000 000 kr
✔ Steg-för-steg-process med juridiska krav
✔ Tabell + case-exempel
✔ FAQ (People Also Ask)
✔ CTA + PDF-guide 

Innehållsförteckning

  • Hook
  • Vad du får
  • Innehållsförteckning
  • Aktiebolagslagen och skatt vid generationsskifte – Förstå lagarna
  • Vanliga misstag
  • Steg-för-steg
  • Tabell – Överlåtelseformer
  • Case – Familjen Larsson
  • Konsekvenser
  • FAQ
  • Slut-CTA

Aktiebolagslagen och skatt vid generationsskifte – Förstå lagarna

Generationsskifte i ett aktiebolag styrs främst av tre lagar:

1. Aktiebolagslagen (2005:551)

Reglerar hur aktier får överlåtas.
Standard: aktier är fritt överlåtbara, men bolagsordningen kan innehålla:
• Samtyckesförbehåll
• Hembud
• Förköpsrätt

Därför ska du alltid kontrollera bolagsordningen innan du gör något.

2. Inkomstskattelagen (1999:1229)

Avgör skatt vid:
• Gåva
• Köp
• Blandat fång
• 3:12-regler (IL 56–57 kap.)
• Kontinuitetsprincipen (IL 44 kap. 21 §)

Gåva: 0 kr i skatt för givaren.
Köp: Kapitalvinstskatt 20–30 %.
Blandat fång: Skatteverket granskar hårt → kräver dokumentation.

3. Äktenskapsbalken (1987:230)

Om mottagaren är gift → aktier blir giftorättsgods
… om du inte lägger in villkor om enskild egendom.

Lösning:
✔ Särskilt villkor i gåvobrev
✔ Äktenskapsförord

Skatt vid generationsskifte – enkel sammanfattning

ModellSkatt
Gåva0 kr initialt (kontinuitet)
Köp20–30 % på vinst
Blandat fångDelvis skatt på köpdel
Fastighet i bolaget?Håll allt i aktier → undvik stämpelskatt

 

Vanliga misstag (minst 7 st)

1. Inget skriftligt aktieöverlåtelseavtal

Muntligt räcker juridiskt, men leder nästan alltid till konflikt.

2. Felaktig värdering av bolaget

“Slumpvärdering” → syskonbråk → skattechock.

3. Syskonbalansen saknas

Det måste vara tydligt hur syskon kompenseras.

4. Fel överlåtelseform (gåva/köp/blandat fång)

Kan ge fel klassificering → skatt + ogiltighet.

5. Glömmer äktenskapsförord

Halva bolaget kan gå till en ex-partner.

6. Saknar aktieägaravtal

Utan spelregler börjar nästa konflikt omgående.

7. Aktieboken uppdateras inte

Överlåtelsen gäller juridiskt först när aktieboken uppdaterats.

Steg-för-steg: Så gör du ett tryggt generationsskifte

Steg 1 – Bestäm modell

Gåva, köp eller blandat fång?
Tänk på skatt + syskon.

Steg 2 – Värdera bolaget

Substansvärde, avkastningsvärde, EBITDA-multiplar.

Steg 3 – Lös syskonbalansen

Tre modeller:
✔ Förskott på arv
✔ Köpeskilling
✔ Kombinationslösning

Steg 4 – Skriv aktieöverlåtelseavtal

Måste innehålla:
• Parter
• Antal aktier
• Köpeskilling
• Garantier
• Tillträde
• Sekretess
• BankID-signering

Steg 5 – Skriv aktieägaravtal

Reglera: utdelning, exit, utköp, styrelse.

Steg 6 – Uppdatera aktieboken

Viktigast av allt: juridisk legitimation av ägarbyte.

Steg 7 – Skatteplanering

• 3:12-regler
• Holdingbolag
• Framtida utdelning
• Äktenskapsförord

Tabell: Överlåtelseformer

 

ModellFördelarNackdelarRekommenderas när
GåvaSnabbt, ingen skattRisk för syskonbråkEtt barn tar över
KöpMarknadsmässigtSkatt för givarenSyskon ska behandlas lika
Blandat fångBalansKräver dokumentationHögt värde, flera barn

Case – Familjen Larsson

Byggbolag värt 8 Mkr.
3 syskon. Johan skulle ta över.

Felet:

✔ Muntligt avtal
✔ Felaktigt lågt pris
✔ Ingen värdering
✔ Ingen syskonbalans
✔ Ingen dokumentation

Skatteverket klassade som blandat fång → skatt + konflikt.

Lösningen via Justiflex:

• Aktieöverlåtelseavtal
• Syskonavtal
• Värderingsunderlag
• Äktenskapsförord
• Aktieägaravtal

Resultat:
✔ Skattefritt
✔ Alla nöjda
✔ Trygg övergång

Konsekvenser om du gör fel

💥 Skatt: 100 000–1 000 000 kr
💥 Syskonkonflikt → domstol
💥 Ogiltiga avtal → överlåtelsen gäller inte
💥 Fel i aktieboken → fel ägare
💥 Bodelning → ex-partner kan få aktier

FAQ

1. Kan man ge aktier i gåva vid generationsskifte?

Ja. Ingen skatt. Kräver gåvobrev och uppdaterad aktiebok.

2. Måste man ha aktieöverlåtelseavtal?

Ja. Det är juridisk standard och skyddar mot tvister.

3. Hur hanteras syskon?

Genom kompensation via arv, pengar eller lägre köpeskilling.

4. Hur lång tid tar ett generationsskifte?

Digitalt: 5–20 min.
Med planering: 1–2 veckor.

5. Vad kostar det?

Digitalt avtal via Justiflex från 695 kr.
Juristpaket från 2 995 kr.

Slut-CTA – Trygg överlåtelse med BankID

✔ Trygga generationsskiftet – klart på 5 minuter

✔ Pris från 695 kr
✔ Aktieöverlåtelseavtal
✔ Gåvobrev
✔ Syskonavtal
✔ Juristgranskat
✔ BankID

➡️ Skapa ditt avtal nu – Justiflex.se

Källor

• Aktiebolagslagen (2005:551)
• Inkomstskattelagen (1999:1229)
• Äktenskapsbalken (1987:230)
• Skatteverket
• Bolagsverket

Disclaimer

Detta är allmän juridisk information och ersätter inte personlig rådgivning.

✍️ Skriven & Granskad

👤 Robin Forslöv, Jurist & Grundare av Justiflex AB
📍 Specialiserad inom familjerätt & avtalsrätt

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Generationsskifte i aktiebolag – planera tryggt och undvik konflikter (2026) Läs mer »